Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Avtal för nyanlända diskuteras

I veckan deltog Unionen på regeringens inbjudan i ett trepartssamtal för att hitta snabbfiler för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Det var det första i en serie samtal med olika branscher. Först ut var fack och arbetsgivarorganisationer inom industrin.
Gabriella Westberg Publicerad 27 mars 2015, kl 15:16
Vilhelm Stokstad/TT
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) presenterar en del i regeringens arbete för att få nyanlända att snabbare etablera sig på arbetsmarknaden, i Rosenbad i Stockholm. Vilhelm Stokstad/TT

Syftet med trepartsamtalen är att parterna kan bidra med mer branschnära kunskap men också att skapa samsyn och underlätta matchningen av inkommande kompetens med de branscher där det råder brist på arbetskraft, berättar Unionens förhandlingschef Niklas Hjert som deltog i samtalet tillsammans med förbundsordföranden Cecilia Fahlberg.  Den här gången var det fack och arbetsgivarorganisationer inom industrin som bjudits in.

- Ylva Johansson och Irene Wennemo ville höra om vi som parter kunde vara med och skapa en effektivare process. Det kanske vi kan, men det här var ett första möte, vi får resonera med motparterna och även ta upp frågan på bredare front i den egna organisationen. Sedan kan vi återkomma med förslag på modeller.

Regeringen har framhållit att man vill förbättra möjligheten att kombinera praktik och studier. Unionen har sedan tidigare ett särskilt studentmedarbetaravtal, som syftar till att underlätta för studenter att vid sidan av studierna ta jobb som är relevanta för utbildningen, och på så sätt snabba på övergången till arbetsmarknaden. Skulle det kunna inspirera till en avtalslösning för nyanlända?

- Ja, det och även yrkesintroduktionsavtalet, som också möjliggör en kombination av arbete och utbildning med handledare, säger Niklas Hjert och tillägger:

- Men det är viktigt att det görs en generell ansats för att underlätta för alla som står utanför arbetsmarknaden.

Det har tidigare talats om nya former av subventionerade anställningar för nyanlända. Men det var det inte tal om den här gången.

- Det handlar om att kombinera befintliga stöd på ett mer effektivt sätt. Det finns i dagsläget 17 olika former av subventionerade anställningar – enligt Ylva Johansson kommer regeringen se över dem och förenkla.

Ser ni någon risk med att insatserna för att hjälpa nyanlända och andra som står utanför arbetsmarknaden kan leda till försämrade villkor?

- Nej, det får inte leda till att man skapar billig arbetskraft som tränger undan annan arbetskraft, men jag har inte heller uppfattat några sådana ambitioner från vare sig regeringens sida eller arbetsgivarsidan inom industrin. Det är viktigt att vi värnar villkoren också för de här grupperna.

Trepartssamtalen om nyanländas väg in på arbetsmarknaden kommer att fortsätta under våren med parterna inom bygg- och tjänstesektorn. 

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.