Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Bara 1 av 3 chefer är kvinna i EU

Bland Unionens medlemmar är 34 procent av cheferna kvinnor, vilket motsvarar EU-genomsnittet. Motsvarande siffra för Sverige är bättre upp, där är 4 av 10 chefer kvinnor.
Publicerad
Colourbox
Bland Unionens chefsmedlemmar är 34 procent kvinnor. Colourbox

Internationella kvinnodagen uppmärksammas av EU:s statistikorgan Eurostat med färsk statistik över könsfördelningen på chefspositioner Europa runt. På företag med mer än tio medarbetare är bara 35 procent av sammanlagt 7,3 miljoner chefer kvinnor.

Den genomsnittliga könsfördelningen på chefsposterna skiljer sig en hel del mellan de 28 medlemsländerna. Enda landet där kvinnorna är i majoritet på chefsposterna är i Lettland. Där är 53 procent av cheferna kvinnor.

Läs mer: Här är chefen i Unionen

I många tidigare öststater står det förhållandevis bättre till med jämställdheten. I både Bulgarien och Polen är 44 procent av cheferna kvinnor. Litauen, Ungern och Rumänien ligger liksom Irland på 41 procent kvinnliga chefer. Därefter kommer Sverige och Frankrike där motsvarande siffra är 40 procent.

I jämställdhetsbotten ligger Tyskland, Italien och Cypern där bara 22 procent av cheferna är kvinnor. Varken Belgien, Österrike eller Luxemburg når ens upp till en fjärdedel kvinnor på chefsposterna.

Andelen kvinnor är bara en av flera jämställdhetsparameter. Lönegapet mellan kvinnor och män på chefsposter inom EU är också stort. I genomsnitt tjänar de kvinnliga cheferna 23,4 procent mindre än männen. I Sverige är motsvarande siffra 16,3 procent.

Störst löneskillnad är det i Ungern och Italien. Där tjänar kvinnliga chefer knappt en tredjedel mindre än sina manliga chefskolleger. I Rumänien är lönegapet som minst. Där tjänar kvinnorna 5 procent mindre än männen.

Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se

Kvinnor som är chefer i Unionens branscher:

Bygg & Fastighet: 21 %

Energi & Miljö: 21 %

Farmaci & Hälsa: 35 %

Handel: 39 %

Industri & Teknik: 20 %

IT & Telekom: 25 %

Konsult & Finans: 47 %

Media & Kommunikation: 42 %

Organisation & Föreningar: 47 %

Service & Tjänster: 47 %

Transport & Logistik: 32 %

Totalt: 34 %

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.