Annons
  • Magnus Gustavsson (tv) och Adrian Adermon (th) presenterade sin studie vid ett seminarium på SNS på torsdagen. Foto: Kollega

Billigare maskiner polariserar arbetsmarknaden

Publicerad 26 mars 2015, kl 17:04

Datoriseringen har drivit fram en polarisering av arbetsmarknaden, åtminstone från 1990-talet och framåt, visar en rapport som presenterades på torsdagen. Hög- och låglönejobb ökar medan mittenlönejobben datoriseras, till följd av billigare dator- och robotteknik.

Mellan 1975 och 2005 har sysselsättningen inom de lägst betalda och de högst betalda jobben ökat med mer än 150 000 respektive 250 000 personer. Mittenlönejobben har däremot minskat, under perioden, enligt Adrian Adermons och Magnus Gustavssons forskning, som sammanfattats i en rapport från SNS Analys som presenterades vid ett seminarium på torsdagen. 

Studien visar på ett tydligt samband mellan teknikutvecklingen, de senaste decenniernas prisras på datorkraft och polariseringen på arbetsmarknaden. Vid varje teknikskifte har priset på dator och robotteknik sjunkit, vilket gör det allt billigare att låta datorerna göra jobbet. 

Adrian Adermon och Magnus Gustavsson har delat upp yrken i kategorierna abstrakta, intellektuellt krävande uppgifter, serviceyrken som kräver socio-emotionell kompetens och rutinuppgifter som är regelbaserade. Uppgifter som är regelbaserade går förhållandevis lätt att programmera en dator eller robot att hantera. Det kan vara administration, bokföring och vissa typer av industriarbete – typiska mittenlönejobb, som Kollega har rapporterat om förut: Kan en robot göra ditt jobb?

Serviceyrkena, där det mänskliga mötet står i centrum, har dock ännu inte sett så mycket konkurrens från maskinerna, även om det är på väg även där. Inom de högavlönade, abstrakta yrkena har man snarare lyckats dra nytta av digitaliseringen genom att agera komplement till maskinerna, enligt forskarna. En större andel högavlönade ger samtidigt köpkraft till serviceyrkena - vilket spär på polariseringen.

Adrian Adermons och Magnus Gustavssons forskningsresultat bekräftar studier från flera OECD-länder, däribland USA, Tyskland och Storbritannien - att den utvecklingen också gäller Sverige, och att resan inleddes redan för ett par decennier sedan.

Den här omställningen på arbetsmarknaden påverkar även var jobben finns, rent geografiskt. På 70-talet skapades jobben i städer nära produktionen, som Göteborg, Trollhättan och Oxelösund. Från 80-talet växte fler jobb i kunskapstäta städer och från 90-talet och framåt växer internationella storstadskluster som Silicon Valley, San Francisco – och Stockholm. En urbanisering som bland annat driver upp priserna på bostäder, vilket bidrar till en annan slags polarisering: segregering.

Om utvecklingen fortsätter åt samma håll - med utökad digitalisering, som går hand i hand med globalisering, urbanisering och alltså polarisering - kan arbetsmarknadspolitiska mål som att "alla ska ha ett jobb att gå till på morgonen" på sikt behöva överges, eftersom robotar och datorer billigare och effektivare kommer att kunna utföra de flesta jobb som människor tidigare utfört, menar Adermon och Gustavsson, som i sin sammanfattning föreslår som möjlig åtgärd en ovillkorad basinkomst åt alla, finanserad med höjd kapitalskatt. 

Samtidigt skapar digitaliseringen nya jobb. Och hur fort det än går är vi inte där än, att datorerna kan ta över allt. Kreativa och intellektuella uppgifter kräver ännu en mänsklig hand. "Om...maskiner inom överskådlig tid visar sig oförmögna att utföra vissa arbetsuppgifter är det viktigt att anpassa utbildningssystemet så att framtidens arbetskraft rustas med de kreativa och sociala förmågor som maskiner saknar."

Behövs mänsklig arbetskraft i framtiden?

Studien presenterades vid ett seminarium på SNS, där även Carl Benedict Frey, doktor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och Oxford Martin School medverkade, samt en panel bestående av Anna Breman, senior makroanalytiker vid Swedbank och ledamot i regeringens analysgrupp Arbetet i framtiden, Daniel Forslund, innovationslandstingsråd (FP) i Stockholms län och Björn Johnsson, verksamhetschef på spelutvecklingsföretaget Dice.

En av effekterna av digitaliseringen och de nya jobb som följer är att det inte krävs lika många som gör jobbet. De största speljättarna i dag består av 50-100 personer, men värderas som bolag högre än industrijättar - med tusentals anställda. Kommer framtidens arbetsliv att alls behöva arbetskraft?

Anna Breman: Jag är optimist. Vi kommer att hitta nya yrken. Men det är en jobbig omställningsperiod. Anställningsformerna förändras också.  Det blir allt fler peer2peer-jobb och egna firmor. Man tar uppdrag som privatperson. Arbetsmarknaden måste anpassa sig, socialförsäkringarna måste anpassa sig. Man måste till exempel kunna vabba också som Uber-chaufför.

Carl Benedict Frey: Man kommer inte att ha en livslång karriär i framtiden. Det blir kortare cykler inom olika yrken, med många ”egenanställda”.

Daniel Forslund: Bättre att vi fokuserar på att utveckla de uppgifter som inte kan automatiseras, det maskinerna inte kan göra. Vi måste se på våra anställda som entreprenörer, att låta dem bidra med innovation. Det är billigt att skapa testmiljöer. 

Björn Johnsson: Vi behöver bättre kreatörer. Vi är bra på teknik i Sverige. Men den kreativa biten är viktig i spel. Det måste se vackert ut! Man behöver känsla för att kunna utveckla och programmera i ett par år och fatta hur det kommer att se ut. Det är jättesvårt att hitta en bra ljussättare för spel i Sverige. Vi har egentligen ingen utbildning i "digital art".

Gabriella Westberg
Gabriella Westberg
[email protected]
@Tidn_Kollega
Lediga jobb
  • Läs även...

    Hövlighet kan minska sjukfrånvaron

    Ett otrevligt och respektlöst beteende tycks ha blivit vanligare i arbetslivet. För att ta reda på hur stort problemet är, och försöka hitta metoder som kan stävja det, inleds en stor studie.

  • Läs även...

    Här är det enda som hjälper mot utbrändhet

    Möjlighet att bestämma över sitt eget arbete och socialt stöd är viktigt på en arbetsplats. Men inte nog för att förhindra utbrändhet. För det krävs sänkta krav i jobbet.

  • Läs även...

    Inlåsning kan leda till depression

    En fjärdedel av anställda riskerar att inte kunna byta jobb den dag de vill. En sådan känsla av inlåsning kan leda till sämre hälsa och till och med depression, visar ny forskning.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.