Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Brutet nyårslöfte inget misslyckande

Kanske stod du där på nyårsaftonen och lovade att det skulle bli ändring nu. Att du äntligen skulle få bättre balans i livet, jobba mindre, motionera mer och träffa vännerna lite oftare. Och vad händer? Här ger den mentala tränaren Olof Röhlander sina bästa råd om hur du tar dig över trösklarna och når dina mål.
Anita Täpp Publicerad 10 januari 2014, kl 16:30

Om du lyckats genomföra det du bestämde på nyårsnatten är det bara att gratulera. Men om du redan gett upp eller aldrig kom igång ska du inte känna dig misslyckad för det, menar Olof Röhlander.

- Ett beslut sker i en process över tid och även om du kanske bryter det där nyårslöftet ganska snart så är det inget misslyckande utan bara en del i processen. Om du drar lärdomar av varför du inte kunde hålla löftet den här gången, som att du kanske började röka igen därför att du gick på en fest, så kan du undvika sådant nästa gång du försöker och ha bättre chans att lyckas, säger han.

- Man måste försöka se det som att man kan råka ut för saker på vägen mot målet. Att man har vågat formulera ett mål är ju redan det en styrka i sig. Kan man dessutom vara så modig att man uttrycker det för någon annan så har du både satt större press på dig själv och kan inspirera andra.

Ett sätt att få bättre balans i tillvaron är att först fundera igenom vad som är mest viktigt i livet och sedan försöka klura ut hur man kan prioritera det så ofta som möjligt genom att slå flera flugor i en smäll.

- Om jag kommer fram till att det viktigaste är min hälsa, att familjen mår bra samtidigt som jag gör något karriäraktigt så kanske jag kan gå hem lite tidigare ibland för att ringa några jobbsamtal samtidigt som jag tar med barnen på en promenad där jag också själv får motion. Och har man inte ett jobb där man kan göra så kan man säkert komma på andra lösningar.

En anledning till att man inte kommer igång med de aktiviteter som man vet att man skulle må bra av kan vara begränsningar som man satt upp för sig själv, påpekar Olof Röhlander. Ett exempel är att man kan ha en väldigt bestämd uppfattning om att man måste sova nio timmar varje natt därför att man en gång vaknade utvilad efter att ha sovit så länge.

- Det kan vara en väldigt begränsande övertygelse och det utan att den teorin har blivit testad. Vi är oerhört snabba på att dra den sortens slutsatser utan att egentligen ha testat om de stämmer och är nästan beredda att gå i graven med dem. Men om man vågar pröva hur man mår om man sover åtta, eller kanske sju timmar per natt och mår lika bra av det så får man ju minst en timme till att lägga på motion exempelvis.

- De här begränsande övertygelserna kan också gälla att man fått för sig att man inte kan gå på ett gym och träna därför att man är övertygad om att det finns speglar överallt och att det är ett ställe där man måste visa upp sig för andra. När det i själva verket kan se väldigt olika ut på gymmen, om man bara vill och vågar undersöka det. Vi kan ha satt upp mängder av sådana här begränsningar för oss, ofta för att vi är rädda att göra något nytt.

- Ibland måste man våga utmana sig själv och ifrågasätta vem som egentligen har bestämt att något är på ett visst sätt. Du kanske säger att du inte har tid att träna men det skulle du ju så klart ha om du släpper på något annat. För det handlar om prioriteringar, motivation och vilka mål man har. Man måste röja undan ursäkterna och åtminstone vara ärlig mot sig själv, så man inte gömmer sig bakom saker bara för att göra det bekvämt för sig.

Ett annat hjälpmedel för att få till en önskad förändring, oavsett om det handlar om att börja motionera, utvidga sin umgängeskrets eller något annat är att använda sig av de fem "ursäktsundanröjande" principerna här nedan:

  1. Närhetsprincipen
    Se till att ha så nära som möjligt till det du ska göra, oavsett om det handlar om motion, gå en kvällskurs, träffa vänner eller något annat.
     
  2. Tidsprincipen
    Låt inte det du ska göra ta för lång tid. Om du exempelvis tränar på ett gym som ligger så långt bort att det tar tre timmar innan du är hemma igen kan det bli en enorm tröskel. Se också till att ha olika varianter av träning, som ett träningspass som bara tar en kvart till långpromenader.
     
