Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Bara var fjärde får 80 procent av lönen i a-kassa

En mätning som Novus Opinion gjorde under sista veckan i augusti 2008 visar att endast 25 procent av de arbetslösa, som tidigare arbetade heltid, får 80 procent av sin tidigare inkomst i a-kasseersättning. De fackliga inkomstförsäkringarna hjälper många till bättre ersättning, men långt från alla.
Sandra Persson Publicerad 6 mars 2009, kl 10:59

Arbetslösa ska klara sin försörjning på a-kassan. Men taket på 18 700 kronor kan innebära stor omställning för den som haft högre lön. Har man inkomstförsäkring som fyller ut är det lättare.

Nio TCO-förbund, bland annat Unionen, erbjuder inkomstförsäkring via medlemsavgiften, under de första 100-150 dagarna av arbetslöshet. De ger 80 procent av inkomsten upp till ett tak på runt 35 000 per månad. Vid tilläggsförsäkring kan man höja taket.

Mellan 60 och 70 procent av TCO-medlemmarna är medlemmar i förbund som har inkomstförsäkring. Men många omfattas inte av försäkringen eftersom inte alla medlemmar klarar kvalifikationskraven, som till exempel gäller anställningsform. Alla förbundsmedlemmar är heller inte med i a-kassan, något som också är ett krav för att få ersättning.

Därigenom kan inte alla fackliga förbund uppfylla en fullständig inkomstförsäkring. De förbund som har mest problem med arbetslöshet har ofta svårt att klara ekonomin för en sådan försäkring men har medlemmar som mest skulle vara i behov av inkomstförsäkringen.

Räknar man även bort dem som inte är medlemmar i facket, de som inte har tillgång till tilläggsförsäkringar via sitt medlemskap och de som inte är kvalificerade, är det under 40 procent av de yrkesverksamma som har tillgång till inkomstförsäkringar vid arbetslöshet.

För de arbetslösa medlemmar som uppfyller kraven för att få ersättning från a-kassan har det låga takbeloppet och övriga försämringar i ersättningsvillkoren medfört en avsevärt sämre ekonomi.

I Sverige har vi ett tak på 18 700 kronor i månaden. Det betyder att du kan få som mest 80 procent av 18 700 i a-kasseersättning, det vill säga 14 900 före skatt, eller 10 800 efter skatt. Om du inte har någon inkomstförsäkring och tjänar 20 000 eller 40 000 kronor i månaden får du ändå max 14 960 från a-kassan. Om du bor i grannlandet Norge skulle du få ut 20 000. Frankrike, Tyskland och Finland ligger alla högre än Sverige medan danskarna har samma ersättningsnivå som Sverige. Storbritanniens arbetslösa däremot har det tuffast med endast 4 189 kronor i ersättning, oavsett vad de tidigare tjänat.

A-kasseersättningen för yrkesgrupper som civilingenjör, dataspecialist, administratör och kundinformatör ligger mellan 39 och 73 procent av den tidigare lönen.

Det är väldigt få grupper på arbetsmarknaden som har så låg lön att ett takbelopp på 18 700 kronor i månaden ger en faktiskt ersättning på 80 procent av lönen. Sjuksköterskor, poliser och journalister till exempel, får bara cirka 50 procent av sin tidigare lön.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.