Annons

Björn Eriksson kämpar för att behålla kontanterna

Publicerad 28 november 2016, kl 09:55

Kontanterna är på väg att försvinna i Sverige. Det kan vara svårt både att ta och sätta in pengar. Björn Eriksson har startat ett uppror mot bankernas lönsamma strategi.

Hur kom det sig att du startade kontantupproret för ett och ett halvt år sedan?
– 2005 avreglerades kontanthanteringen och storbankerna tog över ansvaret. Bankerna tjänar miljardbelopp på att slippa hantera kontanter och försöker med fiffelartade metoder jävlas med folk som vill använda kontanter. Antalet bankomater minskar – vi har minst antal automater i Europa efter Tjeckien – och kortavgifterna höjs. På grund av vår enormt stora tillit till myndigheterna är vi totalt utlämnade till bankerna. Tror du att det kommer att vara avgiftsfritt att ”swisha” eller betala med kort när det inte längre finns något alternativ?

Är inte det kontantlösa samhället en god idé?
– Vi beskylls ofta för att vara omoderna töntar som inte hänger med, men jag använder själv både kontokort och Swish – det finns tveklöst stora fördelar med det. Men i Ydre där jag bor stora delar av tiden saknas mobiltäckning i vissa delar. För en del äldre finns inte på kartan att använda kort och före detta fångar är inte betrodda att ha kontokort. Sedan har vi turister och asylsökande – för en stor grupp människor är kontanter det enda alternativet.

Som före detta polis måste du väl uppskatta att rånrisken minskar?
– Rånen kommer inte att försvinna, bara förflyttas. Rånen mot storbankerna minskar, men risken för mindre butiker, utan kameror och säkerhetsutrustning, som fortfarande måste ta emot kontanter, ökar. Dessutom kan man fråga sig vad bedrägerierna kostar. Bankerna vägrar prata om bedrägerierna och jag blir alltid misstänksam när uppgifter hemlighålls. Jag är övertygad om att det stjäls jättestora belopp via kortbedrägerier, men bankerna tjänar ändå mer på att slippa kontanthanteringen.

Som ordförande i Säkerhetsbranschen – talar du inte i egen sak?
– Bland dem jag företräder finns både vinnare och förlorare i ett samhälle utan kontanter. För mig är det här främst en demokratifråga – en massa människor lämnas i sticket för att bankerna ska tjäna storkovan.

Men går det att stoppa det kontantlösa samhället?
– Om den folkliga vreden fortsätter att växa ökar sannolikheten för att det går. Är det fullständigt orimligt att ställa kravet att bankerna enas om att ta emot pengar åtminstone några timmar någon dag i veckan? För att överhuvudtaget få banktillstånd i Sverige borde krävas att banken ska ha en lösning på hur kontanter hanteras!

Vad vet DU om kontanter? Testa dina kunskaper här!

Kontantkramare. Och kortkramare. Björn Eriksson menar att båda betalsätten behövs.

Om Björn Eriksson

ÅLDER: 71 år.

AKTUELL: Ordförande i Riksidrottsrörelsen och Säkerhetsbranschen. Grundare av nätverket Kontantupproret.

KARRIÄR: Chef för Tullverket, Kustbevakningen, Rikspolisen, hederspresident Interpol, Landshövding i Östergötlands län.

Johanna Rovira
Johanna Rovira
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    De heter det de gör

    Båtbyggaren och ensamseglaren Sven Yrvind ville ha ett efternamn som passade honom – och det han gör. Han är inte ensam om att ha ett namn som hör ihop med jobbet, men för de flesta är det en tillfällighet.

  • Läs även...

    Mot alla odds: Från heroinist till verksamhetschef

    Om man befinner sig så djupt ner i träsket att man ligger på en toalett och injicerar heroin. Vad är då oddsen för att komma tillbaka till ett liv med fast jobb och familj? Sara Woldu är beviset för att allt är möjligt.

  • Läs även...

    5 frågor om framtiden till Unionens ordförande

    Unionens ordförande Martin Linder, som även är medlem i regeringens digitaliseringsråd, tror inte att robotarna kommer ta över alla jobb.

  • Läs även...

    Livslångt lärande ska få fler att jobba längre

    Befolkningen i Europa åldras snabbast i världen. För att välfärden inte ska äventyras måste fler jobba längre. Men då krävs vidareutbildning under hela arbetslivet, visar forskning.

  • Läs även...

    Flera risker med flexpension

    Flexpension riskerar att användas som ett sätt att göra sig av med äldre arbetskraft och kan leda till att fler lockas att lämna arbetslivet i förtid. Det hävdar Pensionsmyndigheten i en rapport.

  • Läs även...

    Låga löner påstås ge fler jobb

    Många företag skulle anställa folk för att utföra ”enkla jobb” om de inte behövde betala mer än 14 000 till 15 000 kronor i månaden. Det menar Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, i en ny rapport om tudelningen på arbetsmarknaden.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.