Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Bör rörligheten för yrkesverksamma inom EU förbättras?

Kollega har frågat partiernas toppkandidater i valet till Europaparlamentet hur de ser på några aktuella arbetsmarknadsfrågor.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Pinkblue/Colourbox
Pinkblue/Colourbox

Hela enkäten: Partiernas toppnamn om EU och arbetsmarknaden

Malin Björk, Vänsterpartiet


Foto: Jessica Segerberg

Vänsterpartiet anser att rörlighet för yrkesverksamma är positivt.  Men när arbetstagares rättigheter är underordnade företagens friheter har det öppnat upp för låglönekonkurrens och utnyttjande. För att motverka det krävs ett tydligt socialt protokoll där det slås fast att arbetstagares rättigheter inte ska underordnas rätten till fri rörlighet för företag och kapital.

 

Johan Danielsson, Socialdemokraterna


Foto: Joacim Schwartz

Ja. Det är viktigt för Europas ekonomi att arbetskraften smidigt kan röra sig dit det finns efterfrågan. Där kan EU spela en roll genom lagstiftning, men också genom bättre samarbete mellan nationella myndigheter och genom att ge information om rättigheter och lediga jobb till människor som vill arbeta i ett annat EU-land. Det är dock helt avgörande att denna rörlighet inte leder till konkurrens med löner och arbetsvillkor.

 

Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet

Ja!  Vi avvisar och kämpar emot alla förslag som försvagar den fria rörligheten för människor. Det är en de viktigaste poängerna med EU-samarbetet. Men människor får därmed inte utnyttjas. Vi har därför röstat för arbetstagarnas rätt till rättvisa löner och schyssta villkor inom hela EU. Vi kommer att fortsätta att arbeta för en hållbar ekonomi som varken sliter ut människa eller miljön. 

 

Fredrick Federley, Centerpartiet

Vi värnar och arbetar hela tiden med att förbättra och underlätta den fria rörligheten och möjligheten att jobba i ett annat EU-land, som är en av grundtankarna med EU-samarbetet.

 Vidare behöver vi skapa bättre förutsättningar för att studera men även att forska i annat EU-land. Förutom mer sammanhållna system, vi vill till exempel att det blir lättare att tillgodogöra sig utlandsstudier, vill vi också se fortsatta satsningar på utbytesprogram som Erasmus. För att EU ska stå sig i den globala konkurrensen behöver det även bli lättare för studenter och forskare från tredjeland att studera och forska inom EU.

Erkännande av utbildning och yrkeskvalifikationer mellan medlemsländerna är också en viktig del.

 

Karin Karlsbro, Liberalerna

Ja, det måste bli enklare att flytta mellan EU-länderna. För yrken som kräver legitimation eller examensbevis kan det ibland vara svårt att ta arbete i ett annat EU-land, bland annat eftersom länderna inte i tillräcklig omfattning erkänner varandras behörigheter. Vi vill att yrkeskortet, som används för att få yrkeskvalifikationer erkända, ska omfatta fler yrken och erkännandet av behörigheter stärks så att det blir enklare att arbeta i hela EU.

 

Tomas Tobé, Moderaterna

Ja. De flesta av jobben och mest tillväxt finns i dag inom tjänstesektorn, men för just tjänster fungerar EU:s inre marknad inte särskilt väl. Moderaterna vill se till att den inre marknaden fungerar lika bra för tjänster som för varor. Det handlar bland annat om att regleringen av olika titlar behöver förbättras. Det ska vara lätt för yrkesverksamma att jobba i ett annat EU-land.

 

Sara Skyttedal, Kristdemokraterna

Ja, det är bra om vi hittar sätt att öka utbytet mellan ländernas arbetsmarknader, för att tillvarata den inre marknadens potential - exempelvis genom att yrken som bara är skyddade i ett enda land avregleras.

 

Peter Lundgren, Sverigedemokrat

Både ja och nej. Att underlätta för medlemsstaternas medborgare att ta del av EU:s inre marknad är viktigt, men vi måste samtidigt motverka lönedumpning och försämrade arbetsvillkor.

