Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chef: Så nystartar du efter pandemin

Slutet på över ett års arbetsförhållanden där ingenting har varit sig likt skymtar. Men allt kommer inte bli som förut även om det blir mindre distansarbete. Här är 10 tips på hur du som chef kan ta tillvara erfarenheterna från pandemin i ditt ledarskap.
Publicerad
Det kommer att bli annorlunda när vi åter möts på kontoret – men det erbjuder också möjligheter. Psykolog Alexandra Thomas och ledarskapskonsulten Malin Dohlwitz Strindlund är eniga om att chefen bör ta fasta på det positiva som kommit fram under coronapandemin. Illustration: Mia Nilsson

I pandemins kölvatten sitter vi alla i samma båt – chefer som medarbetare. Många längtar efter normaliteten, kollegorna, vardagen med möten och jobbluncher. För andra har det nya självständiga sättet att arbeta på gett mersmak. Stressen, sjukdagarna, vabben har minskat och vi har hunnit lägga i en tvätt mellan videomöten och telefonkonferenser. Ibland har vi till och med unnat oss en joggingtur eller en powernap mitt på dagen för att i stället ta igen den missade arbetstiden en annan tid på dygnet.

Läs mer: 8 av 10 chefer tror på annat ledarskap efter pandemin

Som chef över ett team bestående av olika individer är det inte konstigt att känna oro inför återkomsten till kontoret och vilka utmaningar som det kan innebära.

Malin Dohlwitz Strindlund har mångårig erfarenhet som ledarskapskonsult. Hon upplever att många chefer längtar efter att få komma tillbaka till kontoret och den sociala samvaron med kollegor, men känner även viss bävan.

– Den oro som jag har stött på handlar om att smittan ska ta fart igen och att återgången blir för snabb. Självklart finns också oron över hur medarbetare ska kunna anpassa sig till de gamla rutinerna. Men många ser det också som en nystart, ett bra tillfälle att börja om. Som chef bör man ta vara på dessa signaler.

Alexandra Thomas psykolog och ledarskapsutvecklare, har även hon märkt en längtan efter återkomsten till kontoret men har också sett hur pandemin inte bara påverkat jobbet utan människors hela livssituation. Att gå tillbaka till det arbetsliv som fanns innan pandemin är långt ifrån självklart, tror hon.

– Situationen kan liknas vid att chefen får tillbaka ett yrvaket team som varit på föräldraledighet, fast man samtidigt arbetat tillsammans. Privatlivet kan ha förändrats och en del har byggt upp nya liv. Kanske har man inte mött sina kollegor fysiskt på över ett år och har samtidigt separerat, skaffat valp eller flyttat. Det måste man som chef vara förberedd på, och acceptera ett mer flexibelt arbetsliv som förhoppningsvis tillgodoser både medarbetares, ledares och organisationens behov och produktivitet.

Både Malin Dohlwitz Strindlund och Alexandra Thomas tycker att man som chef ska ta vara på det positiva som kommit fram under pandemin.

– Medarbetare har fått ta ett stort individuellt ansvar att driva sin egen utveckling. Det förutsätter ömsesidig tillit, flexibilitet och uppföljning när man återses. Det skapar mognare team och individer, men personer som har starka drivkrafter kring teamwork kan ha svårare att navigera än de som främst drivs av resultat och självständighet. Det måste man som chef ha i bakhuvudet, menar Alexandra Thomas.

Hon påpekar att medarbetare har fått möjlighet att reflektera på djupet, på ett sätt som de kanske inte gjort sedan tonåren.

– Reflektion kan leda till nya riktningar, val och beteenden, både personligt och professionellt. Kanske vill man vidareutbilda sig, byta tjänst eller liknande. Som chef är det då extra viktigt att man är nära sina medarbetare och regelbundet fångar upp hur de mår och förhåller sig till omställningen. Uppmärksamma om någon underpresterar eller mår dåligt och försök ta reda på varför.

