Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Bra chef viktigt för unga anställda

Dåligt ledarskap kan få ungdomar att välja bort en arbetsplats. Viktigast för dem är att chefen är tydlig och förstående. Bra humor väger däremot inte särskilt tungt.
David Österberg Publicerad 24 mars 2017, kl 10:36
Unga människor sitter och jobbar runt ett bord.
Nästan 60 procent mellan 18 och 30 år svarar att en bra chef är viktigast när de väljer jobb. Foto: Pressmaster/Colourbox

En arbetsplats som vill attrahera personer mellan 18 och 30 år bör se till att cheferna är bra. Det visar en undersökning som kundserviceföretaget Transcom låtit göra.

Nära sex av tio svarar att en bra chef är viktigast vid valet av arbetsplats.

– Vi har många unga medarbetare och många unga chefer. Vi är inte direkt förvånade över resultatet, det bekräftar den feedback vi har fått i egna medarbetarundersökningar. De flesta medarbetare, oavsett ålder, vill ha en bra chef. Däremot tror jag att olika åldersgrupper - beroende på var i karriären de befinner sig - delvis värdesätter olika egenskaper, säger Annica Strahner, kommunikationsansvarig på Transcom Nordeuropa.

En bra chef är en person som är tydlig, förstående, uppmärksam och coachande, enligt ungdomarna i undersökningen. Däremot behöver chefen varken vara hårt arbetande, rolig eller generös.

– Unga har mer fokus på att chefen ska vara inspirerande och coachande. De förväntar sig en kontinuerlig dialog med sin chef, inte bara att chefen visar sig när något har gått fel eller när det är dags för det årliga utvecklingssamtalet, säger Annica Strahner.

Transcom har omkring 2 000 anställda i Sverige. Med undersökningen vill företaget bland annat punktera myten om att personer födda i slutet av 80-talet och början av 90-talet – så kallade millennials – är lata.

– Företagarna gjorde en undersökning förra året som förmedlade en väldigt negativ bild av millennials; det pratades om att de är lata och inte vill jobba trots att det finns jobb. Vi har väldigt många yngre anställda och delar inte alls den bilden. Som arbetsgivare måste man också fråga sig vad unga människor värdesätter på en arbetsplats för att kunna attrahera och anställa unga personer i framtiden.

Transcom kommer dessutom att använda sig av undersökningen i sitt eget arbetsmiljöarbete.

– Den understryker vikten av att cheferna är tydliga och coachande. Redan i dag har våra ledare regelbundna  uppföljningsssamtal med sina chefer. Dessutom har vi nyligen dragit igång ett ledarskapsprogram för våra 120 chefer, säger Annica Strahner.

Undersökningen genomfördes av GFK Norm. Totalt svarade 1 061 personer i åldrarna 18-30 år

Håller du med?

Oavsett om du är chef eller medarbetare vill vi veta vad en bra chef är för dig. Du kanske har exempel på när en chef utmärkt sig eller lyft dig? Och du som själv är chef - vilken typ av ledare eftersträvar du att vara? Dela med dig i sociala medier under #enbrachef.

Chefen ska vara tydlig och förstående

De fem viktigaste egenskaperna hos en chef:

  • Tydlig
  • Förstående
  • Uppmärksam
  • Coachande
  • Inspirerande
Ledarskap

5 konkreta tips: Så lär du dig tala inför folk

Får du panik av att hålla en dragning inför publik? Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, ger konkreta tips på hur du kan bemästra rädslan och göra presentationen till en succé.
Publicerad 10 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av person med skakande ben som håller tal inför publik.
Visualisera framgång och skapa kontakt. Genom att använda dessa strategier kan du övervinna din talängslan och bli en effektiv och inspirerande kommunikatör. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Ända sedan barnsben har jag haft stora svårigheter med att prata inför folk. Både i skola och arbetsliv har jag i de lägena flera gånger drabbats av blackout. I vuxen ålder har jag försökt undvika situationen genom att inte ta på mig uppdrag som har inneburit redovisning. Eller i sista fall att sjukskriva mig.

Nyligen erbjöds jag att bli avdelningschef. Den rollen innebär att jag måste hålla dragningar inför hundratals medarbetare och även andra chefer. Så i stället för att bli glad och stolt över befordran känner jag enbart panik.

Självkänslan är skadad av alla gånger som det har gått åt pipan. Samtidigt vill jag inte återigen ta till flykten och tacka nej till tjänsten. Men hur ska jag göra för att våga? 

SVAR: Din fråga berör något djupt mänskligt. Att ställa sig utanför flocken var i människans tidiga historia förenat med fara och det är naturligt att hjärnan reagerar med flykt, som om du befann dig i en livshotande situation.

Att inte längre vilja fly är förstås rätt väg framåt. Efter mina år som retoriktränare har jag sett mycket som fungerar:

Försök att lugna hotsystemet genom andningsövningar. Du kan andas in genom att räkna till fyra och andas ut och räkna till fem. Visualisera det du vill uppnå. Om du får bilder av tidigare situationer, försök vända dem till scenarion där du lyckas.

Lär känna platsen och gå gärna dit och öva. Hur ser publiken ut, var sitter de, var står du, hur fungerar tekniken? Ju mer förberedd du är, desto lugnare kan du vara under framförandet.

Ett visst mått av nervositet gör att sinnena skärps och du gör dig redo att prestera. Gör dig vän med nervositeten och tänk att ingen vill lyssna på en blasé person som inte utstrålar något. Folk är ofta upptagna av sig själva och din nervositet kommer varken märkas eller synas på det sätt du upplever den.

Från blackout till framgång

Försök att minska det mentala avståndet mellan dig och publiken genom att vara personlig eller nämna något som andra kan relatera till. Du kan visa sårbarhet och avdramatisera situationen genom att till exempel säga: ”300 personer, nu blev jag nervös.”

De allra flesta kommer vilja dig väl och vill se dig lyckas. Om du ändå får en blackout vet inte publiken vad du ska säga. Då kan du låta punkterna komma i en ny ordning och ta dig tillbaka till strukturen efter hand.

Det mest effektiva – och jobbiga – sättet att komma över talängslan är exponering. Att möta situationen du är rädd för tills du lärt tankarna och kroppen att det inte är farligt.

Träna gärna hemma framför spegeln eller gå till en talcoach och simulera situationen. Den kemiska reaktionen i kroppen vid nervositet är identiskt med den vid förväntan. Enda skillnaden är våra tankar. Så ibland behöver vi överlista hjärnan och intala den att vi är taggade och att allt kommer gå bra.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och skribent.

ÅLDER: 45.

KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Har du en fråga till våra mentorer? Mejla [email protected].