 

Soraya Post, Feministiskt Initiativ


Foto: Creative Commons

Ja, fri rörlighet är en av EU:s grundprinciper och ska naturligtvis även gälla dig som yrkesverksam. Om det finns hinder, som olika sätt att verifiera en utbildning eller legitimation, ska dessa utjämnas så långt det går utan att vi kompromissar med innehållet. Det ska också bli enklare att flytta med sitt socialförsäkringsskydd, till exempel arbetslöshetsersättningen. Arbetstagare i EU ska känna sig trygga och därmed fria att kunna arbeta var de vill. Den fria rörligheten ska inte bara gälla för olika nationaliteter - även kvinnor ska känna sig trygga att varje EU-land tar frågor om diskriminering och trakasserier på lika stort allvar.

EU-val

  • EU-parlamentarikerna väljs i direkta val i medlemsländerna vart femte år.
  • Efter Storbritanniens utträde ur EU får parlamentet 705 ledamöter. Sverige får 21 ledamöter, förutsatt att Storbritannien lämnar unionen. Under förra mandatperioden 2014-2019 hade parlamentet 751 ledamöter, varav 20 från Sverige.
  • Totalt omkring 374 miljoner invånare i EU:s medlemsländer har rätt att rösta i valet. Valdagen infaller mellan den 23 – 26 maj i länderna, i Sverige den 26 maj.
  • Parlamentet besluter tillsammans med EU:s ministerråd om nya lagar i EU. Parlamentet godkänner även ministerrådets, det vill säga medlemsländernas, förslag till EU-kommissionärer. Parlamentet fattar också beslut om EU:s gemensamma budget och kontrollerar att kommissionen använder pengarna på rätt sätt.

Källa: Riksdagens EU-information, DN, SVD, Rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

Fritidspolitikern Jennie offrar semestern för valrörelsen

Hon arbetar heltid som chef – och är politiker på sin fritid. För Jennie Klaesson i Jämtland är en förstående arbetsgivare avgörande för att få ihop yrkesliv, politik och valrörelse.
Ola Rennstam Publicerad 17 juni 2026, kl 06:01
I valtider gäller det att ta varje chans att träffa potentiella väljare. Fritidspolitikern Jennie Klaesson (M) delar ut flygblad på Prästgatan i Östersund – en del av politiken som kräver tid utanför heltidsjobbet som produktchef. Foto: Marie Birkl

Längs Prästgatan – Östersunds gågata – står majestätiska popplar på parad. Denna eftermiddag skänker de välbehövlig skugga åt shoppingsugna flanörer och andra på väg hem från jobb och skola. 

Utanför Kjell & Company har den moderata fritidspolitikern Jennie Klaesson positionerat sig. Med ett stort leende och en bunt flygblad i handen söker hon kontakt med potentiella väljare. Medan vissa tar stora omvägar för att undvika mötet, stannar andra till och börjar prata. 

Valarbete som tar på krafterna

Själv medger Jennie Klaesson att just det utåtriktade arbetet på gator och torg inte är den del av politiken hon brinner mest för.

– Jag är lite ambivalent. Det är viktigt, men det är inte det som driver mig. Det tar mycket energi att vara extrovert och gå in i en roll, och efteråt behöver jag vila. Men det är alltid roligt att träffa människor som vill diskutera politik, men ibland uppstår situationer där folk är arga, säger hon.

Steg in i politiken – när familjelivet gav utrymme

Det är tolv år sedan som Jennie Klaesson tog steget in i politiken. Barnen hade blivit större och hon fick mer utrymme för sitt samhällsengagemang. I dag är hon ledamot i fullmäktige i Krokoms kommun, där Moderaterna styr tillsammans med Socialdemokraterna och Kristdemokraterna. 

Hennes tyngsta politiska uppdrag finns dock på regional nivå. Som oppositionspolitiker i Region Jämtland/Härjedalen lägger hon stort fokus på sjukvårdsfrågor. Patientsäkerhet och ordning i ekonomin är hennes främsta hjärtefrågor.

– Jag vurmar för de svaga i samhället och deras rätt att få vård i tid. I dag går sjukvården en halv miljard back per år och vi måste få kontroll på kostnaderna.

Förstående arbetsgivare avgörande

Hennes politiska engagemang sker vid sidan av ett krävande arbete. Till vardags är Jennie Klaesson produktchef på den amerikanska e-fakturaleverantören GEP. 

