Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Bäddat för ny strid

Tvisten mellan Unionen och Almega fortsätter. Arbetsgivarna tolkar – precis som facket – torsdagens EU-dom som en seger. Nu blir det upp till Arbetsdomstolen att slutligen avgöra frågan.
Ola Rennstam Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Sex år. Så länge har tvisten mellan Unionen och Almega pågått. Arbetsdomstolen kommer nu att avgöra frågan en gång för alla. Claudio Bresciani/TT

Unionen jublar över EU-domstolens utlåtande som, enligt förbundet, slår fast att man har rätt att tillgodoräkna sig anställningstiden vid övergång av verksamhet. Efter en sex år lång tvist konstaterar Unionen att man vunnit en total seger i ärendet.
Och då var besvikelsen förstås stor på arbetsgivarsidan? Nej, snarare tvärtom. Almega anser nämligen att EU-domstolen gått på deras linje.

– Skrivningarna i den här domen talar mer till vår inställning än den argumentation som Unionen fört fram, de har inte alls fått något gehör. Det står inte ett ord om att det ska tolkas i enlighet med EU-rätten, tvärtom så kan de här reglerna förändras till nackdel för arbetstagarna efter övergång av verksamhet och efter att ett år har passerat. Domen var tydlig där, säger Almegas chefsjurist Jonas Stenmo.

Läs mer: Unionen vann i EU-domstolen

Arbetsgivarsidan hävdar att rätten att räkna samman anställningstid från verksamhetens tidigare och nya huvudman i samband med uppsägning upphör efter ett år med den nya huvudmannen.
Enligt Almega visar domen att det förvärvande företaget inte alls behöver beakta anställningstiden hos överlåtaren om ett nytt kollektivavtal tecknats mellan övergången och uppsägningarna. Och i det berörda fallet sades avtalen upp och omförhandlades året innan de fyra Unionenmedlemmarna blev uppsagda.

Almega konstaterar att motparten drar lite förhastade slutsatser när de utropar sig som segrare i målet.
– Det är intressant att se att Unionen så snabbt gick ut och sa att man hade vunnit. Målet fortsätter och nu är det upp till Arbetsdomstolen att pröva frågan. EU-domstolen uppmanar AD att kontrollera hur det förhåller sig med avtalen. Det är ostridigt att de har löpt ut och ersatts av nya, säger Jonas Stenmo.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen