Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Viktigt att USA fattar snabba beslut om bilindustrin"

Ford har en mer långsiktig plan för sin verksamhet, inklusive Volvo, än General Motors har. För Saab, som ägs av ett GM i akut ekonomisk kris, är det viktigt att amerikanska politiker snarast kan enas om ett krispaket för bilindustrin. Det menar Unionens förste vice ordförande Peter Hellberg.
Linda Svensson Publicerad 15 december 2008, kl 12:45

I helgen meddelade General Motors att man stänger 14 fabriker i USA, i avvaktan på besked om ett stödpaket för den inhemska fordonsindustrin. Den ekonomiska situationen för företaget är katastrofal. Bolaget anser sig behöva fyra miljarder dollar redan i december för att överleva. Bilindustrins hopp står nu till den amerikanska presidenten, George W Bush, som signalerat att han kan tänka sig att ta pengar ur en fond som avsatts för att stötta banksektorn i USA.

Hur det än går till hoppas Peter Hellberg att den amerikanska bilindustrin får det stöd den behöver.

- Det gäller att vara snabb från amerikansk sida i det politiska systemet. Annars får det konsekvenser, framför allt för Saab, säger han.

Den svenska regeringens stödpaket på totalt 28 miljarder kronor till bilindustrin är "välbalanserat" tycker Hellberg.

- Man kan alltid diskutera storleken på satsningar, men jag tycker att det är mer viktigt att de inblandade från bland annat fordonsindustrin tycker att det är bra, och det gör de har jag förstått.

Stödpaketet innehåller delar som Unionen har framfört som viktiga, bland annat det forskningsinstitut som ska drivas i bolagsform. Däremot saknar Peter Hellberg medel för att stimulera efterfrågan.

- Det skulle till exempel kunna vara ett införande av en skrotningspremie och en förlängning av miljöbilspremien. Sådant som gör att folk byter bilar.

Dessutom hade han gärna velat se att regeringen i samarbete med de drabbade företagen satsar på att kompetensutveckla dem som sägs upp från fordonsbranschen.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.