Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Bandytränare nekad a-kassa

Bandytränarens engagemang i den lokala idrottsföreningen blev ett hinder när han sökte a-kassa. Det ideella arbetet sågs som företagande. Nu prövar LO-TCO Rättsskydd ärendet för Unionenmedlemmen i Högsta förvaltningsdomstolen.
Anton Andersson Publicerad 5 mars 2015, kl 14:45
Tomas Oneborg/TT
Tomas Oneborg/TT

I början på 2012 blev en man i 50-årsåldern bosatt i Söråker utanför Sundsvall av med sitt arbete. Kort därefter sökte han ersättning från sin a-kassa, men fick avslag. Anledningen till avslaget var att bandyföreningen Söråkers IF, som mannen under många år varit engagerad i, sedan en tid drev en idrottsanläggning som ett aktiebolag.

Då mannen satt med i bolagets styrelse stämplade a-kassan honom som företagare, något som inte är förenligt med ersättning.

– Han är en eldsjäl som länge arbetat ideellt med bandyverksamheten. Själva idrottsanläggningen drevs av kommunen fram till ett par år sedan då man lät idrottsföreningen ta över det aktiebolag som anläggningen drevs genom. På grund av det har han fått en styrelsepost i bolaget,  säger Magnus Eriksson, förbundsjurist på LO TCO Rättsskydd som företräder mannen som är Unionenmedlem och fortsätter:

– Men de har inga egentliga intäkter och bedriver ingen vinstdrivande verksamhet i praktiken utan lever på kommunbidrag och betalar hyra, säger Magnus Eriksson, förbundsjurist på LO TCO Rättsskydd som företräder mannen.

Ärendet landade hos LO-TCO Rättsskydd i augusti 2012 som då valde att ta frågan till förvaltningsrätten och sedermera kammarrätten. Utfallen i de båda domstolarna betecknade mannens engagemang i aktiebolaget som en bisyssla vilket gav honom rätt till ersättning.

Trots det stämde domstolarna in i a-kassans bedömning av mannen som företagare. För att ses som en företagare ska man bedriva näringsverksamhet, ha utfört arbete i verksamheten samt ha ett väsentligt inflytande. Definitioner som på papperet stämmer väl in på mannens engagemang.

Enligt LO-TCO Rättsskydd är frågan principiellt intressant och har därför valt att driva vidare ärendet till högsta instans – Högsta förvaltningsdomstolen.

– Risken är stor att många som egentligen inte är företagare betraktas som det. Jag menar att en person som inte redovisar någon inkomst från näringsverksamhet och som inte äger någon del i bolaget rimligen inte kan anses bedriva näringsverksamhet. Att det är ett aktiebolag borde i sådant fall inte ha någon betydelse. Vi hoppas att domstolen gör en klarare tolkning av företagarbegreppet. Idag är det för strikt tillämpat hos a-kassorna, säger Magnus Eriksson.

Hur vanligt det är att ideellt engagerade kommer i kläm på det här sättet är osäkert. Magnus Eriksson har inte jobbat med något liknande fall innan, men han vet att problemen förekommer.

– Utfallet kan få stor betydelse. Speciellt för idrottsrörelsen eftersom det blir allt vanligare att kommuner ger bort verksamhet till föreningar. Det finns risk att föreningsaktiva dras in i drivandet av bolag, kanske mot sin vilja, säger Magnus Eriksson.

Borde inte kommunerna se till att ändra bolagsformen i sådana här lägen?
– Det finns varianter av aktiebolag där man tydliggör att syftet inte är vinst. Det skulle vara lämpligare i dessa fall och kanske skulle man komma undan den rättsliga problematiken då. Men det är svårt att känna till om man inte är insatt i bolagsrätt. Jag tror inte att man alltid är medveten om att det kan få sådana här konsekvenser.

LO-TCO Rättsskydd hoppas att Högsta förvaltningsdomstolen ska komma med ett domslut senare under året.

Så funkar LO-TCO Rättsskydd

LO-TCO Rättskydd är fackets juridiska byrå. Den ägs av LO och TCO och är Sveriges största juridiska byrå för arbetsrätt och socialförsäkringsrätt. 

  • Byrån driver rättsfall som rör arbetsskador, sjukförsäkring, löner och felaktiga uppsägningar. 
  • Klienter är enskilda fackliga medlemmar som får rättshjälp av sina respektive fackförbund.
  • Byrån bildades 1971 har sedan dess haft över 70 000 ärenden.

