Bye bye Ericsson

Publicerad 16 december 2016, kl 10:15

Ericsson gör sig av med 3 000 anställda i Sverige. Samtidigt har bolaget fler anställda än någonsin - ute i världen. Kollega.se har löpande rapporterat om neddragningsplaner och varsel under året - när vi nu gör ett slags bokslut och samlar årets rapportering blir bilden tydlig: i dag är Ericsson mer utländskt än svenskt.

För den Ericssonanställde i Borås, som riskerar att bli arbetslös efter 20 år på företaget, är beskedet om ”betydande neddragningar” en kalldusch. Inte blir det mycket bättre av att det sägs att de uppsagda har goda utsikter att få nya jobb. Tänk om man är en av dem som inte lyckas?

Läs också: 
Uppsagd från Ericsson för andra gången
Lämnar Ericsson i Lund för Apple i Kina

Det har förts fram ett antal förklaringar till Ericssons negativa utveckling, som teknisk inkompetens i ledningen, usel omvärldsanalys och misskött kompetensutveckling av de anställda. Det ligger säkert en hel del i dessa förklaringar. Misstag begås, somliga lockande att göra sig lustig över i efterhand – 2007 lär Ericssons ingenjörer ha avfärdat den första Iphone-mobilen som ”en skittelefon som ingen skulle köpa”.

Ericsson har hamnat på efterkälken. När utbyggnaden av mobilnäten avstannat krävs nya produkter för att tjäna pengar. Nu är det utvecklingen av nästa generations system, 5G, som hägrar. Där är vi inte ännu.

Men hur dåligt går det egentligen för Ericsson? Läget är utan tvekan pressat, årets andra hälft har hittills gått uselt med ett kraftigt försäljningsras och sjunkande börsvärde.Men ofta tycks resonemanget utgå från Ericsson anno 2000. Då var det Sveriges största bolag med ett börsvärde på 1 800 miljarder kronor och runt 40 000 anställda i Sverige. I dag är det ett helt annat företag. Börsvärdet når inte upp till 200 miljarder och antalet medarbetare i Sverige är snart under 15 000.

Samtidigt: hitintills har Ericsson gått med vinst och delat ut pengar till ägarna. Och tittar man globalt så är företaget ungefär i samma storleksordning som för 16 år sedan med 116 000 anställda - även om antalet svenska jobb inom Ericsson nu är på samma nivå som på 50-talet. (Se graf nedan - eller i mer detalj här.)

Men kanske har vi gått varvet runt? Nu flyttar nämligen allt fler företag tillbaka tillverkningen till Sverige. Låga löner, som inte längre är så mycket lägre än i Sverige, kompenserar inte för sämre kvalitet. Dessutom finns det fördelar med att ha utveckling och produktion nära varandra.Jobben finns alltså, om än utomlands. Den utvecklingen är inte Ericsson ensamt om; forskning och utveckling behålls i Sverige, medan tillverkningsjobben hamnar i låglöneländer.

Dit har Ericsson ännu inte nått. Kanske är det ett tecken på att företaget inte är i takt med tiden. I en artikel i Sydsvenskan jämför Jan Svensson, före detta utvecklingschef på Ericsson i Lund, dagens situation med hur det var när Ericsson lade ned datorsatsningen mot slutet av 1980-talet. Vilket så småningom ledde till den framgångsrika satsningen på mobiltelefoni.

På samma sätt som då kan Ericsson nu få loss viktiga resurser just när branschen går från 4G till 5G-teknik. Nu frigörs en massa kompetenta människor för att syssla med nästa framtidssatsning som vi kanske inte riktigt vet vad den går ut på, menar Jan Svensson.

Nog bådar det gott att Ericsson också satsar framåt genom att anställa 1 000 nya ingenjörer – även om det kan tyckas märkligt att man inte gett redan anställda chans till kompetensutveckling.

