Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Babblarna i Arbetsdomstolen

Doddo, Babba och de andra Babblarna ska snart upp i Arbetsdomstolen. Förlaget bakom Babblarna har stämt en Unionenmedlem som är en av skaparna till figurerna. Men varken Unionen eller hans försäkringsbolag hjälper Babbelskaparen i AD – han har fått gå med bössan för att få råd med rättshjälp.
Johanna Rovira Publicerad
Privat
Figurerna i det omåttligt populära barnprogrammet Babblarna står nu inför en tvist i Arbetsdomstolen. Privat

Vem är pappa till Babblarna, de färgglada gestalter som figurerar i populära tv-program, böcker och musik för de allra yngsta barnen? En Unionenmedlem tillika illustratör och animatör, menar att han är skapare till merparten av figurerna. Han hade också först som konsult och senare anställd i förlaget bakom Babblarna, royalty förutom lön, enligt tidningen Lag & Avtal.

Eftersom illustratören var anställd i förlaget under två år hävdar dock arbetsgivaren att företaget övertagit rätten att förfoga över hans Babblare, även om medlemmen faktiskt kreerade dem innan han var anställd. Företaget stämde i maj i fjol illustratören i Arbetsdomstolen (AD) för att få tvisten avgjord.

Medlemmen vände sig tidigt till Unionen för att få hjälp att få ut royalty från företaget, som numer tiodubblat sin omsättning. Men eftersom tvisten rör sådant medlemmen gjort innan han var anställd, får han ingen hjälp från förbundet.

– Huvudsakligen på grund av att han inte var medlem när upphovsrättsanspråket uppstod, alltså när han skapade figurerna. Det är ju en grundbult att man ska vara medlem för att få hjälp, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen. 

– Vi vet att en ganska stor grupp rör sig mellan rollerna som anställd och egenföretagare, och därför har vi medlemskap också för egenföretagare. Vi har upphandlat en företagsförsäkring som bland annat innehåller rättshjälp, vilken vi uppmanar egetmedlemmmar att teckna så att man inte står utan möjlighet att hävda sina rättigheter. 

Medlemmen får heller ingen hjälp från sitt försäkringsbolag eftersom hemförsäkringen inte täcker arbetsrättsliga tvister och han berättar i Lag & Avtal att han är barskrapad efter att ha använt alla besparingar på en affärsjurist. Förlorar han i AD, där huvudförhandlingarna inleds den andra maj, kan notan bli skyhög och medlemmen har därför startat en insamling som på bara ett par dagar skrapat ihop 15 000 kronor.

Vad är royalty?

Royalty är ersättning till upphovsman, varumärkesägare eller patenträttsinnehavare, som betalas för rätten att nyttja ett verk eller använda ett patent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.