Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Volvoanställda avundas Scaniapersonal

Medan lastbilstillverkaren Scania satsar på att kompetensutveckla personalen under krisen ska tusentals anställda hos konkurrenten Volvo Lastvagnar sägas upp.
- Vi efterlyser att vår ledning arbetar mer aktivt med att skapa samma situation som på Scania, säger Alf Söderlund, Unionens klubbordförande vid Volvo Lastvagnar i Umeå.
Anita Täpp Publicerad 6 februari 2009, kl 13:00
Volvo Lastvagnar

Där har tre varsel lagts sedan november. Totalt 1190 anställda, varav 60 tjänstemän, berörs.
- Om vi räknar in kollektivarna ska personalstyrkan i princip halveras, säger Alf Söderlund.

Trots att krisen inom fordonsindustrin också drabbat Scania hårt; nyligen rapporterades att orderfallet vad gäller lastbilarna var hela 98 procent under fjärde kvartalet förra året, har ännu ingen fast anställd personal sagts upp.

I stället har man beslutat satsa på att kompetensutveckla sina anställda, för att ha dem kvar och stå bättre rustade när den förväntade uppgången kommer. Utbildningskostnaden står Scania för, även om man också hoppas få ta del av ett EU-stöd på 125 miljoner kronor som länsstyrelsen ansökt om.

Facket på Volvo Lastvagnar önskar att man var i samma situation.
- Om du pratar med vår ledningen så säger den att vi gör samma som Scania och också har sökt bidrag. Och att den enda skillnaden är att Scania varit bättre på att nå ut med det i media. Men det har aldrig varit tal om att kompetensutveckla i stället för att säga upp i de förhandlingar som förts, säger Alf Söderlund.

- Visserligen har man gått ihop inom fordonsindustrin i Västra Götaland och sökt EU-bidrag på över 100 miljoner kronor. Men till oss här i Umeå har man bara ansökt om futtiga 1,7 miljoner. Och även om Volvo var med i den arbetsgruppen som beslutade om den summan får vi ingen klarhet i varför den är så förvånansvärt liten.

Facket på Volvo Lastvagnar i Umeå har haft flera möten med arbetsgivaren där man framfört sin åsikt om att företaget, staten och de anställda borde kunna dela på kostnaden för kompetensutveckling av personalen. Ett förslag är att de anställda ska få löneavdrag för en utbildningsdag i veckan.

Alf Söderlund tycker inte det strider mot Unionens negativa uppfattning om lönesänkningar.
- Det här är inte samma sak eftersom en adekvat utbildning skulle ge ett väldigt mervärde för den anställde, som samtidigt slipper tvingas gå. Och dessutom är något som också företaget tjänar på.

Han menar att en sådan lösning också är nödvändig för att kunna matcha förhållandena vid Volvo Lastvagnars fabrik i Belgien dit hyttillverkningen nu flyttas.
- Arbetstillfällen försvinner dit därför att man har helt andra möjligheter till flexibilitet där. Förutom att man har många visstidsanställda kan också fast anställda gå ned till att arbeta två dagar per vecka under ett till två år. De får då full lön för de två dagar de jobbar och sextio procent av lönen för de andra tre. Och man kan gå upp på heltid igen från den ena dagen till den andra.

Alf Söderlund påpekar att en delförklaring till att Volvo Lastvagnar, i motsats till Scania, varslat om uppsägning är att andelen visstidsanställda hos företagen skiljer kraftigt.
- Medan bara en procent av vår personal är visstidsanställd är en stor del av Scanias anställda det.

I dag rapporterades att Volvo gick back med 2,5 miljarder kronor före skatt under fjärde kvartalet 2008. Vilket kan jämföras med den vinst på drygt 5,6 miljarder kronor som koncernen gjorde under samma period 2007. Orderingången föll enligt Ekot med 82 procent.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.