Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Byter fack för att få jobba

Cirka 15 anställda på SR och SVT har bytt fack från Journalistförbundet till Unionen. Orsaken är Unionens avtal om programanställning som gör att visstidsanställda journalister kan få vara kvar i upp till fem år. Men på bekostnad av deras företrädesrätt. Avtalsshopping anser Journalistförbundet. Anpassning till verkligheten svarar Unionen.
Sandra Lund Publicerad 27 mars 2014, kl 15:50
Claudio Bresciani / TT
Claudio Bresciani / TT

10-15 journalister på Sveriges Radio (SR) har lämnat Journalistförbundet (SJF) på grund av Unionens och Sacos programanställningsavtal som slöts i somras. På Sveriges Television (SVT) är det hittills fyra personer.

- Om folk väljer fritt är ju det fine. Problemet är när man känner sig tvingad att lämna facket eller byta förbund. En av dem som begärt utträde skrev att det här är ett tecken på en sjuk arbetsmarknad.

Det säger Petteri Karttunen som är klubbordförande för SJF på SVT som har över tusen medlemmar. Det nya i avtalet är att en programanställd kan jobba i olika projekt under en femårsperiod utan att riskera att ”lasas ut”.  Men formen innebär också att företrädesrätten till nya anställningar avtalats bort. De som inte är med i något fack alls omfattas också av avtalet.

Det tidigare avtalet, och det som fortfarande gäller för dem som är medlemmar i SJF, innebär att den som varit programanställd i mer än två år har företräde till återanställning. Men public service-bolagen är inte kända för att anställa journalister, utan har snarare satt i system att ta in nya på visstidskontrakt.

- Vi har haft problem under så lång tid. Så jag är inte förvånad att det kommer något nytt. Men vi vill att man följer modellen i lagen om tillsvidareanställningar som norm. Det här avtalet är dess motsats, säger Petteri Karttunen.

Han och hans förbund anser också att avtalet leder till avtalsshopping, där olika förbund slåss om medlemmarna på bekostnad av vissa villkor. Gun Karlsson, klubbordförande för Unionen på SVT som har cirka 790 medlemmar, håller inte alls med. Enligt henne är det medlemmarna själva som valt bort företrädesrätten för att slippa utlasningarna.

- Många vill inte ha företrädesrätt. De har levt i en tillvaro där företrädesrätten inte varit ett skydd för dem, för när de är på väg att hamna på företrädeslistan åker de ut. Nu får de i stället längre anställning och en längre trygghet.

Gun Karlsson säger att det handlar om att anpassa sig till verkligheten. Petteri Karttunen anser att Unionen gett upp.

- Det är extra allvarligt att det är ett så stort förbund som gör så här. Kommer vi att få se fler visstidsanställda på långa perioder i och med att ett så stort förbund slutit det här avtalet?

Enligt Gun Karlsson är SJF:s representanter mest oroliga över att Unionen tar deras medlemmar.

- SJF är bra på att smutskasta det här. De fajtas med oss hela tiden och tycker inte att vi ska ha med journalister att göra.

Petteri Karttunen säger att det snarare handlar om en uppriktig oro över de visstidsanställdas framtid. Enligt honom har SVT blivit bättre och bland annat fattat beslut om att tillsvidareanställda 50 personer som en följd av SJF:s kamp.

- Unionen är inte med på vår kamp om att en trygg journalist är en bra journalist. Den kampen blir svårare att föra nu när chefer kan välja och vraka mellan olika anställningsformer.

På SR säger SJF:s klubbordförande Ulrika Hyllert att hon kan förstå den enskilde som väljer Unionen i hopp om att få fler månader som programanställd.

- Men de som lämnar oss gör det högst motvilligt. De vill vara med i ett förbund som arbetar med journalistiska yrkesfrågor, det gör inte Unionen. Och jag har aldrig mött en visstidsanställd som vill att vi ska driva frågan att skriva bort tryggheten i anställningarna.

På SR är inte motsättningarna mellan förbunden lika hårda. Victoria Padin, som sköter medlemsadministration för Unionens räkning, säger att man inte alls vill konkurrera med SJF. Och att man inte har särskilt många journalister som medlemmar i dag.

- Vi vill ha så lika avtal som möjligt och vi vill inte stjäla några medlemmar från SJF. Vi blev snarare lite överrumplade över avtalet. Vi var inte med i förhandlingsdelegationen och det här är inte något vi hade kämpat för.

Avtal

Unionen stämmer Folkuniversitetet i AD

Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Linnea Andersson Publicerad 31 augusti 2023, kl 11:33
Skylt med texten Folkuniversitetet.
Unionen stämmer Folkuniversitet för vad man menar är ett avtalsbrott. Foto: Linnea Andersson.

Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.

– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.

Vill inte kommentera

Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.

Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.

Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.

Gränsdragning

På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.

Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.

Folkuniversitetet

Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.