Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Branscherna där man bråkar mest

Det bråkas en del inom detaljhandeln. Men det gör man även inom grossist- och transportbranschen. Däremot är konflikterna färre inom fastighetsförvaltning, visar en ny undersökning.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
Colourbox

Det sägs att storleken inte spelar någon roll. Men det verkar stämma så där när det kommer till hur mycket vi bråkar på jobbet. Ju större arbetsgrupperna är desto fler konflikter riskerar att uppstå. Det visar en undersökning som konsultföretaget Brilliant ligger bakom. De har tittat närmare på hur medarbetare inom elva branscher upplever bråk på jobbet. Förutom storleken på arbetsgruppen är svaga chefer och ojämn arbetsfördelning andra orsaker till konflikter på arbetsplatsen.

Läs också: Konflikt på kontoret?

– Konflikter är en stark bidragande orsak till sjukskrivningar. I en studie vi har gjort ser vi att man har 2,5 gånger högre sjukfrånvaro i grupper med mycket konflikter, säger Sofie Johansson, chefsanalytiker på Brilliant till SvD.

11 branscher där man bråkar mest:

1. Detaljhandeln – 16 procent upplever konflikter på jobbet. 22 procent säger att de ha en svag ledare.

2. Grossistverksamhet – 16 procent. Här fungerar arbetsfördelningen mindre bra enligt undersökningen, dåliga chefer är ett annat problem.

3. Transport – 15 procent upplever konflikter. Sämst fungerar ledarskapet, 34 procent är missnöjda med chefen.

4. Tillverkning. Oftast stora arbetsgrupper, kanske en anledning till att 14 procent känner av bråk på jobbet. Här finns också flest uttråkade medarbetare.

5. Försäljning och reparation av personbil – 12 procent vittnar om konflikter men 38 procent verkar å andra sidan vara nöjda med ledarskapet.

6. Finansiella tjänster och försäkring – 12 procent svarar att de upplever negativa konflikter och 14 procent är missnöjda med arbetsfördelningen

7. Bygg och anläggning – andelen konflikter är 11 procent.

8. IT, teknik och innovation – arbetsgrupperna är rätt små och cheferna bra men trots det svarar 11 procent att det uppstår bråk på jobbet.

9. Media och kommunikation – större arbetsgrupper kan vara en förklaring till att 10 procent upplever konflikter.

10. Konsultverksamhet – här bråkas det mindre, 6 procent. Och frågar man medarbetarna finns de bästa cheferna i den här branschen.

11. Fastighetsförvaltning – relativt konfliktfritt, 6 procent uppger att det uppstår konflikter som påverkar jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.