Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Boom för bildelande

Det som började med ideella bilpooler med obligatorisk städdag har i dag utvecklats till en mängd olika kommersiella alternativ. Att dela bil har blivit hett.
Publicerad 3 november 2016, kl 10:07
Bilförare i bil.
Allt fler både har och inte har bil, i takt med att bildelning i form av pooler, delade mobilitetstjänster. Foto: Christine Olsson/TT

Att hoppa in i en lånebil på gatan, köra den till en annan stadsdel och sedan lämna den där. För inte så länge sedan hade det låtit som en omöjlighet. Men med Car2go har det blivit verklighet i många städer i världen, bland annat i Stockholm, Berlin, Milano och Vancouver.

Det är bara att först kolla i mobilen, sedan via en app boka närmaste Smartbil ­- de finns i stadskärnorna och vid flygplatserna - och köra från A till B. Som användare behöver du varken bry dig om tankning eller bilskötsel. Priset är ungefär hälften av det gängse taxipriset.

– De senaste åren har vi verkligen sett en bilpoolsboom. Digitaliseringen gör de här tjänsterna lättare att använda och har gjort dem tillgängliga för en bredare grupp, säger Camilla Hållén, utredare på myndigheten Trafikanalys.

Hon har precis skrivit en rapport om bilpoolsföretag och andra leverantörerar av delade mobilitetstjänster. Ett exempel på det senarer är Uber, som har utmanat de traditionella taxibolagen med allt från limousiner körda av förare med taxikort och -licens till privatpersoner som agerar taxichaufför. Den sistnämnda varianten lades dock nyligen ner i Sverige, efter bland annat kritik från Skatteverket.

– Även urbaniseringen och förtätningen av våra storstäder en viktig drivkraft för ökad bildelning. Det blir både krångligare och mindre nödvändigt att ha egen bil i en folktät stad med få parkeringsplatser och god kollektivtrafik, säger Camilla Hållén.

Internationellt sett har också den ekonomiska krisen 2008–2009 haft stor betydelse för den ökade delningen av både fordon och andra varor, menar hon. För när folks disponibla tillgångar minskade blev det mer intressant att spara pengar genom att dela på saker med andra.

Om det kraftigt ökade intresset för bildelning är en varaktig trend vet hon inte. Vissa hävdar att bilens funktion som statussymbol skulle ha minskat. Och viss forskning pekar faktiskt på att man har nått ”peak car” i många västländer, att bilismen inte längre ökar.

Å andra sidan har bilförsäljningen i Sverige ökat de senaste åren efter att ekonomin återhämtat sig. Faktorer som BNP och drivmedelspriser spelar in för bilintresset. Färre unga tar förvisso körkort, minskningen är störst bland unga män i städerna. Samtidigt är det fler äldre som kör bil. Det har skett en förskjutning i ålder för när man har körkort och kör bil. De som använder delningstjänster är i oftast yngre och välutbildade.

En förutsättning för kommersiella delningstjänster är tät bebyggelse - annars blir de helt enkelt inte lönsamma.  BMW:s bilpool Drivenow finns enbart i Stockholm. Volvos motsvarighet Sunfleet finns på ett 50-tal stora och halvstora orter i landet. Båda är, liksom Daimlers Car2go, exempel på att biltillverkarna numera inte bara vill leverera hårdvaran, bilen, utan även själva mobilitetstjänsterna.

– Så länge städerna blir tätare så kommer den här utvecklingen fortsätta. Om självkörande bilar blir allmänt tillgängliga så kan de bli intressanta för till exempel tjänster som Uber. Ingen vet när detta kan bli verklighet, men det kan gå fortare än vi tror, säger Camilla Hållén.

Gör den ökande bildelningen att det blir färre bilar?
– Teoretiskt sett borde den få den effekten. Man brukar säga att en traditionell bilpoolsbil ersätter mellan 7 och 15 privata bilar. Det gäller dock inte för ”flytande” bilpooler, bilar utan fasta parkeringsplatser, som Drivenow och Car2go. Men i praktiken är det inte självklart att antalet bilar minskar. De som blir medlemmar i exempelvis bilpooler kanske vänjer sig vid att åka bil i stället för att åka kollektivt, om de inte hade bil innan de gick med i bilpoolen. Det återstår att se, säger Camilla Hållén.

