Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Avdrag för hemmakontor: Vad säger experten?

Många undrar över vilka avdrag du får göra för hemmakontoret. Vi har kollat vad som gäller med Skatteverkets deklarationsexpert.
Oscar Broström Publicerad 19 mars 2021, kl 10:56
Kvinna håller i faktura och räknar på miniräknare.
Många har frågor till Skatteverket om avdrag för hemmakontor. Foto: Shutterstock

Det börjar vara dags att deklarera. 

Och i år är frågorna till Skatteverket något annorlunda än tidigare, till följd av att världen drabbades av en pandemi 2020, som gjorde att många slutade åka till jobbet och i stället jobbade hemifrån på heltid. 

För ett stort antal personer ställde det här nya krav på hemmiljön, då ett välutrustat kontor helt plötsligt blev en nödvändighet. 

Så frågan är, finns det nu någon möjlighet att göra avdrag för inköp som skrivbord, kontorsstol eller skrivbordslampa? Svaret är i stort sett nej, berättar Skatteverkets deklarationsexpert Johan Schauman

– Om man har köpt in sådana saker som skrivbord, stol eller lampa ska det räknas som personliga egenkostnader. Det är svårt att dra gränsen att en sådan lampa bara går att använda i jobbet. Det spelar ingen roll heller för bedömningen om du de facto bara använt den för att jobba – du har ändå ingen avdragsrätt. Den ska i såna fall kräva någon väldigt speciell anordning. Det är stenhårda krav. 

Inget avdrag för frukt och kaffe

För att du ska kunna göra avdrag för hemmakontoret krävs att själva ytan är dedikerad endast till arbete. Den ska i stort sett inte vara möjlig att använda till något annat och i princip krävs egen ingång. 

– Det känns orimligt att någon skulle ha byggt om så pass mycket som det skulle krävas för att få göra avdrag, säger Schauman. 

Skatteverket har av anledning av pandemin listat flera arbetsrelaterade punkter som folk undrar om de får göra avdrag för. En av dem är frukt och kaffe, som många tidigare tog för givet att de kunde få gratis på jobbet. 

– Frukt och kaffe och såna saker – det är inte avdragsgillt, säger Schauman. 

– Det finns ingen rätt att bli kompenserad för att köpa hem sådant som du annars får på arbetsplatsen. Innan pandemin fanns det också folk som jobbade hemma, men det fanns ingen som tänkte att de skulle göra avdrag för de 28 kopparna kaffe man drack hemma då, men nu har det blivit mer fokus på det. Du har inte rätt till avdrag bara för att du har en kostnad som går att koppla till jobbet. 

Då kan du ha rätt till avdrag för bredbandet

Bredband räknas som en privat kostnad som inte är avdragsgill. Men om du behövt införskaffa snabbare uppkoppling för att ditt arbete kräver det, kan du ha rätt till avdrag.

”Om du kan visa att ditt arbete hemma kräver en väsentligt snabbare uppkoppling än den du har privat och att din arbetsgivare inte står för detta, kan du ha rätt till avdrag för den extra kostnaden”, står det i Skatteverkets avdragslexikon.

En ny regel som tillkommit under pandemin är att anställda kan ta emot gåvor från arbetsgivare upp till tusen kronor, utan att gåvan förmånsbeskattas. 

Den här ändringen kom till efter att allmänheten började skänka luncher till sjukvårdspersonal, något som Skatteverket bedömde som skattepliktigt. 

– De flesta blev med all rätt jätteupprörda. Då kom direkt ett lagförslag, som röstades igenom direkt, att arbetsgivare får ett utrymme på 1 000 kronor att ge i princip vad som helst till sina anställda utan att det ska förmånsbeskattas. Där var det tydligt att man inte ville att de gamla konsekvenser skulle gälla under pandemin, men man har inte gjort något andra förändringar i avdragsrätten för de som jobbar hemma. 

Ekonomi

Matlåda på jobbet - smart för plånbok och klimat

Kanske bör matlåda på jobbet inte förknippas med snålhet och trist matkultur. Utan med hjältedåd – som motverkar klimathot, inflation, ohälsa och hål i plånboken.
Joachim Stokstad Publicerad 18 januari 2024, kl 06:58
En person stänger locket på sin matlåda.
Matlåda med till jobbet är smart för din ekonomi, minskar matsvinnet och gör dig till en klimathjälte. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Alltsedan inflation blev ett begrepp på allas läppar har vi läst att matpriserna ökat med runt 20 procent. Men det är ett genomsnitt för alla livsmedel. Det finns varor som över en natt ökat med 140 procent. Och det finns andra vars pris knappt förändrats alls.