LO-TCO Rättsskydd

A-kassa

Fyra månaders väntan på pengar från Unionens a-kassa

Stefan Eriksson från Borlänge och Maria Thorstensson från Göteborg har båda väntat i flera månader på pengar från Unionens a-kassa.
Lina Björk Publicerad 25 april 2024, kl 10:26
fasaden på Unionens a-kassa, sedlar och mynt
Unionens a-kassa har haft långa handläggningstider under hela förra året. Stefan Eriksson fick vänta fyra månader på pengar. Foto: Mats Thorén/Shutterstock

De ringer och kopplas bort. De ringer igen och kopplas bort. 
Så beskriver medlemmar i Unionens a-kassa gången när de försöker få tag på sin handläggare för att få reda på när ersättning kan betalas ut. 

Maria Thorstensson skickade in sina papper till Unionens a-kassa i början av januari. På inloggat läge stod det att ärendet var ”under handläggning” men sedan hände ingenting. 

 – Jag blev skogstokig. Det gick inte att komma fram och när någon svarade bollades jag runt mellan olika personer. De beklagade bara att handläggningstiderna var långa, säger hon. 

Unionens a-kassa har dragits med långa handläggningstider under större delen av förra året. Till jul såg det bättre ut, men nu får den som väntar på ersättning ha tålamod i genomsnitt sju veckor. Det är längst av alla landets a-kassor. Och många medlemmar har väntat betydligt längre än så. 

– Det är ett helvete och en stress. Jag har maxat mina kreditkort och hade det inte löst sig så hade jag behövt låna pengar av vänner och bekanta. Men jag tänker på dem som står själva, hur går det för dem?
 

Unionens a-kassa JO-anmäld

Maria Thorstensson fick till slut besked efter 13 veckors väntan. Stefan Eriksson fick vänta fyra månader. Han skickade in sitt arbetsgivarintyg i slutet av december, innan julledigheten. Hans arbetsgivare ansåg att det var bättre så att Stefan skulle slippa vänta på a-kassa. Även hans ärende fick titeln ”under handläggning” på myndighetens hemsida och på mejl svarade a-kassan att inget fanns att komplettera. Men sedan hände ingenting. 

Stefan Eriksson

– När jag sedan ringde och undrade vad som händer sa de att jag inte hade skickat in något arbetsgivarintyg. När jag påtalade att jag gjort det berättade de att man inte fick ställa ut det i förtid. De hade de ju kunnat säga direkt, säger han. 

Efter det fick Stefan Eriksson svårt att få tag på sin handläggare. Han fortsatte att ringa till växeln och hamnade i kö. Han har nu valt att anmäla Unionens a-kassa till Justitieombudsmannen. 

Efter att han blev uppsagd från sitt jobb har han sex månaders uppsägningslön. Det räcker en bit, men inte hur länge som helst. 

– Jag räknade med att klara mig till april, men sedan var det stopp. Att vänta fyra månader och med det besvär som a-kassan orsakat. Det är oacceptabelt, säger Stefan Eriksson. 

Hur ser förtroendet för Unionens a-kassa ut?

– Förtroendet är noll. Jag förstår inte att man kan behandla människor på det här sättet. 

Harald Peterson
Foto: Mattias Lindbäck

Enligt Harald Petersson som är kassaföreståndare på Unionens a-kassa har man aktivt arbetat med att få ned handläggningstiderna. Bland annat genom att anställa fler handläggare. 

– Vi får successivt in fler medarbetare som har utbildats och förstärker verksamheten. Vi har en utbildning på gång i Malmö och på vårt nya kontor i Örebro för medarbetare som började i mars. Så vi går mot en stabilare bemanning på sikt, säger han. 

 

Svårt få kontakt med Unionens a-kassa

För att frigöra tid för handläggningen av ärenden har Unionens a-kassa begränsat telefontiden till en timme om förmiddagen, för att nå sin utredare. Det har gjort det svårt att komma fram då många ringer samtidigt. 

–  Vi är medvetna om att det är köer i telefonväxeln. Vi har telefontid utöver det, där vi har externt stöd för att öka tillgängligheten. Sedan finns alltid möjligheten att skriva till oss i en inloggad miljö. Vi har också en chat som är bemannad under stora delar av dagen, säger Harald Peterson.  

Unionens a-kassa har ett pågående tillsynsärende hos Inspektionens för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) på grund av de långa handläggningstiderna.