Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Upp till två årslöner ska få 140 att sluta

Sedan Korsnäs beslutat slå ihop pappersbruken i Gävle och Frövi erbjuds nu de anställda att få lämna företaget frivilligt, med som mest 26 månadslöner.<br />
Publicerad 2 november 2006, kl 12:00
Kinneviksägda Korsnäs köp av Sveaskogs AssiDomän Frövi blev klart i maj.
Senare meddelade ledningen att man i och med sammanslagningen av bruken vill se att 140 av de 1800 anställda, varav upp till 110 tjänstemän, lämnar företaget.
- Vi är båda stora leverantörer av tetrapac och produktionen fortsätter ungefär som förut. Men på de administrativa avdelningarna finns nu många som har samma funktioner, säger Hans Wahlbom, Sifklubbens ordförande.
I förra veckan gick ett erbjudande ut om att gå frivilligt med avgångsvederlag till de 1100 anställda i Gävle och de 700 i Frövi.
Den som är mellan 63 och 65 år erbjuds en avgångspension med 70 procent av lönen. Övriga erbjuds ett avgångsvederlag med arbetsfri uppsägningstid.
De som är födda 1945 till 1947 kan gå med 26 månadslöner medan de yngre som sämst, om de varit anställda i mindre än två år, får två månadslöner.
Under uppsägningstiden kan tjänstemännen få hjälp att hitta nytt jobb via Trygghetsrådet.
Facken begärde en högre ersättning, på samma nivå som vid den stora neddragningen 2002, då 130 tjänstemän lämnade pappersbruket i Gävle.
De som då gick med avgångspension fick 75 procent av lönen fram till 65 års ålder, de övriga fick upp till 35 månaders avgångsvederlag.
- Vi ville ha samma villkor nu, men var tvungna acceptera det här till slut, säger Hans Wahlbom.
De anställda kan bestämma sig fram till den sista november.
Företaget hoppas att erbjudandena ska intressera så många att man slipper ta till uppsägningar.
Men det är ändå Korsnäs som väljer vilka som får gå med avgångsvederlag.
- Om någon skickar in en ansökan redan nu kan det gå att få besked på bara några dagar, om vi ser att det går att släppa den personen, säger Lotta Söderström, personaldirektör på Korsnäs.
- Om vi inte hittar tillräckligt många frivilliga kan det bli fråga om mbl-förhandlingar och las. Men vi har gott hopp om att det här ska lösa sig på frivillig väg.

ANITA TÄPP




Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.