  3. Tuffhetsprincipen
    Det du ska göra ska inte vara alltför påfrestande. Om det handlar om träning så gäller det att lägga den på en lagom nivå så att den är givande men ändå inte alltför tuff så att man tappar sugen att fortsätta. Om man inte kan förmå sig att åka till gymmet så kan man försöka lura sig själv genom att bestämma att åka dit för att byta om till en början, för att ta sig över tröskeln att ta sig till gymmet. Om man vill öva på att bli mer social så kan man exempelvis bestämma sig för att gå en julfest man brukar undvika men bara stanna i en timme första gången.
     
  4. Motivationsprincipen
    Ta till dig allt som kan ge dig motivation till det du vill göra. Det kan exempelvis vara filmklipp eller något annat du hittar på nätet, en prenumeration på en tidning, att du pratar med människor som är positiva till det du vill göra, oavsett om det handlar om du vill börja motionera, gå en kurs för att bli bättre på historia eller något annat.
     
  5. Räkneprincipen
    Ju mer det går att räkna det du gör, desto enklare blir det att genomföra. Om du har bestämt dig för att gå ner i vikt genom att motionera så kan du exempelvis bestämma dig för att målet ska vara att gå 100 000 trappsteg och sedan dela upp dem på ett antal dagar så att du ska gå exempelvis 150 trappsteg varje dag. Om du bara följer den planen behöver du inte bli nedslagen om du inte får omedelbara resultat på vägen utan kan lita på att de här stegen kommer ge resultat på lite sikt. Om man i stället har som mål att utöka sin umgängeskrets kan man bestämma sig för att tacka ja till minst två nya saker i månaden.

Så får du till en nystart:

1. Fundera igenom var du vill vara om ett år.

2. Sikta gärna högt så når du i alla fall en bit. Det viktigaste är inte att uppnå alla mål utan det som händer i kroppen och vilken energi det ger.

3. Var inte rädd för att formulera ett löfte.

4. Våga uttrycka det, i tal eller skrift.

5. Tänk rätt på vägen mot målet. Vad som än händer så är det positivt. Om du inte kan hålla löftet så inse bara att saker kan hända på vägen mot målet men att det inte är någon fara. Ta nya tag bara.

 

Hälsa

31 sorters yoga för ditt friskvårdsbidrag

Yoga (Unionen på sanskrit), har blivit ett suffix som kan sättas bakom i stort sett varje substantiv som helst och bli en helt ny yogaform. Grundingredienserna kroppsövningar, andning och andlighet kan varieras i all oändlighet. Här är en långt ifrån komplett lista över yogaformer att lägga friskvårdspengarna på.
Johanna Rovira Publicerad 19 april 2024, kl 06:02
Tre personer som utövar yoga på olika sätt.
Yoga bra för både kropp och själ. Men vilken av alla sorters yoga ska du använda ditt friskvårdsbidrag till? Här är en lista på 31 olika yogaformer att testa. Foto: Colourbox.

Hathayoga: Den yoga som många varianter utgår från, ursprungsyogan. Utövas i långsamt tempo och inkluderar andningsövningar och meditation. 

Bikramyoga: Utförs i rum där temperaturen är 40 grader, vilket ska bidra till att kroppen blir mjukare och slaggprodukter avdunstar.  

Acroyoga: Akrobatisk yoga som utövas i grupper om tre. En bas, en flygare och en passare. 

Hormonyoga:  En blandning av lite olika yogor och meditation. Ska hjälpa mot pre menstruella spänningar, pms, samt klimakteriebesvär. Dessutom generera ett bättre sexliv, bota migrän och fixa torra slemhinnor. 

Getyoga: Att yoga ihop med getter påstås vara en helt fantastisk upplevelse. Lite oklart vad getterna fyller för funktion men enligt arrangörer så skapar idisslarna energi, skratt och glädje. 

Valpyoga eller puppyyoga: Som getyogan fast med valpar i stället för getter. 

Bebisyoga: Byt ut valp och get mot bebis så har du bebisyoga. Betydligt mer begripligt att utföra yoga tillsammans med ett barn än med hund och get. 

Anti-gravityoga: Utförs hängande i en speciell gunga eller hängmatta. Andra namn på formen är yogawing, aerial yoga, airyoga. 

Ashtangayoga: Väldigt fysiskt krävande yoga form. Skippa andligheten och du får….

Poweryoga: En form av Ashtangayoga från USA. Inte så mycket på krut på de spirituella delarna i yoga, utan fokuserar mer på smidighet och styrka 

Anusarayoga: En förgrening av hathayogan som blandar kunskaper från tantrisk filosofi med biomekanik. Ska ge glädje, kreativitet, kraft samt förebygga skador och bygga stark kropp 

Kontorsyoga: Enkla yogaövningar du kan utföra vid ditt skrivbord. 

