Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Butikschefen: ”Inte svårt att neka någon att köpa”

Det är viktigare att vara bra på service än vin. Så resonerar Systembolaget när de rekryterar ny personal. Kenneth Kyobe började som vikarie och är i dag butikschef med 18 anställda.
David Österberg Publicerad
Till vänster Systembolagets skylt, till höger Kenneth Kyobe.
Kenneth Kyobe har jobbat på Systembolaget i 15 år. I dag är han butikschef i en av Sveriges största butiker. Foto: Janerik Henriksson TT, Privat

Första gången Kenneth Kyobe drog på sig Systembolagets kläder var han bara 20 år. Han behövde ett extrajobb, men snart var han fast.

– Så är det för många. Man börjar som vikarie, men trivs så bra att man stannar, säger han.

I dag, 15 år senare, är han butikschef i en av företagets största butiker och ansvarar för 18 anställda. Den som ska jobba på Systembolaget bör vara riktigt intresserad av service, enligt Kenneth Kyobe. Dryckesexpertis kommer i andra hand.

– Att ha kunskap om mat och dryck är förstås bra, men det är inte det vi tittar på främst. För oss är det viktigast att man är serviceinriktad och sätter kunden i fokus. Efterhand lär man sig mer om mat och dryck och det finns många internutbildningar att gå.

Men är det inte lite jobbigt att inte kunna tipsa om bästa rödvinet till hjortstek?
– Nej, det här är inget ensamarbete. Om man inte kan svara på en fråga finns det alltid en kollega att fråga. Kunderna kan också få avancerad rådgivning via vår kundservice, hemsidan eller chatt. Ett bra kundbemötande handlar om att hjälpa kunden att hitta det han eller hon söker även om man själv inte är expert på viner.

Det gäller dock att hålla tillbaka sin försäljningsiver. Ett av Systembolagets uppdrag är att begränsa alkoholens skadeverkningar och då får man inte pracka på någon fler flaskor än de hade tänkt köpa.

– Om man tidigare har arbetat med försäljning eller på restaurang är man van vid att försöka sälja så mycket som möjligt. Så är det inte här. Vi säljer med omtanke.

Kan det kännas svårt att sälja en vara som man vet orsakar mycket lidande?
– Det är inte svårt att arbeta på Systembolaget ur den aspekten. Alkoholproblemen skulle vara större om vi inte fanns. Systembolaget har inget vinstintresse och arbetar inte med merförsäljning, vi säljer inte till personer under 20 eller personer som är berusade.

Är det jobbigt att neka någon att handla?
– Absolut inte. Vi har lagen på vår sida och det är bara att informera om hur reglerna ser ut. Det blir inte personligt. Den som arbetar i säkerhetskontrollen på flygplatsen skulle aldrig släppa igenom en person som har vapen med sig. Vi säljer inte till den som är berusad eller den som är under 20 år.

Enligt Kenneth Kyobe är variationen i arbetsuppgifterna stor – både för den som är försäljare och den som är butikschef. En butikssäljare kan jobba med allt från att hjälpa kunder i butik och sitta i kassan till att packa upp varor, köra truck och städa lokalerna. Via internutbildningar går det att skaffa sig specialkunskaper och exempelvis få ansvara för en varugrupp.

För åtta år sedan blev han butikschef och med det ändrades arbetsuppgifterna ytterligare.

– Nu handlar min roll om att skapa förutsättningar för att personalen ska ha det så bra som möjligt. Mycket handlar om att få personalen att känna samhörighet, att de är del av en grupp. Då blir det lättare att lära sig nya saker, att utveckla sig och vilja göra nya saker.

Hur länge blir du kvar på Systembolaget?
– Så länge jag kan fortsätta att utvecklas som ledare vill jag stanna. Men om jag jobbar på Systembolaget fram till pensionen får vi se.

Äldre har 30 dagars semester

  • Lön: Samtliga löner på Systembolaget är individuella. Lägsta timlönen för en butikssäljare är 125 kronor och 30 öre.
    Lönen för butikschefer varierar stort, bland annat beroende på erfarenhet, kompetens och hur stor butiken är. Enligt Unionens lönestatistik tjänar en butikschef mellan 27 000 och 52 000 kronor.
  • OB-tillägg: OB-ersättning tillkommer för tjänstgöring på kvällstid, lördagar och nyårsaftnar. Efter klockan 18.30 är timlönen förhöjd med 50 procent. Efter klockan 20.30 är timlönen förhöjd med 75 procent. På lördagar och nyårsaftnar efter klockan 12 är timlönen förhöjd med 100 procent.
  • Semester: Anställda som inte har fyllt 30 år har 25 semesterdagar. Den som har fyllt 30 har 27 semesterdagar, den som har fyllt 40 har 29 semesterdagar och den som har fyllt 50 har 30 semesterdagar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

Hemmasittare blev elektroingenjör – Mamman: "Jag grät av stolthet"

AnnSophie Forsells son var hemmasittare i fyra år och gick ut grundskolan med ett enda betyg. I dag är han utbildad elektroingenjör. Hon vet att det finns hopp om ett arbetsliv - både för dem som halkat efter och föräldrar som behöver avstå jobb.
Lina Björk Publicerad 9 november 2026, kl 06:00
Ann-Sophie Forsell
Ann-Sophie Forsell vet hur det är att ha ett barn som vägrar gå till skolan. Men numera vet hon också att arbetslivet inte är kört för det. Foto: Lina Björk

Hemmasittare – när barnets skolfrånvaro påverkar hela arbetslivet

När ett barn inte längre klarar att gå till skolan förändras ofta också föräldrarnas arbetsliv. Hur kombinerar man jobbet med ett barn som behöver vara hemma? Vilken rätt har man till vab, ledighet eller kortare arbetstid? Och vad händer när förståelsen på jobbet brister?