Skulle det inte lyckas lär det få konsekvenser. Sverige klarar sig säkert utan Ericsson, men antagligen inte lika bra som i dag. Ericsson fungerar som nav för det telekomkluster som är så viktigt för Sverige. Och företagets roll som plantskola för svenska ingenjörer går inte att överskatta.
 

Text: Niklas Hallstedt
Grafik: Gabriella Westberg

Vad gör Unionen?

3 frågor till förbundsordförande Martin Linder (bild ovan):

Du har i samband med neddragningarna kritiserat Ericsson för bristande ledarskap. Vad tycker du behöver göras?
– Jag anser att styrelsen och ägarna har misslyckats med att visa en framtidsstrategi och att tydligt peka ut riktningen för såväl de anställda som för aktieägarna. Den bristen har blivit ännu mer uppenbar när jag har talat med medlemmar runt om i landet.

– Dessutom är det problematiskt att Ericsson i detta kritiska läge behövde så lång tid på sig för att få fram en ordinarie vd. Det gör ledningen svag. Unionen kräver att Ericssons ledning vårdar och utvecklar de viktiga värden som företaget tillsammans med de anställda och samhället har skapat. Företaget är med sin enorma kompetens navet i landets telecom-kluster och behövs för utvecklingen av svenskt näringsliv.

Du vill också att Ericsson skriver ned sina avkastningskrav. Kan du utveckla det?
– I Sverige har vi har för närvarande en historiskt låg ränta och till följd av det även låga löneökningar. Trots detta har Ericssons avkastningskrav på 15 procent. Det är orimligt, eftersom det tvingar fram både besparingar och färre investeringar. Ägarnas avkastningskrav borde justeras ned till rimliga nivåer.

Vad gör Unionen just nu för att stödja medlemmarna på Ericsson?
– Unionen har löpande kontakter med regeringens samordnare och olika myndigheter för att försöka påverka vad som händer inom Ericsson. Vi gör allt vi kan men har inte ensam makt över det som sker. Däremot lovar Unionen att stötta alla berörda medlemmar. En viktig fråga är att hitta ett nytt system som gör att de som varit anställda länge på Ericsson kan få tillgodoräkna sig den kompetens de fått genom åren. En validering skulle göra att den här dolda kompetensen blir mer synlig för kommande arbetsgivare.

Gertrud Dahlberg
 

Lediga jobb
  • Läs även...

    Tristess skapar bråk på jobbet

    Att ha tråkigt på jobbet kan göra dig sjuk. Men det kan också skapa konflikter. Det visar forskning utförd på Mount Everest, som är direkt överförbar till arbetslivet.

  • Läs även...

    Många tror sig älska jobbet

    Älskar du ditt jobb? Eller har du bara lyckats intala dig att du gör det, för att inte bryta mot den nuvarande samhällsnormen och riskera att ses som misslyckad? Så kan det faktiskt vara, enligt etnologen Magdalena Petersson McIntyres forskning.

  • Läs även...

    Många tror de får betala själva

    Drygt 40 procent av de privatanställda tjänstemännen upplever att de snart kommer att behöva en vidareutbildning som de inte räknar med att arbetsgivaren ska stå för.

  • Läs även...

    Anders Ygeman: Lyssna på de anställda

    Under coronakrisen har arbetslivet tagit ett större digitalt kliv än på ett helt decennium. Det finns dock flera utmaningar. Kollega har mött digitaliseringsministern som ger sin bild av vad som behöver hända.

  • Läs även...

    Lägre lön för inhyrd personal under krisen

    En bemanningsanställd riskerar att få lägre korttidslön än andra anställda. Nu försöker Unionen få Tillväxtverket att ändra tillämpningen av lagen.

  • Läs även...

    Tuffa tider för många konsulter

    Konsulter får ofta ta smällen när krisen kommer. Under coronapandemin har tusentals konsulter varslats och tiotusentals permitterats. Värst är läget inom den tunga fordonsindustrin.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.