Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Behöver EU en ny strategi för jämställdhet?

Kollega har frågat partiernas toppkandidater i valet till Europaparlamentet hur de ser på några aktuella arbetsmarknadsfrågor.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Pinkblue/Colourbox
Pinkblue/Colourbox

Hela enkäten: Partiernas toppnamn om EU och arbetsmarknaden

Malin Björk, Vänsterpartiet


Foto: Jessica Segerberg

Ja. Den senaste strategin löpte ut 2015. Numera finns EU:s visioner bara i ett arbetsdokument. Det visar på att dessa frågor är ganska lågprioriterade för EU-kommissionen. För oss är strategin däremot ett verktyg för ekonomisk och social rättvisa. Den är också viktig för att bekämpa våld mot kvinnor och säkerställa kvinnors rätt över sina kroppar. 

 

Johan Danielsson, Socialdemokraterna


Foto: Joacim Schwartz

Ja. EU behöver en mer politiskt bindande strategi med ambitiösa mål och där EU kan följa upp framstegen i medlemsländerna. Ökad jämställdhet är inte bara en rättighetsfråga utan en ekonomisk fråga. Om kvinnors arbetskraftsdeltagande var lika högt som männens så skulle tillväxten öka markant i EU.

 

Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet

Ja! Jämställdhet är en av EU:s värdegrunder och erkänns både i fördragen och i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Detta till trots har jämställdhet inte varit prioriterat av kommissionen. Det är för oss oacceptabelt. En ny jämställdhetsstrategi behövs helt enkelt för att EU ännu inte är jämställt - det finns flertalet problem! Alltifrån ojämställda löner till sexuella trakasserier på arbetsplatser och skolor. Detta kommer jag och hela gröna gruppen kämpa för att förändra. 

 

Fredrick Federley, Centerpartiet

Ja. 2019 är endast 37 procent av europaparlamentarikerna kvinnor. Den skeva könsfördelningen i Europaparlamentet vittnar om att den europeiska politiken fortfarande är en mansdominerad arena. När det gäller toppositionerna i EU ser det än värre ut. Ordförandena för EU-parlamentet, Europeiska rådet, EU-kommissionen, Europeiska centralbanken, Eurogruppen, Europeiska investeringsbanken, EU-domstolen, EU:s revisionsrätt, Regionkommittén, samt Ekonomiska och Sociala kommittén är alla män. Vi behöver fler kvinnor bland beslutsfattarna i EU – hälften av befolkningen har rätt till hälften av makten. En ny jämställdhetsstrategi är en viktig del för ett jämställt EU.

 

Karin Karlsbro, Liberalerna

Ja. Att kommissionen inte inledde arbetet med en ny jämställdhetsstrategi var fel och vi har i EU-parlamentet arbetat för att en sådan ska tas fram. EU måste vara ledande i jämställdhetsfrågor och se till att medlemsländerna arbetar med denna viktiga fråga.

 

Tomas Tobé, Moderaterna

Sverige ska vara ett föregångsland vad gäller jämställdhet. En strategi kan vara användbar för att sprida goda exempel och samla in data. Frågan är dock i första hand nationell. Det vore olyckligt om EU satte upp begränsningar för hur stora framsteg Sverige kan göra på jämställdhetsområdet.

 

Sara Skyttedal, Kristdemokraterna

Problemet är inte om vi ska eller inte ska ha en jämställdhetsstrategi i EU, utan vad den ska innehålla. Så fort frågan lyfts i Europaparlamentet har det i samma andetag lyfts frågor om EU-reglerade pappamånader eller att på EU-nivå kvotera börsbolagsstyrelser. Det är frågor som vi tycker att EU borde hålla sig borta från. Presenteras en jämställdhetsstrategi som fullt ut erkänner medlemsländernas självbestämmanderätt över frågor som dessa skulle vi stödja det.

 

Peter Lundgren, Sverigedemokraterna

Jämställdhetspolitik är viktigt, men den förda politiken på området bör inte resultera i mer överstatlighet inom EU. Exempelvis bör inte EU bestämma över svensk föräldraledighet eller huruvida vi ska ha kvotering i bolagsstyrelser. Med det sagt är vi öppna för att diskutera en gemensam jämställdhetsstrategi för att förbättra jämställdheten inom EU.