10 TIPS NÄR KONTORET ÖPPNAR IGEN

1. Ta med de positiva lärdomarna från pandemin. Se till att arbetsmiljön på kontoret följer riktlinjerna om distans, tvätta händerna, handsprit och stanna hemma om du är sjuk så att medarbetarna känner sig säkra även där.

2. Se till att tekniken fungerar så att medarbetare själva kan välja om de vill arbeta via länk eller på kontoret.

3. Var öppen för förändringar. Håll nere på resor och fysiska möten om de inte är nödvändiga. Distansmöten sparar tid, blir ofta effektivare och är bra för miljön.

4. Prata med dina medarbetare när alla är tillbaka på arbetsplatsen om hur var och en vill arbeta framöver. Var öppen för nya förslag.

5. Satsa lite extra på personalens hälsa. Under pandemin har många gym, simhallar och idrottsanläggningar varit stängda. Vi vet att träning gör att vi mår och presterar bättre både fysiskt och psykiskt. Unna personalen det.

6. Fundera redan nu på hur återgången ska gå till. Tänk på att saker och ting kan ha förändrats drastiskt för medarbetarna under pandemins gång. De kan ha skiljt sig, varit sjuka eller mist anhöriga. Det kan påverka dem och deras arbetsliv en tid framöver.

7. Många tycker att en blandning mellan kontors- och hemarbete är det bästa, men hur ska den se ut? Finns det för många individuella önskemål kan det bli utmanande. Tydliga spelregler och förväntningar är därför viktiga, så att medarbetarna vet hur ofta de kan arbeta hemifrån samt vilka möten som kräver fysiskt deltagande. Var tydlig i din kommunikation.

8. Spelreglerna kommer se olika ut för varje organisation och det är därför viktigt att ledningen kommunicerar gemensamma riktlinjer.

9. Underskatta inte relationsbyggandet genom att gå rakt in i agenda och sakfrågor, utan ge plats för det sociala. Lämna inte ett team i ovisshet eller förvirring, utan var transparent med den information du har.

10. Låt alla ställa frågor och reagera, utan att fastna i detaljer. Möjliga frågor kan vara farhågor om att hemarbetet påverkar verksamheten negativt, att vissa utnyttjar situationen, arbetsmiljörelaterade frågor kring hemmakontor eller rollförvirring efter att personal har fått sluta.

Källa: Malin Dohlwitz Strindlund (1–5), Alexandra Thomas (6–10).

Text: Katarina Markiewicz

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Mellanchefen – arbetsplatsens kameleont

Mellanchefen ska vara lojal mot ledningen och samtidigt stå på god fot med medarbetarna. Att ständigt växla mellan olika roller gör positionen till jobbets kameleont, vilket skapar både stress och en känsla av otillräcklighet.
Lina Björk Publicerad 3 december 2025, kl 06:02
kameleont
Likt en kameleont kan mellanchefen behöva navigera i olika sätt att bete sig beroende på vem den pratar med. Foto: Colourbox

Kameleonter kan, nästan som en superkraft, ändra färg beroende på vilken omgivning den befinner sig. Och visst har de en likhet med mellanchefer, menar Daniel Tyskbo, som forskat kring deras roll på arbetsplatsen. 

Daniel Tyskbo
Foto: Malin Tengblad

– Mellanchefer är intressanta eftersom de ofta befinner sig i ett slags ingenmansland i organisationen. De är varken ”på golvet” eller i högsta ledningen, utan ska balansera lojaliteter åt båda håll – uppåt och nedåt. De förväntas vara tydliga chefer och samtidigt lyhörda medmänniskor. Det skapar en situation där de får ta ansvar men inte alltid har mandat att påverka, vilket bidrar till en särskilt komplex arbetsmiljö, säger han.