Om din ekonomi är knapp kan du därför tjäna mycket på att ha ett hum om vad de vanligaste grejerna du köper brukar kosta.

Den oberoende nättjänsten Matpriskollen, som bevakar matpriserna, har ett käpphästråd till prispressade konsumenter som går ut på att man ska vara otrogen – det vill säga handla i flera butiker.

För även under ett allmänt prisrally måste butikerna locka dig att besöka just dem. Gör det – menar Matpriskollen – men välj erbjudandena.

Och är något riktigt förmånligt, köp inte en förpackning utan många.

Ja, det tar tid att besöka fler butiker, men tid är pengar.

Bra för hälsan och miljön

Gamla sanningar som gäller ännu mer i dag är att handla i säsong (jordgubbar i december är alltid dyrare och tristare än i juni) och att köpa mer grönt på bekostnad av dyrt kött.

Det sistnämnda är bra även för din hälsa och miljön. Och att hitta aptitretande rätter utan kött är i dag bara en googling bort. Numera finns det massor av vegetariska rätter som får även inbitna köttfrossare att höja på ögonbrynen.

Bönor och linser är klassiskt bland billigt och nyttigt, men missa inte heller frysta grönsaker, som inte har ökat särskilt i pris. Fryst grönt brukar ses som B-alternativ till färskt, men behandlas det bara varsamt (koka inte, tina bara i varmt vatten) är de utmärkta. Dessutom till en bråkdel av priset för färska.

Och den som inte vill bryta med köttet kan bara låta dess andel av portionen minska.

Minska matsvinnet - bli en klimathjälte

Så fort en tomat eller en champinjon får en skrynkla blir de svårsålda. Liksom köttet, osten, brödet eller yoghurten vars datum närmar sig ”bäst före”. Därför säljs de ut, ofta till halvpris.

Den fula tomaten blir i stekpannan en sås som burksläktingen inte kommer i närheten av. Att svampen börjat torka på ytan märks inte när den är stekt.

Att köpa halvprismat associeras med snålhet och fattigpensionärer, men tänk i stället klimathjälte. Matsvinn är ett så stort globalt problem – en tredjedel kastas – att FN tagit sig an att minska det.

Även att ha med sig matlåda på kontoret kan kännas som att man är en snåljåp som käkar trist dagen efter-mat. Men nu är det kanske dags för den här lådans renässans och statushöjande.

Och inte enbart på grund av ekonomin. Klimatet mår som nämnts också bra av att vi äter klokt. Även om vi nog ofta har lite lättare att relatera till plånboken än till jordens överlevnad.

Matlådan räddar privatekonomin

Och den privatekonomiska aspekten ska inte föraktas. En dagens lunch i matsalen eller på stan kostar i dag oftast mellan 80 och 140 kronor. Om vi snittar på 100 blir det, för den som jobbar heltid på kontor, 2 000 spänn i månaden, eller 24 000 per år. Skattade slantar.

Generaltricket med matlådan är att inte stå kvällen innan och laga en portion, utan flera. Eller laga storkok under helgen.

Ytterligare fördelar med matlåda är att du vet säkert både vad och hur mycket du stoppar i dig.

Men framför allt: känslan av att vara en inflationsbekämpande klimathjälte ska inte underskattas.

CURRYGRATÄNG PÅ ÖVERBLIVET RIS, PAPRIKA, SVAMP & BANAN

4 portioner

Hanna Olvenmark, legitimerad dietist och grundare av plattformen

”Portionen under tian”, är expert på billig, god, nyttig och klimatsmart mat. Det här är hennes gröna gratäng på risrester – en rätt som blir lika god mikrad på kontoret dagen därpå.

4 portioner kokt ris
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
100 g champinjoner
1 dl inlagd grillad paprika
1 msk gul curry
1 tärning grönsaksbuljong
5 dl kokta svarta bönor
2 dl växtbaserad grädde
1 banan
Lite ost att strö över
Olja att steka i
Svartpeppar
Chili eller sambal oelek efter smak

Currygratäng.
Foto: Johanna Jonsson.

Sätt ugnen på 225 grader.

Finhacka lök och vitlök, skiva champinjoner och grovhacka paprika. Stek i olja på medelvärme tills löken är mjuk.

Tillsätt curry och buljongtärning. Rör ner bönorna. Smaka av med peppar eller chili/sambal oelek.

Lägg det kokta riset i en ugnsfast form. Bred över lök- och bönblandningen. Häll över grädden. Skiva bananen i slantar och lägg på toppen. Strö över lite ost.

Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter eller tills att gratängen fått fin färg.