 

Soraya Post, Feministiskt Initiativ


Foto: Creative Commons

 Ja, EU måste ha en intersektionell jämställdhetsstrategi. Vi måste titta på livsvillkoren för kvinnor och för män, se till att förstå vad som är orättvist, och sedan arbeta för att utjämna orättvisorna. För att påverka kvinnors situation på arbetsmarknaden i Europa krävs metoder som kan motverka den könssegregerade arbetsmarknaden, och bekämpa diskrimineringen av kvinnor. Viktigt är att stödja utvecklingen av de sektorer där kvinnor är överrepresenterade, framförallt omsorgsyrken. Genom att arbeta för en jämställd arbetsmarknad skapar vi arbetstillfällen. Vi skapar också förutsättningar, särskilt för kvinnor, att arbeta och bli ekonomiskt självständiga. Ytterligare åtgärder som kan bidra till att öka sysselsättningen bland kvinnor är att lagstiftningen om likabehandling följs. Kvinnors yrkesarbetande kan dessutom inte behandlas skilt från frågor om vård och omsorg samt individualiseringen av skatte- och socialförsäkringssystemen. En möjlighet för alla vuxna till individuell ekonomisk självständighet är en förutsättning för jämställdhet mellan könen.

EU-val

  • EU-parlamentarikerna väljs i direkta val i medlemsländerna vart femte år.
  • Efter Storbritanniens utträde ur EU får parlamentet 705 ledamöter. Sverige får 21 ledamöter, förutsatt att Storbritannien lämnar unionen. Under förra mandatperioden 2014-2019 hade parlamentet 751 ledamöter, varav 20 från Sverige.
  • Totalt omkring 374 miljoner invånare i EU:s medlemsländer har rätt att rösta i valet. Valdagen infaller mellan den 23 – 26 maj i länderna, i Sverige den 26 maj.
  • Parlamentet besluter tillsammans med EU:s ministerråd om nya lagar i EU. Parlamentet godkänner även ministerrådets, det vill säga medlemsländernas, förslag till EU-kommissionärer. Parlamentet fattar också beslut om EU:s gemensamma budget och kontrollerar att kommissionen använder pengarna på rätt sätt.

Källa: Riksdagens EU-information, DN, SVD, Rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

Fritidspolitikern Jennie offrar semestern för valrörelsen

Hon arbetar heltid som chef – och är politiker på sin fritid. För Jennie Klaesson i Jämtland är en förstående arbetsgivare avgörande för att få ihop yrkesliv, politik och valrörelse.
Ola Rennstam Publicerad 17 juni 2026, kl 06:01
I valtider gäller det att ta varje chans att träffa potentiella väljare. Fritidspolitikern Jennie Klaesson (M) delar ut flygblad på Prästgatan i Östersund – en del av politiken som kräver tid utanför heltidsjobbet som produktchef. Foto: Marie Birkl

Längs Prästgatan – Östersunds gågata – står majestätiska popplar på parad. Denna eftermiddag skänker de välbehövlig skugga åt shoppingsugna flanörer och andra på väg hem från jobb och skola. 

Utanför Kjell & Company har den moderata fritidspolitikern Jennie Klaesson positionerat sig. Med ett stort leende och en bunt flygblad i handen söker hon kontakt med potentiella väljare. Medan vissa tar stora omvägar för att undvika mötet, stannar andra till och börjar prata. 

Valarbete som tar på krafterna

Själv medger Jennie Klaesson att just det utåtriktade arbetet på gator och torg inte är den del av politiken hon brinner mest för.

– Jag är lite ambivalent. Det är viktigt, men det är inte det som driver mig. Det tar mycket energi att vara extrovert och gå in i en roll, och efteråt behöver jag vila. Men det är alltid roligt att träffa människor som vill diskutera politik, men ibland uppstår situationer där folk är arga, säger hon.

Steg in i politiken – när familjelivet gav utrymme

Det är tolv år sedan som Jennie Klaesson tog steget in i politiken. Barnen hade blivit större och hon fick mer utrymme för sitt samhällsengagemang. I dag är hon ledamot i fullmäktige i Krokoms kommun, där Moderaterna styr tillsammans med Socialdemokraterna och Kristdemokraterna. 

Hennes tyngsta politiska uppdrag finns dock på regional nivå. Som oppositionspolitiker i Region Jämtland/Härjedalen lägger hon stort fokus på sjukvårdsfrågor. Patientsäkerhet och ordning i ekonomin är hennes främsta hjärtefrågor.

– Jag vurmar för de svaga i samhället och deras rätt att få vård i tid. I dag går sjukvården en halv miljard back per år och vi måste få kontroll på kostnaderna.

