Annons
Annons

Bye bye Ericsson

Publicerad 16 december 2016, kl 10:15

Ericsson gör sig av med 3 000 anställda i Sverige. Samtidigt har bolaget fler anställda än någonsin - ute i världen. Kollega.se har löpande rapporterat om neddragningsplaner och varsel under året - när vi nu gör ett slags bokslut och samlar årets rapportering blir bilden tydlig: i dag är Ericsson mer utländskt än svenskt.

För den Ericssonanställde i Borås, som riskerar att bli arbetslös efter 20 år på företaget, är beskedet om ”betydande neddragningar” en kalldusch. Inte blir det mycket bättre av att det sägs att de uppsagda har goda utsikter att få nya jobb. Tänk om man är en av dem som inte lyckas?

Läs också: 
Uppsagd från Ericsson för andra gången
Lämnar Ericsson i Lund för Apple i Kina

Det har förts fram ett antal förklaringar till Ericssons negativa utveckling, som teknisk inkompetens i ledningen, usel omvärldsanalys och misskött kompetensutveckling av de anställda. Det ligger säkert en hel del i dessa förklaringar. Misstag begås, somliga lockande att göra sig lustig över i efterhand – 2007 lär Ericssons ingenjörer ha avfärdat den första Iphone-mobilen som ”en skittelefon som ingen skulle köpa”.

Ericsson har hamnat på efterkälken. När utbyggnaden av mobilnäten avstannat krävs nya produkter för att tjäna pengar. Nu är det utvecklingen av nästa generations system, 5G, som hägrar. Där är vi inte ännu.

Men hur dåligt går det egentligen för Ericsson? Läget är utan tvekan pressat, årets andra hälft har hittills gått uselt med ett kraftigt försäljningsras och sjunkande börsvärde.Men ofta tycks resonemanget utgå från Ericsson anno 2000. Då var det Sveriges största bolag med ett börsvärde på 1 800 miljarder kronor och runt 40 000 anställda i Sverige. I dag är det ett helt annat företag. Börsvärdet når inte upp till 200 miljarder och antalet medarbetare i Sverige är snart under 15 000.

Samtidigt: hitintills har Ericsson gått med vinst och delat ut pengar till ägarna. Och tittar man globalt så är företaget ungefär i samma storleksordning som för 16 år sedan med 116 000 anställda - även om antalet svenska jobb inom Ericsson nu är på samma nivå som på 50-talet. (Se graf nedan - eller i mer detalj här.)

Men kanske har vi gått varvet runt? Nu flyttar nämligen allt fler företag tillbaka tillverkningen till Sverige. Låga löner, som inte längre är så mycket lägre än i Sverige, kompenserar inte för sämre kvalitet. Dessutom finns det fördelar med att ha utveckling och produktion nära varandra.Jobben finns alltså, om än utomlands. Den utvecklingen är inte Ericsson ensamt om; forskning och utveckling behålls i Sverige, medan tillverkningsjobben hamnar i låglöneländer.

Dit har Ericsson ännu inte nått. Kanske är det ett tecken på att företaget inte är i takt med tiden. I en artikel i Sydsvenskan jämför Jan Svensson, före detta utvecklingschef på Ericsson i Lund, dagens situation med hur det var när Ericsson lade ned datorsatsningen mot slutet av 1980-talet. Vilket så småningom ledde till den framgångsrika satsningen på mobiltelefoni.

På samma sätt som då kan Ericsson nu få loss viktiga resurser just när branschen går från 4G till 5G-teknik. Nu frigörs en massa kompetenta människor för att syssla med nästa framtidssatsning som vi kanske inte riktigt vet vad den går ut på, menar Jan Svensson.

Nog bådar det gott att Ericsson också satsar framåt genom att anställa 1 000 nya ingenjörer – även om det kan tyckas märkligt att man inte gett redan anställda chans till kompetensutveckling.

Skulle det inte lyckas lär det få konsekvenser. Sverige klarar sig säkert utan Ericsson, men antagligen inte lika bra som i dag. Ericsson fungerar som nav för det telekomkluster som är så viktigt för Sverige. Och företagets roll som plantskola för svenska ingenjörer går inte att överskatta.
 

Text: Niklas Hallstedt
Grafik: Gabriella Westberg

Vad gör Unionen?

