Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Våldet mot colombianska fack kartläggs

Forskargruppen som med svensk hjälp avslöjade paramilitärens infiltration i den colombianska politiken, ska nu utreda våldet mot facken i Colombia.
Johanna Rovira Publicerad 3 oktober 2008, kl 14:35

Ingenstans i världen lever man så farligt som fackföreningsaktiv som i Colombia. 2006 mördades 78 personer på grund av sin fackliga tillhörighet enligt LO-TCO biståndsnämnd. Men eftersom det cirkulerar olika siffror om konsekvenserna av våldet mot fackföreningsrörelserna, har USA tagit initiativ till en stor studie som ska ge en objektiv bild av hur förhållandena ser ut för fackföreningsaktiva i Colombia.

- Eftersom det var USA som tog initiativet är centralorganisationerna i Colombia mycket kritiska till undersökningen och vill inte samarbeta, säger Laura Bonilla, politisk analytiker med ekonomisk inriktning och medlem i forskargruppen Nuevo Arcoiris.

Så länge fackföreningarna utsätts för övergrepp, vägrar kongressen i USA att godkänna frihandelsavtal med Colombia. Misstankar finns därför att USA vill ha en vinklad studie för att motbevisa tidigare uppgifter om våld mot facket, för att övertyga kongressen och påskynda avtalet.

Sju andra länder backar trots detta upp undersökningen och Sverige har gått in i projektet, men ställt som krav att organisationen Nuevo Arcoiris gör delar av studien, för att garantera kvalitén på resultatet.

- Vi har just startat vårt arbete med fackföreningsstudien, säger Laura Bonilla, som tillsammans med tre forskarkollegor från Nuevo Arcoiris är i Sverige för att berätta om sina erfarenheter av den Sidafinansierade kartläggningen av paramilitärens förgreningar i Colombia.

Laura Bonilla lever numera i exil i Madrid efter att ha blivit hotad till livet i sitt hemland. Två av de andra Sverigebesökarna har också blivit hotade efter att i rapporten Parapolitica avslöjat hur paramilitären, som klassas om terrorister, med våld, hot och valfusk tagit över det politiska styret i olika regioner i Colombia.

- Vi dokumenterade paramilitärens expansion region för region och konstaterade att där paramilitären drog fram förändrades politiken och det uppstod nya partier och kandidater. Vi påvisade ett direkt samband och kunde presentera namnen på de nya politiska ledarna, berättar León Valencia.  

Rapporten visar att runt 23 procent av den politiska representationen i landet har kopplingar till paramilitären. Avslöjandena har lett till att ett 70-tal kongressledamöter står under utredning. Sex har dömts och av dem har fyra erkänt brott.

- Vi är stolta över att vi kunna hjälpa rättvisan, men vi är inte glada av att veta att en fjärdedel av vårt lands politiska poster innehas av kriminella, säger Claudia Lopéz, forskare och politisk analytiker. 

Men den colombianska regeringen är ingalunda tacksam mot forskargruppens avslöjanden. Det har kommit en motbok till Parapolitica, där såväl resultaten som forskarna själva ifrågasätts. Fem av de nio författarna till motboken är regeringsföreträdare.

Läs mer om den politiska situationen i Colombia på LO-TCO Biståndsnämnds webbplats.

Fotnot: Paramilitära styrkor är beväpnade, stridande grupper som inte är del av ett lands armé.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.