Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Brutet nyårslöfte inget misslyckande

Kanske stod du där på nyårsaftonen och lovade att det skulle bli ändring nu. Att du äntligen skulle få bättre balans i livet, jobba mindre, motionera mer och träffa vännerna lite oftare. Och vad händer? Här ger den mentala tränaren Olof Röhlander sina bästa råd om hur du tar dig över trösklarna och når dina mål.
Anita Täpp Publicerad 10 januari 2014, kl 16:30

Om du lyckats genomföra det du bestämde på nyårsnatten är det bara att gratulera. Men om du redan gett upp eller aldrig kom igång ska du inte känna dig misslyckad för det, menar Olof Röhlander.

- Ett beslut sker i en process över tid och även om du kanske bryter det där nyårslöftet ganska snart så är det inget misslyckande utan bara en del i processen. Om du drar lärdomar av varför du inte kunde hålla löftet den här gången, som att du kanske började röka igen därför att du gick på en fest, så kan du undvika sådant nästa gång du försöker och ha bättre chans att lyckas, säger han.

- Man måste försöka se det som att man kan råka ut för saker på vägen mot målet. Att man har vågat formulera ett mål är ju redan det en styrka i sig. Kan man dessutom vara så modig att man uttrycker det för någon annan så har du både satt större press på dig själv och kan inspirera andra.

Ett sätt att få bättre balans i tillvaron är att först fundera igenom vad som är mest viktigt i livet och sedan försöka klura ut hur man kan prioritera det så ofta som möjligt genom att slå flera flugor i en smäll.

- Om jag kommer fram till att det viktigaste är min hälsa, att familjen mår bra samtidigt som jag gör något karriäraktigt så kanske jag kan gå hem lite tidigare ibland för att ringa några jobbsamtal samtidigt som jag tar med barnen på en promenad där jag också själv får motion. Och har man inte ett jobb där man kan göra så kan man säkert komma på andra lösningar.

En anledning till att man inte kommer igång med de aktiviteter som man vet att man skulle må bra av kan vara begränsningar som man satt upp för sig själv, påpekar Olof Röhlander. Ett exempel är att man kan ha en väldigt bestämd uppfattning om att man måste sova nio timmar varje natt därför att man en gång vaknade utvilad efter att ha sovit så länge.

- Det kan vara en väldigt begränsande övertygelse och det utan att den teorin har blivit testad. Vi är oerhört snabba på att dra den sortens slutsatser utan att egentligen ha testat om de stämmer och är nästan beredda att gå i graven med dem. Men om man vågar pröva hur man mår om man sover åtta, eller kanske sju timmar per natt och mår lika bra av det så får man ju minst en timme till att lägga på motion exempelvis.

- De här begränsande övertygelserna kan också gälla att man fått för sig att man inte kan gå på ett gym och träna därför att man är övertygad om att det finns speglar överallt och att det är ett ställe där man måste visa upp sig för andra. När det i själva verket kan se väldigt olika ut på gymmen, om man bara vill och vågar undersöka det. Vi kan ha satt upp mängder av sådana här begränsningar för oss, ofta för att vi är rädda att göra något nytt.

- Ibland måste man våga utmana sig själv och ifrågasätta vem som egentligen har bestämt att något är på ett visst sätt. Du kanske säger att du inte har tid att träna men det skulle du ju så klart ha om du släpper på något annat. För det handlar om prioriteringar, motivation och vilka mål man har. Man måste röja undan ursäkterna och åtminstone vara ärlig mot sig själv, så man inte gömmer sig bakom saker bara för att göra det bekvämt för sig.

Ett annat hjälpmedel för att få till en önskad förändring, oavsett om det handlar om att börja motionera, utvidga sin umgängeskrets eller något annat är att använda sig av de fem "ursäktsundanröjande" principerna här nedan:

  1. Närhetsprincipen
    Se till att ha så nära som möjligt till det du ska göra, oavsett om det handlar om motion, gå en kvällskurs, träffa vänner eller något annat.
     
  2. Tidsprincipen
    Låt inte det du ska göra ta för lång tid. Om du exempelvis tränar på ett gym som ligger så långt bort att det tar tre timmar innan du är hemma igen kan det bli en enorm tröskel. Se också till att ha olika varianter av träning, som ett träningspass som bara tar en kvart till långpromenader.
     
  3. Tuffhetsprincipen
    Det du ska göra ska inte vara alltför påfrestande. Om det handlar om träning så gäller det att lägga den på en lagom nivå så att den är givande men ändå inte alltför tuff så att man tappar sugen att fortsätta. Om man inte kan förmå sig att åka till gymmet så kan man försöka lura sig själv genom att bestämma att åka dit för att byta om till en början, för att ta sig över tröskeln att ta sig till gymmet. Om man vill öva på att bli mer social så kan man exempelvis bestämma sig för att gå en julfest man brukar undvika men bara stanna i en timme första gången.
     
  4. Motivationsprincipen
    Ta till dig allt som kan ge dig motivation till det du vill göra. Det kan exempelvis vara filmklipp eller något annat du hittar på nätet, en prenumeration på en tidning, att du pratar med människor som är positiva till det du vill göra, oavsett om det handlar om du vill börja motionera, gå en kurs för att bli bättre på historia eller något annat.
     
  5. Räkneprincipen
    Ju mer det går att räkna det du gör, desto enklare blir det att genomföra. Om du har bestämt dig för att gå ner i vikt genom att motionera så kan du exempelvis bestämma dig för att målet ska vara att gå 100 000 trappsteg och sedan dela upp dem på ett antal dagar så att du ska gå exempelvis 150 trappsteg varje dag. Om du bara följer den planen behöver du inte bli nedslagen om du inte får omedelbara resultat på vägen utan kan lita på att de här stegen kommer ge resultat på lite sikt. Om man i stället har som mål att utöka sin umgängeskrets kan man bestämma sig för att tacka ja till minst två nya saker i månaden.

