Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Uppfinnare fick rätt efter 31 år

Den uppfinning som Kurt Paulsson och hans tre kollegor konstruerade 1979 som anställda på Televerket har, enligt deras beräkningar, dragit in hundratals miljoner kronor åt arbetsgivaren. Nu har en statlig nämnd slagit fast att de bör få sex miljoner kronor i ersättning.
Niklas Hallstedt Publicerad 30 oktober 2013, kl 13:01

Två av ingenjörerna har hunnit avlida när nu Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, SNAU, kommer med sin rekommendation att de bör få sex miljoner kronor att dela på.

Uppfinnarna och dödsbona efter de båda som avlidit hade yrkat på betydligt mer, 21 miljoner kronor i 1986 års penningvärde.

- Min reaktion är att det är en kvarts vinst i alla fall, det ligger i bakhuvudet att vi borde fått mycket mer. Företaget har sålt så många system och har gjort så stora förtjänster, säger Kurt Paulsson.

Det som de fyra ingenjörerna kom på 1979 var något som skulle revolutionera Sveriges växelsystem. Den så kallade hänvisningsdator de uppfann innebar att anställda själva kunde knappa in frånvaro och beräknad återkomst. Av Televerket erbjöds de 216 000 kronor för sin uppfinning, vilket de inte accepterade.

Televerket försökte då få uppfinnarnas patent ogiltigförklarat, vilket de senare också lyckades med. Trots den pågående patenttvisten rekommenderade SNAU redan 1986 att uppfinnarna skulle få dela på tre miljoner kronor.

Det är också den siffran som SNAU grundar det nya ersättningsbeloppet på, trots att man i beslutet skriver att hänvisningsfunktionen "har lett till en större kommersiell framgång och gett större intäkter för Televerket än vad nämnden hade anledning att räkna med vid den bedömning som gjordes 1986".

Eftersom Televerket inte längre existerar har kravet drivits gentemot staten, vars talan förts av Justitiekanslern. JK:s uppfattning har varit att uppfinnarna inte har rätt till ersättning. Nämndens beslut är enbart en rekommendation, vilket innebär att JK kan strunta i den.

- Skulle JK vidhålla sin uppfattning kan vi dra det till allmän domstol, säger uppfinnarnas ombud, advokat Thorulf Arwidsson, som är både nöjd och missnöjd med beslutet.

- JK har fått förklarat för sig att invändningen att staten inte är skyldig att utge en enda krona är felaktig. Däremot när det gäller vilket belopp som ska utges har vi inte nått ända fram. Vi hade hoppats på bra mycket mer än sex miljoner.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.