Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Bubbel på jobbet får tummen upp av fler

Att dricka sig full på personalfesten är inte okej enligt allt fler av oss. Däremot har vi blivit mer toleranta till ett vardagsdrickande, som att fira framgångar på jobbet med lite bubbel, visar en rapport.
Anita Täpp Publicerad 1 april 2014, kl 14:21
Hans Punz / AP
En av fyra tycker att det känns rätt att skåla i mousserande vin på arbetstid när det går bra på jobbet, enligt IQ:s undersökning. Hans Punz / AP

En slutsats som dras i rapporten, som baseras på undersökningar om våra attityder till alkohol, är att vi både vad gäller arbetslivet och privatlivet blivit allt mer negativa till att någon dricker sig berusad.

2010 tyckte exempelvis 38 procent av de tillfrågade att det var fel att någon gång emellanåt bli berusad på en firmafest medan det 2013 var 54 procent som tyckte så.

Däremot ser vi allt mer positivt på att dricka mindre mängder alkohol i vardagliga situationer. Som att dricka några öl vid en afterwork eller ta några glas vin när vi träffar en vän på fritiden. 2010 tyckte 21 procent att det kändes rätt att skåla i mousserande vin på arbetstid när det går bra på jobbet medan 25 procent hade den inställningen 2013.

- Att dricka sig berusad är i dag allt mindre socialt accepterat. Men vi ser också att vardagskonsumtionen har ökat och blivit allt mer normaliserat och risken med det är att vi långsamt dricker oss in i ett beroende, säger Magnus Jäderskog, vd för företaget IQ som står bakom rapporten.

I rapporten påpekas att det främst är de yngre som blivit mer kritiska till att dricka sig berusade. Ändå är det fortfarande de yngre som är mest tillåtande till att någon blir full på firmafesten. Bland de äldre syns inte någon tydlig förändring vare sig när det gäller den egna konsumtionen eller attityden.

Men när det gäller att dricka mindre mängder med alkohol i vardagliga situationer är det de yngre, och då framför allt unga män, som har den mest tillåtande attityden. Bland kvinnor, liksom bland högutbildade av båda könen finns en mer återhållsam attityd. Vilken inkomst man har spelar däremot ingen större roll för vilken inställning man har till alkohol.

Fotnot:
IQ, är ett dotterbolag till Systembolaget, med uppgift ”att verka för en smartare syn på alkoholen”.  Sedan 2010 gör man årligen en undersökning bland svenskar i åldern 16 år och äldre med hjälp av Novus. Den aktuella rapporten; IQs Alkoholindex 2010–2013, bygger alltså på svar från fem undersökningar med sammanlagt 8 000 personer.

Så ser cheferna på alkohol

Av en undersökning som kommer att presenteras i nästa nummer Unionens chefstidning Position i maj framgår bland annat att:

  • Två av tre chefer har funderat på om en medarbetare dricker för mycket
  • Fyra av tio säger det har hänt att det luktat alkohol på arbetsplatsen
  • Var tredje chef svarar att någon på arbetsplatsen visat tecken på alkoholmissbruk
Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.