Mellanchefen är klämd likt en hamburgare mellan två bröd. Det kan i värsta fall leda till att man behöver agera i strid mot sina värderingar. Vid en nedskärning kan arbetsgivaren exempelvis har valt ett spår som drabbar verksamheten hårt, samtidigt som du som chef har kämpat för ett annat alternativ. I det fallet kan det vara tufft att gå tillbaka till gruppen med det beskedet, samtidigt som du ska vara språkrör för beslutet.

Mycket att säga till om och stort ansvar

Mellanchefen Kalle Löfqvist har Ikea som arbetsgivare och har skrivit en roman med den dramatiska titeln ”Mellanchefens hämnd”. Boken handlar om mellanchefen Veronica som efter många år på samma arbetsplats känner att hon hamnat i kläm – i ett vakuum mellan sina medarbetare och ledningen.

Detta är dock inget Kalle upplever på sin arbetsplats. Däremot känner han igen sig i att ibland vara verktyget som utför något arbetsgivaren har bestämt. Och att veta mer än han kan berätta. 

Mellanchef är en spännande titel då du har mycket att säga till om samtidigt som du har mycket ansvar. Det är en stor uppgift att vara lagom detaljerad vid förändringar. Du vill inte hålla de anställda ovetandes om vad som är på gång, men samtidigt inte skapa oro i onödan. Där handlar det mycket om hur man kommunicerar om beslut och sedan föregå med gott exempel, säger han. 

Kalle Löfqvist
Mellanchefen Kalle Löfqvist på Ikea tycker att det är en utmaning att vara lagom detaljerad vid förändringar. Foto: Sebastian Borg

Kompis och befälhavare

I sin forskning har Daniel Tyskbo identifierat två stora utmaningar för mellanchefer. Den första är ”ledare–följare-pendlingen” där de både ska leda sina medarbetare och följa sina egna chefer. Den andra är växlingen mellan att vara ”kompisen” som skapar relationer och ”befälhavaren” som fattar beslut. 

Att hela tiden byta mellan rollerna riskerar att skapa osäkerhet kring identiteten som chef. Precis som kameleonten anpassar sig efter sin omgivning, tvingas mellanchefer ständigt ändra språk, stil, ledarskap – beroende på vem de talar med. Det är en kompetens, men det kan också bli en belastning om man inte får stöd i att hantera det.

Den här typen av beteende kan leda till en känsla av otillräcklighet. Många mellanchefer uttrycker att de aldrig riktigt känner att de räcker till – inte för ledningen, inte för medarbetarna och ibland inte ens för sig själva. Det här kan i förlängningen påverka både motivation, psykisk hälsa och lojalitet till yrkesrollen.

53 %

... av yngre mellanchefer globalt upplever dagligen måttlig till hög stress på jobbet, visar en rapport från Manpowergroup.

Lösningen på problemet är mer komplext än ledarskapsutbildningar menar Daniel Tyskbo. Ett första steg är i stället att synliggöra de spänningar som mellanchefer lever med varje dag och prata öppet om vad som förväntas av rollen. 

Ett enkelt sätt kan vara att ”nu pratar jag som chef, nu pratar jag som din kollega” för att skilja på hattarna. På det sättet minskar risken att hamna i en otydlig mittenzon.

Kalle Löfqvist håller med. 

Det är viktigt att inte förlora sig själv i rollen. Det finns ingen anledning att förställa sig. Jag brukar tänka på en rimlig mittenväg: det är inte viktigt att bli kompis med alla, men att stå för en värdegrund och ryggrad som är empatisk.  

Han trycker också på att som chef inte dras med i de känslostormar som kan uppstå vid förändringar. 

Även om det är svårt så försöker jag alltid försöka bygga upp en känsla av positiv rörelse i förändringar. Att själv hamna i gnäll och missnöje tillsammans med en arbetsgrupp, kommer bara att förlänga problemen, säger Kalle Löfqvist.