Förstående arbetsgivare avgörande

Hennes politiska engagemang sker vid sidan av ett krävande arbete. Till vardags är Jennie Klaesson produktchef på den amerikanska e-fakturaleverantören GEP. 

Att kombinera ett heltidsjobb med rollen som fritidspolitiker är en utmaning, men en förstående arbetsgivare har varit avgörande.

– Jag har en bra dialog med mina chefer. De tycker att det är viktigt med mitt samhällsengagemang och det är aldrig några problem att få vara ledig trots att mina politiska uppdrag blivit fler och fler. 

– Jag är bra på att planera och har en flexibilitet i mitt arbete som gör att det funkar. Under alla mina år i företaget har jag byggt upp ett förtroendekapital som jag tror har underlättat deras inställning.

Jennie Klaesson

Ålder: 47
Bor: Krokom
Yrke: Produktchef GEP Sweden (tidigare Opus Capita)
Uppdrag: Regionfullmäktige Jämtland/Härjedalen, ledamot hälso- och sjukvårdsnämnden, kommunfullmäktige Krokoms kommun, andre vice ordförande i förbundsstyrelsen Moderaterna Jämtland Härjedalen.

Hon har heller aldrig mött några negativa reaktioner vare sig från ledning eller kollegor.

– Jag försöker hålla en väldigt låg profil på jobbet kring mitt politiska engagemang. Jag är inte där i politikens tjänst, arbete är arbete. 

Tio timmar politik i veckan – utan ersättning för allt

Trots flexibiliteten uppstår det ibland krockar och att tiden inte räcker till. Då kan hon ta in en ersättare eller arbeta i kapp på lediga stunder.

– Jag ägnar i genomsnitt tio timmar i veckan åt politiken. Förutom alla möten måste man läsa på, förbereda yrkanden och prata med verksamheter i vården. Jag får ersättning för förlorad arbetsinkomst för politiska möten men tiden för inläsning och förberedelser får man ingen kompensation för.

Ibland undrar man vad man håller på med

Yrkeslivet har samtidigt gett henne verktyg som hon har nytta av i politikens värld.

Efter 20 år i företaget, varav många i chefsroller, har hon byggt upp värdefulla erfarenheter.

– Mina organisatoriska egenskaper som chef ger mig en fördel när det gäller att sätta budget, strategier och mål kring hur vi ska utveckla vår politik. Det råder en annan gruppdynamik inom politiken och mitt ledarskap hjälper till att få med sig folk på tåget.

Jennie Klaesson lägger omkring tio timmar i veckan på politiken. Hon får ersättning för förlorad arbetsinkomst för möten men inte för tiden för inläsning och förberedelser.

Samtidigt har valrörelsen gått in i ett mer intensivt skede, både nationellt och lokalt. Jennie Klaesson känner sig inspirerad att dra i gång, trots att ett omfattande arbete med valmanifest och prioriterade frågor väntar. Semestern i sommar blir kort – ledigheten sparas till tiden närmare valdagen.

– Att många fritidspolitiker offrar sin semesterledighet för kampanjarbete är kanske något gemene man inte tänker på. Jag kan samtidigt känna en oro över om jag kommer att orka.

Känner du att det är värt all tid du lägger ner?

– Nja, ibland undrar man vad man håller på med. Men så kommer ett möte i fullmäktige där man känner att man faktiskt gör skillnad, då är det plötsligt värt varenda minut.

Jennie Klaesson hoppas också att fler vågar ta steget och blir fritidspolitiker.

– Hela vårt system är uppbyggt på att det finns kompetenta representanter som kan utföra ett bra arbete, annars blir hela samhället lidande. Vi behöver fler politiker som kan ta ansvar för de svåra frågor som vårt samhälle står inför och som vågar stå för sina beslut.

Tjänstledighet för politiska uppdrag

  • Du har rätt att vara tjänstledighet från ditt arbete i den mån det behövs för att du ska kunna fullgöra ditt politiska uppdrag.
  •  Arbetsgivaren betalar inte ut någon lön under din frånvaro. Ersättning för förlorad arbetsinkomst söker du direkt från den kommun eller region där uppdraget utförs.
  • Rätten regleras i olika lagar beroende på vilken typ av ledighet det rör sig om, exempelvis kommunallagen, lagen om rätt till ledighet för politiska uppdrag samt regeringsformen.

Källa: Unionen