Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Checklista ska motverka sexuella trakasserier

Många arbetsgivare vill förebygga sexuella trakasserier. Men få vet hur de ska gå till väga. Nu presenterar Prevent en checklista som ska bli ett verktyg för att hantera problemen.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Tanken med checklistan är att skapa ett konkret stöd för chefer, arbetsmiljöombud och fackliga företrädare. Colourbox

I kölvattnet efter metoo har det blivit stort fokus på förebyggande arbete mot sexuella trakasserier på landets arbetsplatser. Efterfrågan på konkreta tips på hur man bäst går till väga har varit stort. Därför har Prevent, facken och arbetsgivarnas gemensamma arbetsmiljöorganisation, mu tagit fram en checklista för att det ska bli enkelt att göra rätt.

– Det är kul att det finns ett så stort engagemang kring de här frågorna och därför vill vi göra det enklare att jobba med dem. Arbetsgivare har redan mycket de ska hålla koll på, vår ambition är att få dem att jobba med det här samtidigt som det övriga systematiska arbetsmiljöarbetet, säger projektledaren Lisa Rönnbäck på Prevent.

Prevents material innehåller exempel på policy, kontrollrutiner och en medarbetarenkät som ska ta tempen på arbetsplatsen. Tanken med checklistan är att skapa ett konkret stöd för chefer, arbetsmiljöombud och fackliga företrädare. Att hjälpa dem att följa lagar och föreskrifter och få uppslag kring hur verksamheten kan arbeta med att minska riskerna.

– Det handlar om att få upp frågorna på bordet och visa att arbetsgivarna faktiskt har ett ansvar att jobba med det här.

Hur är checklistan tänkt att användas?
– Att man jobbar med den som med andra skyddsronder, alltså att arbetsgivare och fackliga företrädare en gång om året går igenom om verksamheten har det man behöver på plats. Vi vill att checklistan ska användas förebyggande, men det är också ett bra sätt att ta avstamp i om det inträffat något på arbetsplatsen, säger Lisa Rönnbäck

Om checklistan

Checklistan mot sexuella trakasserier har Prevent tagit fram tillsammans med representanter för Industriarbetsgivarna, Teaterförbundet och Kommunal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält