Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Bäddat för ny strid

Tvisten mellan Unionen och Almega fortsätter. Arbetsgivarna tolkar – precis som facket – torsdagens EU-dom som en seger. Nu blir det upp till Arbetsdomstolen att slutligen avgöra frågan.
Ola Rennstam Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Sex år. Så länge har tvisten mellan Unionen och Almega pågått. Arbetsdomstolen kommer nu att avgöra frågan en gång för alla. Claudio Bresciani/TT

Unionen jublar över EU-domstolens utlåtande som, enligt förbundet, slår fast att man har rätt att tillgodoräkna sig anställningstiden vid övergång av verksamhet. Efter en sex år lång tvist konstaterar Unionen att man vunnit en total seger i ärendet.
Och då var besvikelsen förstås stor på arbetsgivarsidan? Nej, snarare tvärtom. Almega anser nämligen att EU-domstolen gått på deras linje.

– Skrivningarna i den här domen talar mer till vår inställning än den argumentation som Unionen fört fram, de har inte alls fått något gehör. Det står inte ett ord om att det ska tolkas i enlighet med EU-rätten, tvärtom så kan de här reglerna förändras till nackdel för arbetstagarna efter övergång av verksamhet och efter att ett år har passerat. Domen var tydlig där, säger Almegas chefsjurist Jonas Stenmo.

Läs mer: Unionen vann i EU-domstolen

Arbetsgivarsidan hävdar att rätten att räkna samman anställningstid från verksamhetens tidigare och nya huvudman i samband med uppsägning upphör efter ett år med den nya huvudmannen.
Enligt Almega visar domen att det förvärvande företaget inte alls behöver beakta anställningstiden hos överlåtaren om ett nytt kollektivavtal tecknats mellan övergången och uppsägningarna. Och i det berörda fallet sades avtalen upp och omförhandlades året innan de fyra Unionenmedlemmarna blev uppsagda.

Almega konstaterar att motparten drar lite förhastade slutsatser när de utropar sig som segrare i målet.
– Det är intressant att se att Unionen så snabbt gick ut och sa att man hade vunnit. Målet fortsätter och nu är det upp till Arbetsdomstolen att pröva frågan. EU-domstolen uppmanar AD att kontrollera hur det förhåller sig med avtalen. Det är ostridigt att de har löpt ut och ersatts av nya, säger Jonas Stenmo.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.