Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Babblarna i Arbetsdomstolen

Doddo, Babba och de andra Babblarna ska snart upp i Arbetsdomstolen. Förlaget bakom Babblarna har stämt en Unionenmedlem som är en av skaparna till figurerna. Men varken Unionen eller hans försäkringsbolag hjälper Babbelskaparen i AD – han har fått gå med bössan för att få råd med rättshjälp.
Johanna Rovira Publicerad 2 april 2019, kl 07:00
Privat
Figurerna i det omåttligt populära barnprogrammet Babblarna står nu inför en tvist i Arbetsdomstolen. Privat

Vem är pappa till Babblarna, de färgglada gestalter som figurerar i populära tv-program, böcker och musik för de allra yngsta barnen? En Unionenmedlem tillika illustratör och animatör, menar att han är skapare till merparten av figurerna. Han hade också först som konsult och senare anställd i förlaget bakom Babblarna, royalty förutom lön, enligt tidningen Lag & Avtal.

Eftersom illustratören var anställd i förlaget under två år hävdar dock arbetsgivaren att företaget övertagit rätten att förfoga över hans Babblare, även om medlemmen faktiskt kreerade dem innan han var anställd. Företaget stämde i maj i fjol illustratören i Arbetsdomstolen (AD) för att få tvisten avgjord.

Medlemmen vände sig tidigt till Unionen för att få hjälp att få ut royalty från företaget, som numer tiodubblat sin omsättning. Men eftersom tvisten rör sådant medlemmen gjort innan han var anställd, får han ingen hjälp från förbundet.

– Huvudsakligen på grund av att han inte var medlem när upphovsrättsanspråket uppstod, alltså när han skapade figurerna. Det är ju en grundbult att man ska vara medlem för att få hjälp, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen. 

– Vi vet att en ganska stor grupp rör sig mellan rollerna som anställd och egenföretagare, och därför har vi medlemskap också för egenföretagare. Vi har upphandlat en företagsförsäkring som bland annat innehåller rättshjälp, vilken vi uppmanar egetmedlemmmar att teckna så att man inte står utan möjlighet att hävda sina rättigheter. 

Medlemmen får heller ingen hjälp från sitt försäkringsbolag eftersom hemförsäkringen inte täcker arbetsrättsliga tvister och han berättar i Lag & Avtal att han är barskrapad efter att ha använt alla besparingar på en affärsjurist. Förlorar han i AD, där huvudförhandlingarna inleds den andra maj, kan notan bli skyhög och medlemmen har därför startat en insamling som på bara ett par dagar skrapat ihop 15 000 kronor.

Vad är royalty?

Royalty är ersättning till upphovsman, varumärkesägare eller patenträttsinnehavare, som betalas för rätten att nyttja ett verk eller använda ett patent.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.