Restorative yoga: Kuddar och filtar ger kropp och sinne avlastning. Positioner som lär bidra till djup avslappning och påverka nervsystem. 

Globalyoga: En svensk modern mix av tekniker, fysik och mentala övningar. 

Jivamuktiyoga: Fysiskt ansträngande och intellektuellt stimulerande yoga där positioner blandas med filosofi, musik och meditation. Påstås vara Madonnas favorityogaform. 

Kundaliniyoga: Kallas även Layayoga. Enkla rörelser och fokus på meditation och andningstekniker. Mycket spirituell. 

Viryayoga: Virya betyder kraft, energi och entusiasm på sanskrit. En annan svensk mix av öst och väst. 

Vinyasayoga: Samordnar andning och rörelser i ett flöde mellan olika positioner

Ansiktsyoga: Görs genom att träna musklerna i ansiktet. Ska öka blodcirkulationen och släta ut rynkor.

Yinyoga: Den långsammaste yogaformen alla kategorier Återhämning, stretch, terapeutisk yoga. 

Mediyoga: Medicinsk yoga som även kan utföras liggande och sittande.

Metalyoga: Som poweryoga fast med death metalmusik, primalskrin och shots. Trend i New York. 

Popyoga: Lanseras som klassisk yoga som utövas till ett fantastiskt soundtrack av noggrant utvalda låtar. 

Punkyoga: Tänkte du vanlig yoga med musik av Sex Pistols och Clash är du helt fel ute. Punkyoga beskrivs som en dynamisk yoga där man får sucka, fräsa och grina. 

Nakenyoga: Ovanligt beskrivande yoga. Praktiseras utan kläder. Okänt varför. 2023 frikändes man som utövat denna yogaform från sexuellt ofredande, eftersom det inte fanns bevis på uppsåt.

Skrattyoga: Om varken metalyogan eller nakenyogan funkar. 

Saltyoga: Man yogar i ett rum täckt av salt från golv till tak. Mikroskopiska saltpartiklar blåses i luften vilket påstås förbättra sömnen samt minska stress. 

Vattenyoga/aquayoga: Går ut på att man utnyttjar viktlösheten i en bassäng för att få till yogapositioner som annars kan vara svåra. 

Ölyoga: Ett tyskt koncept som letade sig till Sverige 2017. En kombination av traditionell yoga och öldrickande. Finns i alkoholfri variant. 

Sexyoga: Såklart finns kombon sex och yoga. Källorna är förtegna om hur den utövas, men tydligen syftar den till att förbättra sexlivet.  

Paltyoga: Detta yogakoncept har faktiskt inte etablerats än. Kan vara ett tips för hugade yogis som framgångsrikt provat alla andra varianter men behöver något nytt. 

Fakta

Ordet yoga kommer från sanskritens yuj som betyder förening, union. Yoga ska minska stressen och öka energin. Lågintensiv yoga anses få personer med mild eller måttlig depression att må bättre.

Yogi är en person som utövar yoga. 

Hälsa

Pollenallergi på jobbet - så påverkas arbetsförmågan

30 procent av svenskarna har pollenallergi och det påverkar arbetsförmågan för många. Men det finns knep för att hejda symtomen och stötta snörvliga kollegor – som hemarbete, klädvårdsrulle och stopp för ytterkläder i kontorslandskapet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 april 2024, kl 06:05
Pollenallergi Foto: Shutterstock
Pollensäsongen är prövande för många svenskar och det påverkar arbetet. Men det finns sätt att stötta allergiska kollegor under pollensäsongen. Foto: Shutterstock

Pollensäsongen är i full blom i södra Sverige och rör sig nu snart uppåt. Våren kommer inte bara med solsken, utan också med snuva, rinnande ögon och trötthet för många svenskar. Och det påverkar arbetslivet. 

Karin Neuhaus, generalsekreterare, Astma- och allergiförbundet.
Karin Neuhaus. Foto: Astma- och allergiförbundet

Det finns personer med besvärlig pollenallergi på i stort sett alla arbetsplatser, säger Karin Neuhaus, generalsekreterare på Astma- och allergiförbundet.

Kan pollenallergi påverka arbetsförmågan? 

