Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Babblarna i Arbetsdomstolen

Doddo, Babba och de andra Babblarna ska snart upp i Arbetsdomstolen. Förlaget bakom Babblarna har stämt en Unionenmedlem som är en av skaparna till figurerna. Men varken Unionen eller hans försäkringsbolag hjälper Babbelskaparen i AD – han har fått gå med bössan för att få råd med rättshjälp.
Johanna Rovira Publicerad
Privat
Figurerna i det omåttligt populära barnprogrammet Babblarna står nu inför en tvist i Arbetsdomstolen. Privat

Vem är pappa till Babblarna, de färgglada gestalter som figurerar i populära tv-program, böcker och musik för de allra yngsta barnen? En Unionenmedlem tillika illustratör och animatör, menar att han är skapare till merparten av figurerna. Han hade också först som konsult och senare anställd i förlaget bakom Babblarna, royalty förutom lön, enligt tidningen Lag & Avtal.

Eftersom illustratören var anställd i förlaget under två år hävdar dock arbetsgivaren att företaget övertagit rätten att förfoga över hans Babblare, även om medlemmen faktiskt kreerade dem innan han var anställd. Företaget stämde i maj i fjol illustratören i Arbetsdomstolen (AD) för att få tvisten avgjord.

Medlemmen vände sig tidigt till Unionen för att få hjälp att få ut royalty från företaget, som numer tiodubblat sin omsättning. Men eftersom tvisten rör sådant medlemmen gjort innan han var anställd, får han ingen hjälp från förbundet.

– Huvudsakligen på grund av att han inte var medlem när upphovsrättsanspråket uppstod, alltså när han skapade figurerna. Det är ju en grundbult att man ska vara medlem för att få hjälp, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen. 

– Vi vet att en ganska stor grupp rör sig mellan rollerna som anställd och egenföretagare, och därför har vi medlemskap också för egenföretagare. Vi har upphandlat en företagsförsäkring som bland annat innehåller rättshjälp, vilken vi uppmanar egetmedlemmmar att teckna så att man inte står utan möjlighet att hävda sina rättigheter. 

Medlemmen får heller ingen hjälp från sitt försäkringsbolag eftersom hemförsäkringen inte täcker arbetsrättsliga tvister och han berättar i Lag & Avtal att han är barskrapad efter att ha använt alla besparingar på en affärsjurist. Förlorar han i AD, där huvudförhandlingarna inleds den andra maj, kan notan bli skyhög och medlemmen har därför startat en insamling som på bara ett par dagar skrapat ihop 15 000 kronor.

Vad är royalty?

Royalty är ersättning till upphovsman, varumärkesägare eller patenträttsinnehavare, som betalas för rätten att nyttja ett verk eller använda ett patent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY