Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Blockera jobbmejlen inget för Sverige

Volkswagen i Tyskland vill få personalen att koppla av efter jobbet - och tar till en radikal åtgärd. 30 minuter efter att arbetsdagen är slut stängs mejlservern av. Unionen är tveksam till modellen.
Ola Rennstam Publicerad 11 december 2012, kl 11:20

Stora industriföretag i Tyskland har börjat ta till oortodoxa metoder för att råda bot på personalens it-stress och få dem att koppla av på sin fritid. Från och med årsskiftet kan anställda på Daimler till exempel välja att få inkommande e-post automatiskt raderade under semestern. Enligt den tyska tidningen Wolfsburger Allgemeine Zeitung har Volkswagen valt linjen att stänga den interna mejlservern, 30 minuter efter att arbetsdagen är slut. Initiativet uppskattas av personalen och omfattar cirka 1 000 anställda. Personer i företagsledningen omfattas dock inte.

Enligt Marcus Thomasfolk, informationschef på Volkswagen i Sverige, är det inte aktuellt att ta efter åtgärden med att blockera mejl efter arbetstid.
- Det är många som lever med en stress att hantera informationssamhället, men jag tror att man måste hitta de vägar som passar bäst för den verksamhet man bedriver. Så för närvarande är det inte en modell för oss, säger han.
Volkswagen Group i Sverige är en importörsorganisation som ägs till 100 procent av fabriken i Tyskland men verksamheterna skiljer sig på många sätt.
- Vi är en importörsorganisation och bedriver en annan verksamhet än vad man gör på tillverkarnivå.
 Vi jobbar mycket mot återförsäljare och styrs av hur de jobbar. Jag tror det passar oss med ett flexibelt arbetssätt och de mätningar vi gjort visar att personalen känner att arbetssituationen går att hantera på ett bra sätt. Men visst kan tillgängligheten vara ett problem om man hanterar den på fel sätt, det är mycket en fråga om disciplin. Jag ser tekniken både som en möjlighet och ett problem, säger Marcus Thomasfolk.

Att arbetsgivaren ensidigt spärrar mejlen är fel väg att gå och kan i stället få en motsatt effekt, enligt Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöspecialist på Unionen.
-  Det är en väldigt skarp åtgärd som omyndigförklarar den anställde som i vanliga fall har ett självständigt arbete och det är inget vi vill se här. Det kan innebära ytterligare en stress eftersom det hindrar möjligheten att kunna gå tidigare för att hämta på förskolan och arbeta igen på kvällen. Men om den enskilde däremot har valet att stänga av mejlen på fritiden har jag inga synpunkter på och under semestern kan det vara betydelsefullt få slippa e-post, säger hon.

- Tillgänglighet är en fördel så länge det sker på ens egna villkor, men vi ser på de undersökningar som Unionen har gjort att allt fler vill slippa vara tillgängliga hela tiden. Gör företaget det här av hälsoskäl är jag osäker på om man når någon effekt eftersom en del blir otroligt stressade av att inte få kolla sin mejl.

Unionen anser att företagen i stället borde upprätta tydliga riktlinjer om när och hur personalen förväntas vara tillgänglig.
- Det vore bättre om cheferna skickade tydliga signaler om att tänka på att inte slita ut sig genom att uppmana medarbetarna att stänga av telefonen på fritiden och ifrågasätta om en medarbetare alltid skickar mejl väldigt sent eller under semestrar. Att fokusera på återhämtningen skulle vara mer hälsosamt på lång sikt än switch-off-strategier. De här frågorna behöver komma upp till ytan och diskuteras, säger Martine Syrjänen Stålberg.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.