– Ja, det vet vi att den gör. Studier visar att många har stora besvär som kan pågå under väldigt lång tid, till skillnad från en förkylning. Pollen finns inte bara när det ligger drivor på gatan, säger Karin Neuhaus. 

Enligt Astma- och allergiförbundets medlemsundersökningar leder pollenallergin sällan till sjukfrånvaro, utan snarare till sjuknärvaro.

Hur påverkar pollenallergi arbetsförmågan?

– Man går till sitt arbete men mår dåligt. Det finns också cirka tio procent av de allergiska som får oerhört tuffa och svåra symtom, säger Karin Neuhaus.

Vad kan man göra för att klara av att jobba trots allergin?

– Vi talar om att börja pollenpreppa, att börja medicinera i god tid innan det är dags för de pollensorter du reagerar mot. 

Tips för att stötta allergiska kollegor

Andra råd är att stänga fönstren, inte vädra dagtid, byta kläder när man kommer hem och skölja ur håret innan man sätter sig i soffan.

Får man vara sjukskriven för pollenallergi?

– Det ska läkare avgöra. Det finns de med svår allergi som behöver bli sjukskrivna, som står i kö till immunterapi till exempel. Men det vanligaste är att man går till jobbet, men mår dåligt, underpresterar och kanske inte orkar riktigt hela dagen. Ofta är det ett svårt beslut att sjukskriva sig. 

Hur kan man hjälpa allergiska kollegor?

– Tänk på att du drar med dig pollen inomhus. Det kan vara trevligt att erbjuda en klädvårdsrulle på jobbet för att minska både pollen och pälsdjurshår på arbetsplatsen. Använd klisterrullen även om du inte är allergiker. Häng också av alla ytterkläder i utrymmen för det och ta inte med dem in på arbetsplatsen.

Underlätta för medarbetare med pollenallergi

Icke-allergiker som älskar våren vill gärna omedelbart börja öppna fönster, gå ut och fika eller ordna en härlig picknick i gröngräset. Men då kommer kanske inte den pollenallergiska kollegan att vilja hänga på – värt att tänka på enligt Karin Neuhaus.

Hur kan chefer underlätta för medarbetare med pollenallergi?

– Ta pollenallergi på allvar och förstå att vissa har det tufft under lång tid. Du kan underlätta mycket med ökad möjlighet till hemarbete, om det går. Påminn också gärna allergiker om att pollenpreppa med tabletter innan säsongen kommer i gång, det hjälper upp kroppens motstånd. 

Många tror att de blir trötta av pollenmediciner men så är det inte längre. Däremot kan man bli trött av allergin om man inte medicinerar ordentligt. 

Ökar pollenallergierna?

– Ja, det finns vissa studier som tyder på det. Vi får fler allergener med ett förändrat klimat med nya pollensorter och längre pollensäsonger. Utsätts du för björkpollen i åtta veckor i stället för i fyra upplever du kanske mer besvär. Pollen påverkar också de med grundastma. Astmatiker som har allergi blir ofta sämre av pollen i kombination med luftföroreningar. 

Om pollenallergi
Ungefär 30 procent av svenskarna är känsliga för pollen, men i olika grad och för olika sorter. Cirka tio procent av pollenallergikernas har så svår allergi att de behöver specialisthjälp som till exempel immunterapi. 

Symptomen är rinnande ögon och näsa samt klåda i ansiktet. Trötthet och huvudvärk är också vanligt. 

De flesta är allergiska mot pollen från björk eller gräs, men det finns många andra träd och växter som också kan ge besvär. Det första som blommar i Sverige är al och hassel, sedan kommer björk och andra lövträd och därefter timotej och olika grässorter.

Råd till dig med pollenallergi

Följ pollenrapporten.

Ta receptfri medicin i god tid.

Be att få arbeta hemma om den möjligheten finns.  

Informera kollegor om hur ni kan minska pollen på jobbet. Häng av ytterkläder i kapprum, använd klädvårdsrullar, vädra inte. 

Om du motionerar ute är det bra att göra det under tidig morgon eller kväll. Då är pollenhalterna lägre.

Håll fönster stängda dagtid. 

Byt kläder och skölj ur håret när du kommer hem.  

Läs fler tips för allergiska här.

Hälsa

Yoga - den bästa träningen för din hjärna

Yoga hjälper oss att organisera vårt arbete, lösa problem och fatta bra beslut. Och gör det bättre än om vi enbart tränar kondis och styrka.
Publicerad 22 mars 2024, kl 06:02
En grupp mogna personer i en yogastudio.
Yoga överlägsen träning för hjärnans funktioner? Ja, åtminstone om du passerat 50. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare. Foto: Colourbox.

