Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Hela enkäten: Partiernas toppnamn om EU och arbetsmarknaden

Foto: Jessica Segerberg
Eftersom vi anser att arbetsmarknadspolitiken i första hand är en nationell angelägenhet menar vi att det också är de enskilda medlemsländerna som ska bära ansvaret för att säkerställa att yrkesverksamma får tillgång till bra kompetensutvecklingsmöjligheter genom hela yrkeslivet. Med det sagt ser vi gärna att medlemsländerna inom ramen för Europeiska socialfonden plus satsar på livslångt lärande och kompetensutveckling i hela yrkeslivet.

Foto: Joacim Schwartz
Ja, vilket EU redan gör genom bland annat Europeiska socialfonden. Men EU kan göra mer. Jag gillar TCO:s förslag om att EU bör stödja uppbyggnad av system för omställning av arbetskraften i de länder där det behövs. Länder som ger möjligheter till kompetensutveckling har medborgare som känner sig mer trygga. Och det kommer att vara en förutsättning för att EU ska kunna vara en fortsatt konkurrenskraftig region.

EU bör absolut uppmuntra medlemsländerna att utveckla sina medborgares möjligheter till att byta yrken och vara yrkesverksamma så länge som möjligt och som lust och ork finns. I dagsläget tillhandahåller EU olika program för att möjliggöra olika slags kompetensutveckling inom hela unionen. Det tycker vi är bra.

På EU-nivå handlar det om att öka möjligheten för företag och andra arbetsgivare att kunna bredda sitt arbete med kompetensutveckling. Vi menar dock att arbetsmarknadspolitik är något som ska bestämmas av medlemsstaterna själva, men självklart är samarbeten och utbyten länder emellan en av vinsterna med EU-samarbetet.

Tillgång till kompetensutveckling är viktigt för såväl individen och konkurrenskraften som för produktiviteten i EU. Det är bra att den sociala pelaren slår fast att man ska ha rätt till detta och att utvecklingen i medlemsländerna bevakas. Det är dock medlemsländernas, inte EU:s, ansvar att se till att inrätta system för detta.

Detta är i första hand en fråga för medlemsstaterna. Därför driver Moderaterna många förslag för kompetensutveckling på nationell nivå, till exempel RUT-avdrag för vidareutbildning och höjd åldersgräns för studiemedel. Det skapar bättre möjligheter för utbildning även högre upp i åldrarna.

EU-länderna behöver bli bättre på att erkänna varandras yrkeskvalifikationer, och i det arbetet gynnas naturligtvis även de som skolat om sig sent i livet.

Nej, skolpolitik och kompetensutveckling ska vara nationella angelägenheter att besluta om.

Foto: Creative Commons
Ja, vi tror på livslångt lärande. Det gynnar inte bara den enskilda människans välmående, utan även samhället i stort om människor får möjlighet att utveckla olika typer av färdigheter livet igenom. En vanlig fråga när det gäller kompetensutveckling rör den digitala och tekniska kompetensen. För att undvika att skapa en digital över- respektive underklass samt för att få den bredd och mångfald som behövs för att fortsätta skapa globalt konkurrenskraftiga och hållbara produkter och tjänster vill Feministiskt initiativ göra de grundläggande kunskaperna tillgängliga för alla. Det innebär programmeringskunskaper i skolan och en möjlighet att komplettera sina kunskaper genom en kompetensförsäkring som tillgodoser förändringar i arbetslivet.
Källa: Riksdagens EU-information, DN, SVD, Rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden”
Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.
Gränsen för kostnader man får göra avdrag för vid resependling höjs. För inkomståret 2026 (alltså den deklaration du lämnar in 2027) måste utläggen överstiga 15 000 kr (i dag 11 000 kr). Det gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (vid anställning) samt resor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst.
Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026.
Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.
A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket.
De 150 extra ersättningsdagar som föräldrar med barn under 18 år har haft rätt till slopas.
”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.
Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall.
I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.
1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”.
2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.”
3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”
Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring.
Förslaget innebär en skattereduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning.
Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen.
Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.
Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället.
Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet.
Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi.
Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025.
Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se