Cajsa Högberg

Om bilpooler

  • Snittbilen står stilla 96 procent av tiden.
  • När bilen rullar kör den i snitt 1,2 personer.
  • Hälften av Sveriges bilägare tror att deras bil kostar dem hälften av vad den faktiskt gör.
  • En bilpoolsbil anses ersätta 7-15 vanliga bilar.
  • De största bilpoolerna i Europa finns i Paris och Berlin.
  • Ökade bränslepriser och minskad BNP ökar intresset för bilpooler.

4 sätt att ha bil utan att äga den

Car2Go

Ta en minibil på gatan. Tvåsitsiga Smartbilar som bokas via en karta i appen. Man kör bilen från A till B och parkerar på gatan. Inga fasta parkeringsplatser. Finns för närvarande i Stockholm och Solna, andra delar av Europa samt i USA och Kanada. Drivs av Daimler. 
Kostar: Inträdesavgiften är 200 kronor plus 4 kronor per minut, dock max 165 kronor timmen. Försäkring ingår. Info: car2go.com

Sunfleet 

Volvos bilpool. Olika Volvomodeller som bokas via app. Bilarna har fasta parkeringsplatser och hämtas och lämnas på samma ställe. Finns på 50 orter i Sverige. 
Kostar: Medlemskap kostar 0-999 kronor i månaden, beroende på hur ofta man kör, vilket i sin tur styr timpriset på 15-80 kronor timmen exklusive kilometeravgiften på 0-2 kronor inklusive bränsle. Olika försäkringsnivåer. Info: sunfleet.com

Drivenow

BMW:s bilpool. BMW-modeller och Mini som bokas via app. Man kör från A till B och parkerar på gatan. Inga fasta parkeringsplatser. Finns i Stockholm. 
Kostar: Inträdesavgift från 49 kronor. Från 4:50-5 kronor i minuten när man kör, 2:50 kronor i minuten när bilen är tillfälligt parkerad. Försäkring ingår. Info: se.drive-now.com

Snappcar

Hyr bil av grannen. Hyr bil av privatpersoner i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås och Örebro, 30-50 procent billigare än vanlig biluthyrning. Registrera dig som medlem och gör en förfrågan om bilen är ledig via nätet. Vissa bilar går att direktboka. Bilägaren möter upp och lämnar ut bilen. Försäkring ingår. Möjlighet att teckna självriskreducering och självriskeliminering. Info: snappcar.se

Ekonomi

Stålbad på studieförbunden efter sparkrav

De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Elisabeth Brising Publicerad 11 april 2024, kl 06:01
Studieförbunden
Studieförbunden ska spara in. Upp till en tredjedel av personalstyrkan kan hotas de närmaste åren enligt Studieförbundens generalsekreterare. Foto: Maja Suslin TT/Anders Wiklund TT

Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills. 

David Samuelsson
David Samuelsson. Foto: Studieförbunden

– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.

I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort. 

Studieförbund har lagt ner

Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund. 

Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen. 

– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.

Hur många anställda påverkas?

– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han. 

Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?

– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga. 

Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.

Uppsägningar på Folkuniversitetet väst

På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning. 

Sebastian Broström Folkuniversitetet
Sebastian Broström. Foto: Folkuniversitetet.

Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben: 

– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han. 

100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan

anna-karin-cederstrand-karlsson
Anna-Karin Cederstrand Karlsson. Foto: Sandra Andersson.

Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare. 

Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024. 

– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst. 

Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar. 

– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt. 

Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.

– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle. 

Visstidsanställda får sluta först

Cristina De Amaral.
Cristina De Amaral. Foto: Studieförbundet Vuxenskolan

På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut. 

Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget: 

– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon. 

Hur har ert arbete förändrats?

– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.

Stålbad och ökade krav

Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023. 

Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal. 

– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.

Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?

– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.  

Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9

Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet. 

Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.