• Foto: Pinkblue/Colourbox

Bör EU bidra till kompetensutveckling under hela yrkeslivet?

Publicerad 13 maj 2019, kl 11:08

Kollega har frågat partiernas toppkandidater i valet till Europaparlamentet hur de ser på några aktuella arbetsmarknadsfrågor.

Hela enkäten: Partiernas toppnamn om EU och arbetsmarknaden

Malin Björk, Vänsterpartiet


Foto: Jessica Segerberg

Eftersom vi anser att arbetsmarknadspolitiken i första hand är en nationell angelägenhet menar vi att det också är de enskilda medlemsländerna som ska bära ansvaret för att säkerställa att yrkesverksamma får tillgång till bra kompetensutvecklingsmöjligheter genom hela yrkeslivet. Med det sagt ser vi gärna att medlemsländerna inom ramen för Europeiska socialfonden plus satsar på livslångt lärande och kompetensutveckling i hela yrkeslivet. 

 

Johan Danielsson, Socialdemokraterna


Foto: Joacim Schwartz

Ja, vilket EU redan gör genom bland annat Europeiska socialfonden. Men EU kan göra mer. Jag gillar TCO:s förslag om att EU bör stödja uppbyggnad av system för omställning av arbetskraften i de länder där det behövs. Länder som ger möjligheter till kompetensutveckling har medborgare som känner sig mer trygga. Och det kommer att vara en förutsättning för att EU ska kunna vara en fortsatt konkurrenskraftig region. 

 

Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet

EU bör absolut uppmuntra medlemsländerna att utveckla sina medborgares möjligheter till att byta yrken och vara yrkesverksamma så länge som möjligt och som lust och ork finns. I dagsläget tillhandahåller EU olika program för att möjliggöra olika slags kompetensutveckling inom hela unionen. Det tycker vi är bra. 

 

Fredrick Federley, Centerpartiet

På EU-nivå handlar det om att öka möjligheten för företag och andra arbetsgivare att kunna bredda sitt arbete med kompetensutveckling. Vi menar dock att arbetsmarknadspolitik är något som ska bestämmas av medlemsstaterna själva, men självklart är samarbeten och utbyten länder emellan en av vinsterna med EU-samarbetet.

 

Karin Karlsbro, Liberalerna

Tillgång till kompetensutveckling är viktigt för såväl individen och konkurrenskraften som för produktiviteten i EU. Det är bra att den sociala pelaren slår fast att man ska ha rätt till detta och att utvecklingen i medlemsländerna bevakas. Det är dock medlemsländernas, inte EU:s, ansvar att se till att inrätta system för detta.

 

Tomas Tobé, Moderaterna

Detta är i första hand en fråga för medlemsstaterna. Därför driver Moderaterna många förslag för kompetensutveckling på nationell nivå, till exempel RUT-avdrag för vidareutbildning och höjd åldersgräns för studiemedel. Det skapar bättre möjligheter för utbildning även högre upp i åldrarna.

 

Sara Skyttedal, Kristdemokraterna

EU-länderna behöver bli bättre på att erkänna varandras yrkeskvalifikationer, och i det arbetet gynnas naturligtvis även de som skolat om sig sent i livet.

 

Peter Lundgren, Sverigedemokraterna

Nej, skolpolitik och kompetensutveckling ska vara nationella angelägenheter att besluta om.

 

Soraya Post, Feministiskt Initiativ


Foto: Creative Commons

Ja, vi tror på livslångt lärande. Det gynnar inte bara den enskilda människans välmående, utan även samhället i stort om människor får möjlighet att utveckla olika typer av färdigheter livet igenom. En vanlig fråga när det gäller kompetensutveckling rör den digitala och tekniska kompetensen. För att undvika att skapa en digital över- respektive underklass samt för att få den bredd och mångfald som behövs för att fortsätta skapa globalt konkurrenskraftiga och hållbara produkter och tjänster vill Feministiskt initiativ göra de grundläggande kunskaperna tillgängliga för alla. Det innebär programmeringskunskaper i skolan och en möjlighet att komplettera sina kunskaper genom en kompetensförsäkring som tillgodoser förändringar i arbetslivet.

EU-val

  • EU-parlamentarikerna väljs i direkta val i medlemsländerna vart femte år.
  • Efter Storbritanniens utträde ur EU får parlamentet 705 ledamöter. Sverige får 21 ledamöter, förutsatt att Storbritannien lämnar unionen. Under förra mandatperioden 2014-2019 hade parlamentet 751 ledamöter, varav 20 från Sverige.
  • Totalt omkring 374 miljoner invånare i EU:s medlemsländer har rätt att rösta i valet. Valdagen infaller mellan den 23 – 26 maj i länderna, i Sverige den 26 maj.
  • Parlamentet besluter tillsammans med EU:s ministerråd om nya lagar i EU. Parlamentet godkänner även ministerrådets, det vill säga medlemsländernas, förslag till EU-kommissionärer. Parlamentet fattar också beslut om EU:s gemensamma budget och kontrollerar att kommissionen använder pengarna på rätt sätt.

Källa: Riksdagens EU-information, DN, SVD, Rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden”

Kamilla Kvarntorp
[email protected]
Lediga jobb
Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.