Annons
  • I en kommande lågkonjunktur kommer yrken som receptionister och assistenter bli särskilt drabbade, spår Unionen och kräver satsningar på kompetensutveckling. Foto: Colourbox

Bistrare tider väntar - särskilt för kvinnor

Publicerad 25 april 2018, kl 15:41

Det är sannolikt att Sverige går in i en lågkonjunktur någon gång under nästa mandatperiod. Det menar Unionen i sin konjunkturrapport.
- Politikerna behöver se till att det blir enklare att vidareutbilda sig nu, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

När nästa lågkonjunktur infaller så är det främst enklare tjänstemannajobb som försvinner, spår Unionen. Särskilt utsatta kommer receptionister, säljare och assistenttjänster att vara.

- Det är väldigt tydligt att det just är de enklaste tjänstemannajobben där de anställda har en lägre utbildning som löper störst risk att automatiseras och rationaliseras bort. Här är en stor majoritet kvinnor. Omställningstrycket kommer också förstärkas i en nedgång, säger Katarina Lundahl.

I vilka branscher det kommer att vara allra tuffast beror på vad som utlöser lågkonjunkturen.

- Eftersom vi haft en så lång period av högkonjunktur är det sannolikt att vi under nästa mandatperiod får en lågkonjunktur. Vad den kommer att bero på vet vi inte. Men om den utlöses på grund av något som händer i vår omvärld så kommer den framför allt att drabba den väldigt exportberoende industrin.

- Om det i stället är en kris som uppstår på grund av något som händer i Sverige så kommer främst servicebranscher och då inhemskt orienterade företag, som detaljhandeln, att drabbas. Också byggsektorn kan få det väldigt tufft, om bostadspriserna går ner och byggandet minskar till följd av krisen.

Därför behöver politikerna snabbt se till att reformera utbildningssystemet och studiemedelssystemet så att det blir enklare att vidareutbilda sig, påpekar Unionen.

 - Säg att man är en ensam kvinna i 40- eller 50-årsåldern som inte har någon mer utbildning efter gymnasiet, som kanske har barn och försörjningsansvar samtidigt som man bor på en mindre ort utan högskola. Då är det inte lätt att vidareutbilda för att slippa bli arbetslös.

- Högskolor och universitet fokuserar i stor utsträckning på fleråriga program som inte riktar sig till yrkesverksamma i dag. Dessutom har kurser på distans och kvällstid minskat. Överlag är universitet och högskolor inte alls inriktade på det livslånga lärandet och vidareutbildning, att man kanske behöver en kort påfyllning under yrkeslivet även om man har en längre utbildning med sig. Vi anser, med dagens arbetsliv och den snabba utveckling som sker, att den här inriktningen måste ändras.

Unionen anser också att studiemedelssystemet behöver förändras.

- I dag används systemet i väldigt liten utsträckning av dem som är över 40. Det är inte alls anpassat för personer mitt i livet som har jobbat. Så det måste också reformeras, både vad gäller belopp och tidsgränser, som hur gammal man får vara när man börjar plugga. Allt det här behöver finnas på plats innan det kommer en nedgång, säger Katarina Lundahl.

I dag finns det en stor efterfrågan på högutbildad arbetskraft, inte minst inom tillverkningsindustrin. Så lär det förbli även om efterfrågan tillfälligt kan mattas av i en lågkonjunktur, tror Katarina Lundahl.

Anita Täpp
Anita Täpp
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Partierna om: Kompetens­utveckling

    Hur kan ni underlätta för yrkesverksamma att omskola sig och byta bana under arbetslivet?

  • Läs även...

    Erfarenhet bör räknas som studier

    Man lär sig mycket på jobbet. Men kunskapen kan vara svår att översätta till högskolepoäng.
    Nu föreslår en utredning att det ska bli lättare att få sina färdigheter bedömda och intygade.

  • Läs även...

    Unionen kräver fler satsningar på kompetens

    Regeringen satsar 20 miljoner kronor på korta högskolekurser som ska locka medelålders till vidareutbildning. Unionen välkomnar pilotprojektet.
    – Det är bra att man gör något men det är inte tillräckligt, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

  • Läs även...

    Många tror de får betala själva

    Drygt 40 procent av de privatanställda tjänstemännen upplever att de snart kommer att behöva en vidareutbildning som de inte räknar med att arbetsgivaren ska stå för.

  • Läs även...

    Pappor jobbar minst deltid

    Det är tre gånger vanligare att kvinnor i tjänstemannayrken på den privata arbetsmarknaden jobbar deltid än att män gör det, visar en ny undersökning från Unionen. Minst deltid jobbar papporna. Men vi är tydligt på väg mot en heltidsnorm.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.