Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Behöver EU en ny strategi för jämställdhet?

Kollega har frågat partiernas toppkandidater i valet till Europaparlamentet hur de ser på några aktuella arbetsmarknadsfrågor.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Pinkblue/Colourbox
Pinkblue/Colourbox

Hela enkäten: Partiernas toppnamn om EU och arbetsmarknaden

Malin Björk, Vänsterpartiet


Foto: Jessica Segerberg

Ja. Den senaste strategin löpte ut 2015. Numera finns EU:s visioner bara i ett arbetsdokument. Det visar på att dessa frågor är ganska lågprioriterade för EU-kommissionen. För oss är strategin däremot ett verktyg för ekonomisk och social rättvisa. Den är också viktig för att bekämpa våld mot kvinnor och säkerställa kvinnors rätt över sina kroppar. 

 

Johan Danielsson, Socialdemokraterna


Foto: Joacim Schwartz

Ja. EU behöver en mer politiskt bindande strategi med ambitiösa mål och där EU kan följa upp framstegen i medlemsländerna. Ökad jämställdhet är inte bara en rättighetsfråga utan en ekonomisk fråga. Om kvinnors arbetskraftsdeltagande var lika högt som männens så skulle tillväxten öka markant i EU.

 

Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet

Ja! Jämställdhet är en av EU:s värdegrunder och erkänns både i fördragen och i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Detta till trots har jämställdhet inte varit prioriterat av kommissionen. Det är för oss oacceptabelt. En ny jämställdhetsstrategi behövs helt enkelt för att EU ännu inte är jämställt - det finns flertalet problem! Alltifrån ojämställda löner till sexuella trakasserier på arbetsplatser och skolor. Detta kommer jag och hela gröna gruppen kämpa för att förändra. 

 

Fredrick Federley, Centerpartiet

Ja. 2019 är endast 37 procent av europaparlamentarikerna kvinnor. Den skeva könsfördelningen i Europaparlamentet vittnar om att den europeiska politiken fortfarande är en mansdominerad arena. När det gäller toppositionerna i EU ser det än värre ut. Ordförandena för EU-parlamentet, Europeiska rådet, EU-kommissionen, Europeiska centralbanken, Eurogruppen, Europeiska investeringsbanken, EU-domstolen, EU:s revisionsrätt, Regionkommittén, samt Ekonomiska och Sociala kommittén är alla män. Vi behöver fler kvinnor bland beslutsfattarna i EU – hälften av befolkningen har rätt till hälften av makten. En ny jämställdhetsstrategi är en viktig del för ett jämställt EU.

 

Karin Karlsbro, Liberalerna

Ja. Att kommissionen inte inledde arbetet med en ny jämställdhetsstrategi var fel och vi har i EU-parlamentet arbetat för att en sådan ska tas fram. EU måste vara ledande i jämställdhetsfrågor och se till att medlemsländerna arbetar med denna viktiga fråga.

 

Tomas Tobé, Moderaterna

Sverige ska vara ett föregångsland vad gäller jämställdhet. En strategi kan vara användbar för att sprida goda exempel och samla in data. Frågan är dock i första hand nationell. Det vore olyckligt om EU satte upp begränsningar för hur stora framsteg Sverige kan göra på jämställdhetsområdet.

 

Sara Skyttedal, Kristdemokraterna

Problemet är inte om vi ska eller inte ska ha en jämställdhetsstrategi i EU, utan vad den ska innehålla. Så fort frågan lyfts i Europaparlamentet har det i samma andetag lyfts frågor om EU-reglerade pappamånader eller att på EU-nivå kvotera börsbolagsstyrelser. Det är frågor som vi tycker att EU borde hålla sig borta från. Presenteras en jämställdhetsstrategi som fullt ut erkänner medlemsländernas självbestämmanderätt över frågor som dessa skulle vi stödja det.

 

Peter Lundgren, Sverigedemokraterna

Jämställdhetspolitik är viktigt, men den förda politiken på området bör inte resultera i mer överstatlighet inom EU. Exempelvis bör inte EU bestämma över svensk föräldraledighet eller huruvida vi ska ha kvotering i bolagsstyrelser. Med det sagt är vi öppna för att diskutera en gemensam jämställdhetsstrategi för att förbättra jämställdheten inom EU.

 

Soraya Post, Feministiskt Initiativ


Foto: Creative Commons

 Ja, EU måste ha en intersektionell jämställdhetsstrategi. Vi måste titta på livsvillkoren för kvinnor och för män, se till att förstå vad som är orättvist, och sedan arbeta för att utjämna orättvisorna. För att påverka kvinnors situation på arbetsmarknaden i Europa krävs metoder som kan motverka den könssegregerade arbetsmarknaden, och bekämpa diskrimineringen av kvinnor. Viktigt är att stödja utvecklingen av de sektorer där kvinnor är överrepresenterade, framförallt omsorgsyrken. Genom att arbeta för en jämställd arbetsmarknad skapar vi arbetstillfällen. Vi skapar också förutsättningar, särskilt för kvinnor, att arbeta och bli ekonomiskt självständiga. Ytterligare åtgärder som kan bidra till att öka sysselsättningen bland kvinnor är att lagstiftningen om likabehandling följs. Kvinnors yrkesarbetande kan dessutom inte behandlas skilt från frågor om vård och omsorg samt individualiseringen av skatte- och socialförsäkringssystemen. En möjlighet för alla vuxna till individuell ekonomisk självständighet är en förutsättning för jämställdhet mellan könen.

EU-val

  • EU-parlamentarikerna väljs i direkta val i medlemsländerna vart femte år.
  • Efter Storbritanniens utträde ur EU får parlamentet 705 ledamöter. Sverige får 21 ledamöter, förutsatt att Storbritannien lämnar unionen. Under förra mandatperioden 2014-2019 hade parlamentet 751 ledamöter, varav 20 från Sverige.
  • Totalt omkring 374 miljoner invånare i EU:s medlemsländer har rätt att rösta i valet. Valdagen infaller mellan den 23 – 26 maj i länderna, i Sverige den 26 maj.
  • Parlamentet besluter tillsammans med EU:s ministerråd om nya lagar i EU. Parlamentet godkänner även ministerrådets, det vill säga medlemsländernas, förslag till EU-kommissionärer. Parlamentet fattar också beslut om EU:s gemensamma budget och kontrollerar att kommissionen använder pengarna på rätt sätt.

Källa: Riksdagens EU-information, DN, SVD, Rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se