Annons
Annons
  • Magnus Gustavsson (tv) och Adrian Adermon (th) presenterade sin studie vid ett seminarium på SNS på torsdagen. Foto: Kollega

Billigare maskiner polariserar arbetsmarknaden

Publicerad 26 mars 2015, kl 17:04

Datoriseringen har drivit fram en polarisering av arbetsmarknaden, åtminstone från 1990-talet och framåt, visar en rapport som presenterades på torsdagen. Hög- och låglönejobb ökar medan mittenlönejobben datoriseras, till följd av billigare dator- och robotteknik.

Mellan 1975 och 2005 har sysselsättningen inom de lägst betalda och de högst betalda jobben ökat med mer än 150 000 respektive 250 000 personer. Mittenlönejobben har däremot minskat, under perioden, enligt Adrian Adermons och Magnus Gustavssons forskning, som sammanfattats i en rapport från SNS Analys som presenterades vid ett seminarium på torsdagen. 

Studien visar på ett tydligt samband mellan teknikutvecklingen, de senaste decenniernas prisras på datorkraft och polariseringen på arbetsmarknaden. Vid varje teknikskifte har priset på dator och robotteknik sjunkit, vilket gör det allt billigare att låta datorerna göra jobbet. 

Adrian Adermon och Magnus Gustavsson har delat upp yrken i kategorierna abstrakta, intellektuellt krävande uppgifter, serviceyrken som kräver socio-emotionell kompetens och rutinuppgifter som är regelbaserade. Uppgifter som är regelbaserade går förhållandevis lätt att programmera en dator eller robot att hantera. Det kan vara administration, bokföring och vissa typer av industriarbete – typiska mittenlönejobb, som Kollega har rapporterat om förut: Kan en robot göra ditt jobb?

Serviceyrkena, där det mänskliga mötet står i centrum, har dock ännu inte sett så mycket konkurrens från maskinerna, även om det är på väg även där. Inom de högavlönade, abstrakta yrkena har man snarare lyckats dra nytta av digitaliseringen genom att agera komplement till maskinerna, enligt forskarna. En större andel högavlönade ger samtidigt köpkraft till serviceyrkena - vilket spär på polariseringen.

Adrian Adermons och Magnus Gustavssons forskningsresultat bekräftar studier från flera OECD-länder, däribland USA, Tyskland och Storbritannien - att den utvecklingen också gäller Sverige, och att resan inleddes redan för ett par decennier sedan.

Den här omställningen på arbetsmarknaden påverkar även var jobben finns, rent geografiskt. På 70-talet skapades jobben i städer nära produktionen, som Göteborg, Trollhättan och Oxelösund. Från 80-talet växte fler jobb i kunskapstäta städer och från 90-talet och framåt växer internationella storstadskluster som Silicon Valley, San Francisco – och Stockholm. En urbanisering som bland annat driver upp priserna på bostäder, vilket bidrar till en annan slags polarisering: segregering.

Om utvecklingen fortsätter åt samma håll - med utökad digitalisering, som går hand i hand med globalisering, urbanisering och alltså polarisering - kan arbetsmarknadspolitiska mål som att "alla ska ha ett jobb att gå till på morgonen" på sikt behöva överges, eftersom robotar och datorer billigare och effektivare kommer att kunna utföra de flesta jobb som människor tidigare utfört, menar Adermon och Gustavsson, som i sin sammanfattning föreslår som möjlig åtgärd en ovillkorad basinkomst åt alla, finanserad med höjd kapitalskatt. 

Samtidigt skapar digitaliseringen nya jobb. Och hur fort det än går är vi inte där än, att datorerna kan ta över allt. Kreativa och intellektuella uppgifter kräver ännu en mänsklig hand. "Om...maskiner inom överskådlig tid visar sig oförmögna att utföra vissa arbetsuppgifter är det viktigt att anpassa utbildningssystemet så att framtidens arbetskraft rustas med de kreativa och sociala förmågor som maskiner saknar."

Behövs mänsklig arbetskraft i framtiden?

Studien presenterades vid ett seminarium på SNS, där även Carl Benedict Frey, doktor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och Oxford Martin School medverkade, samt en panel bestående av Anna Breman, senior makroanalytiker vid Swedbank och ledamot i regeringens analysgrupp Arbetet i framtiden, Daniel Forslund, innovationslandstingsråd (FP) i Stockholms län och Björn Johnsson, verksamhetschef på spelutvecklingsföretaget Dice.