Så får du till en nystart:

1. Fundera igenom var du vill vara om ett år.

2. Sikta gärna högt så når du i alla fall en bit. Det viktigaste är inte att uppnå alla mål utan det som händer i kroppen och vilken energi det ger.

3. Var inte rädd för att formulera ett löfte.

4. Våga uttrycka det, i tal eller skrift.

5. Tänk rätt på vägen mot målet. Vad som än händer så är det positivt. Om du inte kan hålla löftet så inse bara att saker kan hända på vägen mot målet men att det inte är någon fara. Ta nya tag bara.

 

Hälsa

Yoga - den bästa träningen för din hjärna

Yoga hjälper oss att organisera vårt arbete, lösa problem och fatta bra beslut. Och gör det bättre än om vi enbart tränar kondis och styrka.
Publicerad 22 mars 2024, kl 06:02
En grupp mogna personer i en yogastudio.
Yoga överlägsen träning för hjärnans funktioner? Ja, åtminstone om du passerat 50. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare. Foto: Colourbox.

Styrka, kondition eller yoga? Vilken träningsform är bäst för att förbättra minne, uppmärksamhet och beslutsfattande?

Svaret är yoga. Åtminstone om du har passerat 50-strecket. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare.

Visserligen är det känt sedan tidigare att fysisk träning kan förbättra hjärnans förmåga att ta emot, lagra och bearbeta information, det som kallas kognitiva funktioner. Men att yoga visar sig vara den överlägset bästa träningsformen för att hålla hjärnan i trim var oväntat.

– Resultatet blev faktiskt en överraskning för oss forskare. Vi trodde att konditionsträningen skulle ge större utslag på de kognitiva testerna, säger överläkaren och biträdande professorn Peter Blomstrand vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Yoga bättre än styrketräning

Tillsammans med sina forskarkollegor har han granskat resultaten från drygt 300 studier med fler än 20 000 deltagare över 55 år i hela världen. I cirka 30 av de 300 studierna har de friska deltagarna antingen tränat yoga eller ingått i en kontrollgrupp som tränade kondition eller styrketräning. Alla fick göra en rad olika kognitiva tester både i början och slutet av studierna.

Styrke- eller motionsträning visade sig bara ha en låg positiv effekt på de kognitiva förmågorna. De som utövade yoga visade däremot en något högre positiv effekt på hjärnans förmåga att hantera information.

Yogans trippelverkan - rörelse, andning, meditation

Vad är då förklaringen till att yoga har större effekt på kognitiva förmågor än exempelvis styrke- och konditionsträning?

Peter Blomstrand förklarar att det beror på att träningsformer som tillhör gruppen av så kallade mind-body-exercise – det vill säga yoga, tai chi och qigong – förenar tre viktiga komponenter: rörelse, andning och meditation. Något som påverkar nervsystemet samt sänker hjärtfrekvens och blodtryck, vilket i sin tur lugnar och motverkar stress.

– Det är viktigt, eftersom stress gör att området hippocampus i hjärnan inte mår bra och till och med kan krympa. Däremot kan hippocampus – som har stor betydelse för minne och inlärning – växa med regelbunden yogaträning, förtydligar Peter Blomstrand.

Han utesluter heller inte att yoga kan förebygga demens, även om det än så länge inte är vetenskapligt belagt.

Nyckel till hjärnans fitness

Peter Blomstrand rekommenderar därför att yoga eller liknande aktiviteter som till exempel tai chi eller qigong bör integreras i äldre människors regelbundna träningsrutiner. Att kombinera olika träningsformer är det optimala för hälsan.

– För att få bäst effekt bör man träna minst tre gånger i veckan och helst med styrke- och konditionsträning som komplement. Konditionsträning är bättre för hjärta och kärl och styrketräning förebygger artros och benskörhet. Dessutom rekommenderar jag balansträning, säger Peter Blomstrand.

Kan yoga ha samma effekt på yngre personer?

– Ja, det är jag övertygad om, även om vi inte har tittat på det i den här forskningsstudien. Yoga förbättrar våra exekutiva funktioner, det vill säga organisationsförmåga, emotionell kontroll och självreflektion. Och det gäller sannolikt oavsett ålder, säger Peter Blomstrand.

Text: Gertrud Dahlberg. 

KOGNITIVA FÖRMÅGOR

Kognition handlar om hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och ta fram information.

De hjälper oss då det är med hjälp av våra kognitiva förmågor som vi planerar och organiserar vårt arbete – både på kort och lång sikt – och utvärderar resultat, löser problem och fattar beslut.

Kognitiva nedsättningar kan till exempel vara försämrat närminne, svårigheter att lära och utvecklas. Det kan också handla om svårigheter att fokusera eller följa instruktioner för att utföra något.

HJÄRNSNÄLL TRÄNING

I studien från Hälsohögskolan i Jönköping som granskar tidigare sammanställningar av originalstudier, ingår främst yogainriktningarna hatha och kundalini men även tai chi och qigong. Forskarnas samlingsbegrepp är ”mindbody-exercise”.

De gemensamma nämnarna i dessa ”hjärnsnälla” träningsformer är rörelse, andningsövningar och meditation, eller uppmärksamhetsövningar.

De leder till att nervsystemet påverkas och att hjärtfrekvens samt blodtryck sänks.

Det i sin tur innebär minskad stress och stärker förmågan att minnas och handskas med information.