3 frågor till förbundsordförande Martin Linder (bild ovan):

Du har i samband med neddragningarna kritiserat Ericsson för bristande ledarskap. Vad tycker du behöver göras?
– Jag anser att styrelsen och ägarna har misslyckats med att visa en framtidsstrategi och att tydligt peka ut riktningen för såväl de anställda som för aktieägarna. Den bristen har blivit ännu mer uppenbar när jag har talat med medlemmar runt om i landet.

– Dessutom är det problematiskt att Ericsson i detta kritiska läge behövde så lång tid på sig för att få fram en ordinarie vd. Det gör ledningen svag. Unionen kräver att Ericssons ledning vårdar och utvecklar de viktiga värden som företaget tillsammans med de anställda och samhället har skapat. Företaget är med sin enorma kompetens navet i landets telecom-kluster och behövs för utvecklingen av svenskt näringsliv.

Du vill också att Ericsson skriver ned sina avkastningskrav. Kan du utveckla det?
– I Sverige har vi har för närvarande en historiskt låg ränta och till följd av det även låga löneökningar. Trots detta har Ericssons avkastningskrav på 15 procent. Det är orimligt, eftersom det tvingar fram både besparingar och färre investeringar. Ägarnas avkastningskrav borde justeras ned till rimliga nivåer.

Vad gör Unionen just nu för att stödja medlemmarna på Ericsson?
– Unionen har löpande kontakter med regeringens samordnare och olika myndigheter för att försöka påverka vad som händer inom Ericsson. Vi gör allt vi kan men har inte ensam makt över det som sker. Däremot lovar Unionen att stötta alla berörda medlemmar. En viktig fråga är att hitta ett nytt system som gör att de som varit anställda länge på Ericsson kan få tillgodoräkna sig den kompetens de fått genom åren. En validering skulle göra att den här dolda kompetensen blir mer synlig för kommande arbetsgivare.

Gertrud Dahlberg
 

Lediga jobb
  • Läs även...

    Många beredda avstå löneökningar tillfälligt

    Höjd lön är det absolut viktigaste när nya kollektivavtal ska tecknas. Ändå skulle många kunna tänka sig att avstå årets löneökningar för att få behålla jobbet under coronapandemin. Det visar Kollegas Novusundersökning.

  • Läs även...

    "Politikerna kommer ge parterna mer tid"

    Claes Stråth, tidigare generaldirektör för Medlingsinstitutet, är övertygad om att politikerna kommer ge las-förhandlarna mer tid för att slippa få frågan i sina knän.

  • Läs även...

    Fackens krav: Minst 530 kronor högre lön

    Under fredagen bytte fack och arbetsgivare krav inför avtalsrörelsen. Som vanligt står parterna långt ifrån varandra. Inte minst vad gäller löneökningarna där facken kräver 3,0 procent medan arbetsgivarna vill se låga, eller inga löneökningar alls.

  • Läs även...

    Facken gör tummen ner för medlarnas lönebud

    Totalt 4,5 procent över 29 månader är ett oacceptabelt lågt bud – Facken inom industrin säger nej till det första budet från de oberoende medlarna i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna accepterar däremot budet.

  • Läs även...

    Äldre får rätt att plugga längre

    Senast 2022 ska även äldre, upp till 60 år, kunna plugga med studiemedel enligt regeringens förslag i höstbudgeten. Bra, men inte nog, anser Unionen som också vill se ett höjt bidrag.

  • Läs även...

    Unionen: Europafacket har fel om minimilöner

    Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har lovat att föreslå nya regler för att alla löntagare i EU ska ha en minimilön. Det välkomnas av Europafacket, men Unionens ordförande Martin Linder är mycket kritisk.

  • Läs även...

    Unga vill ha trygghet och kollektivavtal

    Oron för att bli av med jobbet ökar bland unga, som allt oftare söker trygga villkor. De senaste åren har kollektivavtal och tjänstepension blivit allt viktigare för dem, visar en ny undersökning.

  • Läs även...

    Facket på Tallink Silja hoppas på förlängt korttidsavtal

    Kryssningsrederiet Tallink Silja är på väg att sjunka. Alla ombordanställda på de svenska båtarna har varslats och nu befarar landpersonalen att den står på tur om det inte kommer besked om förlängt korttidsavtal.

  • Läs även...

    Meningslösa jobb ger missnöjda medborgare

    Alla skulle tjäna på att vi slutar hymla om vikten av ett arbete – många jobb suger faktiskt. För en av tre gör jobbet inte livet bättre och det finns samband mellan arbetets mening och tilltron till demokratin, visar en undersökning från Arena idé.