 

Mänskliga stödet viktigast för mellanchefen

En annan viktig punkt är, enligt forskningen, att hitta ett förhållningssätt till sina egna gränser. Att acceptera att du inte kommer att göra alla nöjda – och att våga kommunicera både uppåt och neråt om vad som fungerar och inte fungerar.

Det som underlättar är ett situationsanpassat ledarskap där man kan växla mellan närhet och tydlighet. Att kunna vara empatisk utan att ge avkall på sitt uppdrag. Men det kräver också reflektion och forum där mellanchefer kan prata om dilemman med andra i samma roll – inte för att hitta rätt svar, utan för att känna igen sig och normalisera det som annars lätt känns som ett personligt misslyckande.

12 %

... av mellanchefer har upplevt mobbning på arbetsplatsen, enligt en undersökning från Linköpings universitet.

Verktyg som kan underlätta är exempelvis chefsforum, kollegial handledning och tydliga mandatbeskrivningar, där det blir tydligt vad som förväntas av dig som chef. Men enligt Daniel Tyskbo är det viktigaste stödet det mänskliga – att inte känna sig ensam. 

Det går inte att underskatta trösten i att mötas och inse att andra brottas med samma frågor, och att få ett erkännande för den komplexa roll man har. Från ledningens sida behövs realistiska förväntningar, från kollegor behövs ömsesidigt stöd, säger han.

KÄNNER DU DIG KLÄMD?

Louise Berntorp, MARKNADSCHEF HBS NORDIC, MALMÖ.

Louise Berntorp

– Jag har varit mellanchef på många arbetsplatser. Där jag har haft ledningens öra har jag kunnat bolla frågor, fatta beslut och haft mandat att utföra dem.

– Men jag har även erfarenhet av företag där ledningen inte stöttat, där jag inte haft mandat och inte blivit lyssnad på. Det blir komplicerat då du inte kan säga det till din arbetsgrupp. Då har det varit bra att prata med andra mellanchefer. I dag har jag ena foten i teamet och andra i ledningsgruppen, vilket jag stormtrivs med.
 

Philip Carlson, KONSULTCHEF INVENCON, KARLSTAD.

Philip Carlson

– Det är en dynamisk roll. Jag får påverka och genomföra strategiska beslut. Det kräver flexibilitet och förmågan att snabbt kunna anpassa sig. Det är utmanande – men också precis det som gör jobbet så givande.

– Uppgiften är att översätta våra uppdrag till något som känns meningsfullt och inspirerande för varje ingenjör – så att de inspireras och har roligt. Samtidigt får jag påverka samtal med ledningen om hur vi skapar trivsel, och engagemang, vilket på sikt leder till bra resultat.
 

Martin Popovac, GRUPPCHEF WSP SVERIGE, UMEÅ.

Martin Popovac

– De utmaningar jag ser i rollen som mellanchef är att hela tiden behöva anpassa sitt ledarskap och sitt arbetssätt efter vad den högre ledningen beslutar och vad omvärlden har för önskemål, behov och krav. Du kommer att behöva vara budbärare för beslut som påverkar arbetsgruppen positivt, men även för beslut som påverkar negativt.

– Det innebär också att du måste – förutom att hantera dina egna dagliga arbetsuppgifter i uppdrag och projekt – jonglera personalfrågor, medarbetarutveckling, coachning, anbudsarbete, sälj och samordning och samtidigt hitta en riktigt bra balans mellan arbetsliv och privatliv. Det är krävande, men också väldigt utvecklande.
 

Johan Duvander, SERVICE SALES & DELIVERY MANAGER, MTS SYSTEMS CORPORATION, GÖTEBORG.

Johan Duvander

– Jag jobbar i ett globalt företag och den största utmaningen är att översätta arbetsgivarens globala vision till något som berör oss lokalt. Att förklara hur stora strategier och mål rör oss. Det gör jag genom att paketera om information och hitta saker i målen som är relaterande.

– Sedan har jag privilegiet att ha kollegor i Europa som har samma titel som jag, så där finns stöd att hämta.