Styrka, kondition eller yoga? Vilken träningsform är bäst för att förbättra minne, uppmärksamhet och beslutsfattande?

Svaret är yoga. Åtminstone om du har passerat 50-strecket. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare.

Visserligen är det känt sedan tidigare att fysisk träning kan förbättra hjärnans förmåga att ta emot, lagra och bearbeta information, det som kallas kognitiva funktioner. Men att yoga visar sig vara den överlägset bästa träningsformen för att hålla hjärnan i trim var oväntat.

– Resultatet blev faktiskt en överraskning för oss forskare. Vi trodde att konditionsträningen skulle ge större utslag på de kognitiva testerna, säger överläkaren och biträdande professorn Peter Blomstrand vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Yoga bättre än styrketräning

Tillsammans med sina forskarkollegor har han granskat resultaten från drygt 300 studier med fler än 20 000 deltagare över 55 år i hela världen. I cirka 30 av de 300 studierna har de friska deltagarna antingen tränat yoga eller ingått i en kontrollgrupp som tränade kondition eller styrketräning. Alla fick göra en rad olika kognitiva tester både i början och slutet av studierna.

Styrke- eller motionsträning visade sig bara ha en låg positiv effekt på de kognitiva förmågorna. De som utövade yoga visade däremot en något högre positiv effekt på hjärnans förmåga att hantera information.

Yogans trippelverkan - rörelse, andning, meditation

Vad är då förklaringen till att yoga har större effekt på kognitiva förmågor än exempelvis styrke- och konditionsträning?

Peter Blomstrand förklarar att det beror på att träningsformer som tillhör gruppen av så kallade mind-body-exercise – det vill säga yoga, tai chi och qigong – förenar tre viktiga komponenter: rörelse, andning och meditation. Något som påverkar nervsystemet samt sänker hjärtfrekvens och blodtryck, vilket i sin tur lugnar och motverkar stress.

– Det är viktigt, eftersom stress gör att området hippocampus i hjärnan inte mår bra och till och med kan krympa. Däremot kan hippocampus – som har stor betydelse för minne och inlärning – växa med regelbunden yogaträning, förtydligar Peter Blomstrand.

Han utesluter heller inte att yoga kan förebygga demens, även om det än så länge inte är vetenskapligt belagt.

Nyckel till hjärnans fitness

Peter Blomstrand rekommenderar därför att yoga eller liknande aktiviteter som till exempel tai chi eller qigong bör integreras i äldre människors regelbundna träningsrutiner. Att kombinera olika träningsformer är det optimala för hälsan.

– För att få bäst effekt bör man träna minst tre gånger i veckan och helst med styrke- och konditionsträning som komplement. Konditionsträning är bättre för hjärta och kärl och styrketräning förebygger artros och benskörhet. Dessutom rekommenderar jag balansträning, säger Peter Blomstrand.

Kan yoga ha samma effekt på yngre personer?

– Ja, det är jag övertygad om, även om vi inte har tittat på det i den här forskningsstudien. Yoga förbättrar våra exekutiva funktioner, det vill säga organisationsförmåga, emotionell kontroll och självreflektion. Och det gäller sannolikt oavsett ålder, säger Peter Blomstrand.

Text: Gertrud Dahlberg. 

KOGNITIVA FÖRMÅGOR

Kognition handlar om hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och ta fram information.

De hjälper oss då det är med hjälp av våra kognitiva förmågor som vi planerar och organiserar vårt arbete – både på kort och lång sikt – och utvärderar resultat, löser problem och fattar beslut.

Kognitiva nedsättningar kan till exempel vara försämrat närminne, svårigheter att lära och utvecklas. Det kan också handla om svårigheter att fokusera eller följa instruktioner för att utföra något.

HJÄRNSNÄLL TRÄNING

I studien från Hälsohögskolan i Jönköping som granskar tidigare sammanställningar av originalstudier, ingår främst yogainriktningarna hatha och kundalini men även tai chi och qigong. Forskarnas samlingsbegrepp är ”mindbody-exercise”.

De gemensamma nämnarna i dessa ”hjärnsnälla” träningsformer är rörelse, andningsövningar och meditation, eller uppmärksamhetsövningar.

De leder till att nervsystemet påverkas och att hjärtfrekvens samt blodtryck sänks.

Det i sin tur innebär minskad stress och stärker förmågan att minnas och handskas med information.