När frågan om bidragsfusket blev en het politisk fråga 2005 låg fokus till en början på enskilda som fick stöd för att komma i arbete. Det ledde både till att Arbetsförmedlingen skärpte sin kontroll och till en skärpning av lagstiftningen, via bidragsbrottslagen och lagen om underrättelseskyldighet mellan myndigheterna, som båda infördes 2006.

Men också arbetsgivare, som tar emot bidrag för att anställa, har utsatts för en skärpt kontroll, däremot omfattas de ännu inte av samma lagstiftning som de enskilda bidragstagarna, vilket en statlig utredning föreslog redan 2008.

 - Som jag har förstått det ville regeringen vänta med att pröva frågan om man skulle vidga lagen till att också omfatta arbetsgivarna tills det fanns mer erfarenheter, säger Anne-Marie Qvarfort som fått i uppdrag att leda utredningen om felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Men att dagens lagstiftning inte gäller arbetsgivare innebär inte att de som missbrukar de statliga medlen alltid kommer undan, påpekar hon.

- Arbetsförmedlingen har ändå utvecklat ett kontrollsystem så att man kan utreda och polisanmäla om man får kännedom om oegentligheter. Fast i dag är det brottsbalken och bedrägeribestämmelserna som gäller och de är ganska komplexa och svåra att tillämpa i det här sammanhanget.

- Fördelen med den bidragsbrottslag som i dag gäller för enskilda är också att den är kopplad till lagen om underrättelseskyldighet mellan myndigheter när det finns en misstanke om brott. Och det är viktigt att myndigheterna kan överföra information till varandra när det gäller sådant här, vilket alltså inte gäller arbetsgivarna med automatik i dag.

Om Anne-Marie Qvarfort kommer att föreslå att arbetsgivare ska omfattas av samma lagstiftning som enskilda när hon lämnar sin rapport till regeringen i mars nästa år, är ännu osäkert.

- Det är ändå ett exempel på vad vi funderar på.

I hennes utredningsuppdrag ingår också att granska de felaktiga utbetalningar som görs av misstag till följd av att någon skriver en felaktig siffra eller där det finns luckor som gör att man kan överutnyttja en form av stöd. Hon ska också formulera förslag på förändrade arbetsmetoder som kan förbättra Arbetsförmedlingens kontroll.

Men att visa på hur mycket pengar som felaktigt betalas ut totalt - vilket också ingår i hennes uppdrag - kan bli svårt, påpekar hon. Även om det finns misstankar om att det rör sig om miljardbelopp.

- Det knepiga är de pengar som betalats ut till följd av oegentligheter, där det finns misstankar om brott.  I de fallen finns sannolikt ett stort mörkertal. Och där kommer vi nog bara att kunna exemplifiera vad vi ser genom att intervjua olika berörda aktörer på området, som arbetsmarknadens organisationer och de experter på arbetsförmedlingen som utreder när det finns misstankar om brott.

- Sedan är det ju så att skrönor lätt kommer i omlopp, som att det här skulle vara väldigt vanligt. Då gäller det att noggrant fundera på vad som är rimligt innan man går ut och sätter någonting på pränt.  Men visst finns det sannolikt ett stort mörkertal. Det här är ju en sektor där det finns mycket pengar och då finns också det också människor som vill dra nytta av systemet o balansera på regelverket.