Att kombinera ett heltidsjobb med rollen som fritidspolitiker är en utmaning, men en förstående arbetsgivare har varit avgörande.

– Jag har en bra dialog med mina chefer. De tycker att det är viktigt med mitt samhällsengagemang och det är aldrig några problem att få vara ledig trots att mina politiska uppdrag blivit fler och fler. 

– Jag är bra på att planera och har en flexibilitet i mitt arbete som gör att det funkar. Under alla mina år i företaget har jag byggt upp ett förtroendekapital som jag tror har underlättat deras inställning.

Jennie Klaesson

Ålder: 47
Bor: Krokom
Yrke: Produktchef GEP Sweden (tidigare Opus Capita)
Uppdrag: Regionfullmäktige Jämtland/Härjedalen, ledamot hälso- och sjukvårdsnämnden, kommunfullmäktige Krokoms kommun, andre vice ordförande i förbundsstyrelsen Moderaterna Jämtland Härjedalen.

Hon har heller aldrig mött några negativa reaktioner vare sig från ledning eller kollegor.

– Jag försöker hålla en väldigt låg profil på jobbet kring mitt politiska engagemang. Jag är inte där i politikens tjänst, arbete är arbete. 

Tio timmar politik i veckan – utan ersättning för allt

Trots flexibiliteten uppstår det ibland krockar och att tiden inte räcker till. Då kan hon ta in en ersättare eller arbeta i kapp på lediga stunder.

– Jag ägnar i genomsnitt tio timmar i veckan åt politiken. Förutom alla möten måste man läsa på, förbereda yrkanden och prata med verksamheter i vården. Jag får ersättning för förlorad arbetsinkomst för politiska möten men tiden för inläsning och förberedelser får man ingen kompensation för.

Ibland undrar man vad man håller på med

Yrkeslivet har samtidigt gett henne verktyg som hon har nytta av i politikens värld.

Efter 20 år i företaget, varav många i chefsroller, har hon byggt upp värdefulla erfarenheter.

– Mina organisatoriska egenskaper som chef ger mig en fördel när det gäller att sätta budget, strategier och mål kring hur vi ska utveckla vår politik. Det råder en annan gruppdynamik inom politiken och mitt ledarskap hjälper till att få med sig folk på tåget.

Jennie Klaesson lägger omkring tio timmar i veckan på politiken. Hon får ersättning för förlorad arbetsinkomst för möten men inte för tiden för inläsning och förberedelser.

Samtidigt har valrörelsen gått in i ett mer intensivt skede, både nationellt och lokalt. Jennie Klaesson känner sig inspirerad att dra i gång, trots att ett omfattande arbete med valmanifest och prioriterade frågor väntar. Semestern i sommar blir kort – ledigheten sparas till tiden närmare valdagen.

– Att många fritidspolitiker offrar sin semesterledighet för kampanjarbete är kanske något gemene man inte tänker på. Jag kan samtidigt känna en oro över om jag kommer att orka.

Känner du att det är värt all tid du lägger ner?

– Nja, ibland undrar man vad man håller på med. Men så kommer ett möte i fullmäktige där man känner att man faktiskt gör skillnad, då är det plötsligt värt varenda minut.

Jennie Klaesson hoppas också att fler vågar ta steget och blir fritidspolitiker.

– Hela vårt system är uppbyggt på att det finns kompetenta representanter som kan utföra ett bra arbete, annars blir hela samhället lidande. Vi behöver fler politiker som kan ta ansvar för de svåra frågor som vårt samhälle står inför och som vågar stå för sina beslut.

Tjänstledighet för politiska uppdrag

  • Du har rätt att vara tjänstledighet från ditt arbete i den mån det behövs för att du ska kunna fullgöra ditt politiska uppdrag.
  •  Arbetsgivaren betalar inte ut någon lön under din frånvaro. Ersättning för förlorad arbetsinkomst söker du direkt från den kommun eller region där uppdraget utförs.
  • Rätten regleras i olika lagar beroende på vilken typ av ledighet det rör sig om, exempelvis kommunallagen, lagen om rätt till ledighet för politiska uppdrag samt regeringsformen.

Källa: Unionen