Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unga vill flytta till jobben

Glöm status, karriärmöjligheter och hög lön. Det unga helst vill ha är trygga anställningar. Får de jobb är de dessutom villiga att packa flyttkartongerna och till och med bege sig utomlands.
Linnea Andersson Publicerad 3 december 2013, kl 11:36

Bilden av lata 80- och 90-talister som föredrar sofflocket framför de jobb som erbjuds, verkar inte vara annat än en myt. I likhet med den undersökning från Ungdomsstyrelsen, som Kollega uppmärksammat i artikeln Unga vill ha fasta jobb, visar Blockets årliga Sifo-undersökning att unga prioriterar trygga anställningar framför spännande arbetsuppgifter och höga löner. Dessutom är 68 procent av dem som ännu inte passerat 30-strecket beredda att ögonaböj byta bostadsort för ett jobb. Hälften kan dessutom tänka sig att flytta utomlands.

I stället är det 40-plussarna som är mest motsträviga till att byta boende för karriären. Bland dem säger 40 procent att de skulle tacka nej till ett jobb som tvingar dem att flytta. Trots det tror nästan hälften i de äldre generationerna att ungdomsarbetslösheten beror på att ungdomar inte tar de jobb som erbjuds eller att 80- och 90-talisterna förväntar sig högavlönade kneg så fort de kommer ut i arbetslivet.

Att trygghet har så hög prioritet bland unga kan bero på de ekonomiska möjligheter som ett fast jobb ger. Det blir till exempel lättare att få bostadslån eller förstahandskontrakt.

- En förklaring kan vara den tuffa situationen på bostadsmarknaden i storstäderna. Vill man investera i ett boende måste man helt enkelt ha en fast anställning, säger Helena Ahlström, affärsområdesansvarig för jobb på Blocket, till Svenska Dagbladet.

Unga har heller inte samma krav på att kunna kombinera arbetsliv och privatliv, eller att jobbet ska vara kul, som de äldre generationerna har. En påfallande generationsskillnad är att 88 procent av den så kallade ironiska generationen, 60- och 70-talisterna, tycker att humor och högt i tak är viktigt på arbetsplatsen. Hela 90 procent av 30-plussarna prioriterar en arbetsgivare med spännande affärsidéer eller ett jobb med intressanta och omväxlande arbetsuppgifter. Bland dem mellan 18 och 29 är siffran 75 procent.  

Den yngre generationen är dessutom mer benägen att tacka ja till svartjobb.  

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.