Annons
Annons
  • Ylva Johansson var positiv till förslaget. Foto: Arno Mikkor

  • Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Foto: Arno Mikkor

Betald ledighet för studier kan bli möjligt nästa år

Publicerad 27 mars 2018, kl 12:34

Upp till ett års ledigt från jobbet för att komma vidare i yrkeslivet med en ersättning motsvarande a-kassan. Det föreslås av en ny utredning.

Utredningen har bland annat tittat på vilka effekterna blir av att gå ned i arbetstid och jobba mindre, och konstaterar att detta inte är vägen att gå varken för att komma till rätta med de stressrelaterade sjukdomarna eller minska kompetensbristen på arbetsmarknaden.

I stället för att föreslå ett nytt friår eller ett system motsvarande det finska alterneringsåret, där det inte finns krav på den ledige, har man i stället landat i ett förslag där ledigheten ska användas till utbildning, validering, arbetspraktik, prova annat arbete eller driva företag.

– Syftet ska inte vara att vila upp sig. Det är inte ett effektivt sätt att komma åt problem med stress och psykisk ohälsa. Finns sådana problem måste de lösas på arbetsplatsen, sa utredaren Anders Wallner i samband med att utredningen överlämnades till regeringen på tisdagen.

– Vi tror att den här reformen skulle ge upphov till många solskenshistorier. Fler skulle våga ta steget att röra på sig under tryggare former.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, som tog emot förslaget, var positiv i sina reaktioner.

Bland annat anser hon att det är intressant att utredningen konstaterar att minskad arbetstid inte är en lösning på problemet med stress i arbetslivet.

– Det här är ett tydligt nej till friår. Inte minst av jämställdhetsskäl, eftersom det skulle riskera att bli en kvinnofälla, sa Ylva Johansson som påpekade att det finns två perspektiv på utvecklingsledigheten.

Dels individens, som på det här viset själv får ta ansvar för sin utveckling för att förhindra framtida arbetslöshet eller sjukskrivning. Dels arbetsmarknadens, som erbjuds en konkret lösning på problemet med bristyrken.

– Att enbart utbilda de som är arbetslösa kommer inte att räcka. I stället måste många av dem som redan har jobb uppgradera sig till de bristyrken som finns, medan andra kan komma in på deras jobb.

Fakta

För att som anställd komma i fråga för utvecklingsledigt ska man ha jobbat i tio år och ha varit hos den senaste arbetsgivaren minst ett år, enligt förslaget. Dessutom måste man komma överens med arbetsgivaren om att man kan vara ledig, slutligen ska en utvecklingsplan godkännas av Arbetsförmedlingen. Ledigheten kan vara mellan tre och tolv månader lång. Ersättningen ska motsvara den a-kasseersättningen man skulle ha haft vid arbetslöshet. Utvecklingsledigheten kan i bästa fall införas 2019. Fullt utbyggd skulle den omfatta 20 000 personer per år. Arbetet som den utvecklingsledige lämnar skulle i sin tur ge jobb åt en arbetslös. I och med att det handlar om en förordning krävs inte en politisk majoritet för införandet.

Niklas Hallstedt
Niklas Hallstedt
[email protected]
  • Läs även...

    Debatt: Vilket ledarskap vill vi ha efter pandemin?

    De ledare som skapar störst inflytande är de som förstår sin roll som förebild, inte har mest kunskap om teorier. Att stå för sina misstag och lära sig av dem och förstå att det alltid finns nya saker att lära sig skapar hållbart ledarskap, skriver ledarskapscoachen Annah Thunberg.

  • Läs även...

    Nya regler ska underlätta för sjukskrivna

    Äldre ska inte prövas mot hela arbetsmarknaden och Försäkringskassan ska bli tydligare om vilka jobb den sjukskrivna ska klara av. Det föreslås i en ny utredning om sjukförsäkringen. Unionen välkomnar förslagen.

  • Läs även...

    Hög tid att söka studiestöd

    Planerar du att utnyttja Unionens studiestöd i samband med en utbildning? Då är det dags nu. I dagsläget är 2020 det sista året som du garanterat kan ta del av medlemsförmånen.

  • Läs även...

    Fler ska få a-kassa

    Regeringen presenterar tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna ett krispaket för att dämpa konsekvenser på arbetsmarknaden, bland annat genom att höja taket i a-kassan och sänka kraven på hur länge man ska ha jobbat och ha varit medlem i en a-kassa.

  • Läs även...

    Bara hälften fick personalutbildning

    Företagen snålar på kompetensutveckling. Av den totala personalkostnaden läggs bara 1,6 procent på utbildning och endast 52 procent av de anställda deltog i kurser under ett år.

  • Läs även...

    Chimey bytte karriär – blev lama

    Att vara buddistpräst och kvinna är väldigt ovanligt i Sverige. När Victoria Chimey Victoré ville ägna sig åt buddismen på heltid sadlade hon om till lama – och gick med i facket.

  • Läs även...

    Ledarskapskurs ger inte bättre chefer

    Många chefer går på kurs för att bli bättre ledare. Men nu ifrågasätter forskare nyttan och menar att det saknas bevis för att ledarskapskurser ökar chefens kompetens.

  • Läs även...

    Drabbad bransch ser ljusning

    Det ljusnar för evenemangsnäringen, en bransch som drabbades hårt av restriktioner under den pågående pandemin. Men lättnaderna är inte tillräckliga – än är det långt kvar till normala nivåer, enligt företrädare för branschen.