En av effekterna av digitaliseringen och de nya jobb som följer är att det inte krävs lika många som gör jobbet. De största speljättarna i dag består av 50-100 personer, men värderas som bolag högre än industrijättar - med tusentals anställda. Kommer framtidens arbetsliv att alls behöva arbetskraft?

Anna Breman: Jag är optimist. Vi kommer att hitta nya yrken. Men det är en jobbig omställningsperiod. Anställningsformerna förändras också.  Det blir allt fler peer2peer-jobb och egna firmor. Man tar uppdrag som privatperson. Arbetsmarknaden måste anpassa sig, socialförsäkringarna måste anpassa sig. Man måste till exempel kunna vabba också som Uber-chaufför.

Carl Benedict Frey: Man kommer inte att ha en livslång karriär i framtiden. Det blir kortare cykler inom olika yrken, med många ”egenanställda”.

Daniel Forslund: Bättre att vi fokuserar på att utveckla de uppgifter som inte kan automatiseras, det maskinerna inte kan göra. Vi måste se på våra anställda som entreprenörer, att låta dem bidra med innovation. Det är billigt att skapa testmiljöer. 

Björn Johnsson: Vi behöver bättre kreatörer. Vi är bra på teknik i Sverige. Men den kreativa biten är viktig i spel. Det måste se vackert ut! Man behöver känsla för att kunna utveckla och programmera i ett par år och fatta hur det kommer att se ut. Det är jättesvårt att hitta en bra ljussättare för spel i Sverige. Vi har egentligen ingen utbildning i "digital art".

Gabriella Westberg
Gabriella Westberg
[email protected]
@Tidn_Kollega
Lediga jobb
  • Läs även...

    Så minskar ni stressen på jobbet

    Det behöver inte vara så svårt att förbättra arbetsmiljön. Med hjälp av en kortare utbildning minskade stressen på Volvo i Eskilstuna markant. Förutsättningen är att alla på företaget är delaktiga i arbetet.

  • Läs även...

    Tysklands största fack vill ha fyradagarsvecka

    Det tyska fackförbundet IG Metall vill korta arbetsveckan till fyra dagar. Syftet är att rädda jobb som försvinner när arbetsuppgifter automatiseras. Även i Sverige kan kortare arbetstid bli en het fråga i årets avtalsrörelse.

  • Läs även...

    Kvinnor drabbas hårdast av krisen

    Det kommer bli tufft på svensk arbetsmarknad under lång tid framöver. Det spår Unionen i sin konjunkturrapport. Och hårdast kommer coronakrisen slå mot kvinnliga tjänstemän.

  • Läs även...

    Här finns de nya jobben

    Teknikskiftet riskerar att slå ut många jobb. Värst drabbade är kvinnodominerade yrken. Men det vissa även branscher där det skapas jobb, visar en ny rapport från Unionen.

  • Läs även...

    Tillväxtverkets robot drabbar företag i kris

    En nitisk robot på Tillväxtverket har satt krokben för ett mindre Uppsalaföretag som ansökt om krispengar. Företaget har fortfarande efter fem veckor inte fått besked om krisstöd och har nu anmält Tillväxtverket till JO.

  • Läs även...

    ”Kan få arbetslöshet på 25 procent”

    Insatserna för att dämpa följderna av corona är långt ifrån tillräckliga. Det anser Stefan Koskinen på Almega, som tror att vi riskerar en arbetslöshet på mellan 20 och 25 procent om inte regeringen tar till kraftfulla åtgärder.

  • Läs även...

    Så kan Sverige bli bäst på digitalisering

    Digital teknik måste bli tillgänglig för alla – annars kommer Sverige aldrig att bli världsbäst på digitalisering.
    – Det är synd om vi nöjer oss med att sitta i passagerarsätet, säger Amy Loutfi, professor i informationsteknologi.

  • Läs även...

    Professor oroas över fortsatt distansarbete

    Att jobba hemifrån under lång tid leder till sämre arbetsmiljö och sämre produkter. Därför borde fler återvända till sina arbetsplatser, enligt Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi.

  • Läs även...

    Plattformsföretag ser sig inte som arbetsgivare

    Ett fåtal arbetsplattformar ser sig som arbetsgivare och har tecknat kollektivavtal. Men de allra flesta anser att de bara förmedlar uppdrag och inte har något arbetsgivaransvar.