Du hittar artiklarna här

Sam gick ut nian med ett enda betyg, i engelska. Men för några veckor sedan tog han emot diplom och applåder i en stor aula, efter att ha klarat sin ingenjörsutbildning. Inte en enda omtenta och trebarnsfar under studierna. 

Men för tio år sedan såg det annorlunda ut. Mamma AnnSophie Forsell från Avesta märkte att någonting förändrades i fjärde klass. Sonen var som en tryckkokare, exploderade innanför tröskeln efter skolan. Sedan kom ångesten och den sociala fobin. 

Till slut vägrade han gå dit. 

– Kraven från skolan blev övermäktiga och ju mer han halkade efter desto tuffare blev det. Sedan fick han diagnoserna ADHD och Asperger. 

Samtidigt hade AnnSophie Forsell och hennes man jobb som krävde fysisk närvaro. Turligt nog kunde de dela upp dagarna så att hennes man jobbade dagtid och hon själv gick över till kvällspass. På så sätt fanns någon alltid hemma.

En förstående chef var en viktig pusselbit

Ann-Sophie Forsells chef visade förståelse när hon ansökte om omvårdnadsbidrag (en ekonomisk ersättning till föräldrar som har ett barn med en funktionsnedsättning) och gick ner i arbetstid. 

Men till slut räckte inte det heller. Hon sjukskrevs för utmattningsdepression och fick hjälp av en stressterapeut.

– Jag var hemma drygt ett år. Det var inte jobbet utan livet kring NPF som gjorde mig sjuk. Samtidigt var det skönt att min chef var så förstående, annars hade det varit ytterligare en stressfaktor.

Sam såg ingen framtid

När situationen var som svårast såg Sam ingen framtid och upplevde att vägen framför honom var fylld av hinder. Nästan hela högstadiet och det första året på gymnasiet hade han ofrivillig skolfrånvaro. 

Sedan kom några avgörande vägskäl.

Det första var när en lärare bad Ann-Sophie Forsell att anmäla skolan till utbildningsnämnden eftersom han inte kunde ge Sam det stöd han behövde. Resultatet blev en tillfällig undervisningslösning i en lagerlokal utanför skolområdet.

– Där fick Sam studera i lugn och ro. Först introducerades historia, sedan matematik.

Det andra vägskälet kom när Sam utvecklade ett intresse för reptiler.

– Jag tänkte: Här har vi något att bygga vidare på. Som mest hade vi 22 reptiler hemma eftersom han ville bli reptilskötare. Jag tänkte att detta var en väg ur depressionen och minimera risken för suicid. 

Skansen-Jonas sträckte ut en hjälpande hand

Ann-Sophie Forsell kontaktade Jonas Wahlström på Skansen-Akvariet och frågade om sonen kunde få praktisera där en dag. Svaret blev ja.

Jonas Wahlgren
Jonas Wahlgren Foto: Robert Eklund/TT

– Där kände jag att det kunde gå åt vilket håll som helst. Men det var också där jag insåg att människor faktiskt vill hjälpa till om man bara vågar fråga.

Ytterligare en hjälpande hand kom genom ett sommarjobb. Ann-Sophie Forsell lyckades ordna en praktikplats med lön, men få arbetsgivare var intresserade av att anställa en ung kille som bara hade kapacitet att arbeta två timmar om dagen.

Till slut nappade en chef på ett industriföretag. Han lärde upp Sam och gav honom ansvar.

Jag vill vara den man ringer 
när något inte fungerar.

När handledaren ringde efter ett par veckor höll Ann-Sophie på att sätta kaffet i halsen.

– Jag tänkte: Vad har hänt nu? Men han ville bara berätta att de hade låtit Sam sköta maskinen själv. En maskin värd åtta miljoner kronor. Det fick honom verkligen att växa.

Efter gymnasiet började Sam arbeta på ett lager. Han stod vid ett rullband som ständigt gick sönder. Varje gång det hände fick någon annan kallas in för att reparera det.

En dag kom han hem och sa:

– Jag vill vara den man ringer när något inte fungerar.

De orden blev starten på något nytt. Först Komvux, sedan en ingenjörsutbildning.

Examen som elektroingenjör

I oktober 2026 tog Sam emot sitt examensbevis som elektroingenjör.

– Jag grät av stolthet. För när han tog emot diplomet såg jag inte bara den vuxna Sam utan också den lilla pojken. Han som gick sönder av skolan, då hans behov inte tillgodosågs, han som inte trodde att det fanns en arbetsmarknad där han platsade.

Även Ann-Sophie Forsells liv har förändrats till det bättre. I dag föreläser hon om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, i hopp om att få skolor, kommuner, näringsliv och politiker att samarbeta för att färre barn ska falla mellan stolarna.

– När det var som värst tvivlade jag på att det någonsin skulle bli bättre. Men även små insatser kan få stor betydelse på sikt. Det vill jag skicka med till andra föräldrar som kämpar med att få ihop arbetsliv och en tuff vardag: Det kan verkligen bli bättre.

Fotnot: Sam heter egentligen något annat