Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chefen från helvetet

7 av 10 har erfarenhet av en chef som fått medarbetarna att må dåligt. Det visar Kollegas undersökning. Enligt forskningen höjer det risken för hjärtinfarkt.
David Österberg Publicerad 28 augusti 2019, kl 17:00
Argt kvinnoansikte och stirrar ner på rädda medarbetare.
Risken för hjärtinfarkt ökar med 25 procent för den som under lång tid haft en chef utan ”skyddande egenskaper”. Illustration: Dennis Eriksson

Ida hade jobbat länge på sin arbetsplats när hon fick en ny chef. Hon hade alltid trivts bra med kollegor och chefer och gillade verkligen sitt jobb. Men den nya chefen störde sig på henne och utsåg snart henne till sitt offer.

– Jag var den första som blev utsatt. Jag tror att det berodde på att jag är stark och drivande. Det började med småsaker, men sedan blev det värre. Jag blev inte kallad till möten, fick inte prata med mina kollegor, hon kallade mig dum. Till slut var jag helt isolerad.

Trots att chefen så uppenbart betedde sig illa tog det lång tid innan Ida förstod vad hon var utsatt för.

– Till en början var det svårt att sätta ord på vad som var fel och jag förstod inte vad jag hade gjort. Hon fick mig att känna mig som en idiot, ändå visste jag någonstans i bakhuvudet att det inte var mig det var fel på. Annars hade jag gått ner mig totalt.

Ida mådde sämre och sämre och blev till slut sjukskriven. Hennes läkare uppmanade henne att säga upp sig, men Ida behövde sin inkomst. Efter ett par månader gick hon tillbaka till jobbet och då hade chefen börjat ge sig på andra. Ida bestämde sig för att engagera sig i fackklubben och tillsammans med sina kollegor försökte hon få ledningen att förstå att chefens beteende var oacceptabelt.

– När jag stod utanför var det lättare att förstå vad det handlade om – och att det inte handlade om mig. Ledningen lyssnade men gjorde ingenting. Chefen var kreativ och fick det att framstå som att hon gjorde mycket, trots att det var medarbetarna som gjorde jobbet. Först när högsta chefen själv blev utsatt hände något och hon fick gå.

Även Margareta har erfarenhet av att jobba för en dålig chef. När hon bytte arbetsplats upptäckte hon att hennes nya chef ville kontrollera allt hon gjorde.

– Jag hade över 20 års erfarenhet av branschen och han var ny som chef. Plötsligt kunde han komma och vara arg som ett bi för något som jag gjort, trots att kunden ville ha det på det sättet. Det handlade inte om några felaktigheter utan om att han ville ha kontroll över vad jag gjorde och hur jag gjorde det.

Margareta säger att hon uppskattar personer som är raka och tydliga. Men den här chefen hade svårt att kommunicera och höll ofta inne med information som medarbetarna hade behövt.

– Efter mig anställdes en ny tjej som jag skulle arbeta tillsammans med. Jag fick aldrig veta att hon hade anställts. Hon var jätteduktig och en bra kollega, men det kändes konstigt att jag aldrig fick veta att hon skulle börja. Ett halvår senare visade det sig att hon blivit avdelningschef. När jag frågade chefen varför han inte hade berättat det svarade han bara att det var något han bestämde själv. Och det var det ju såklart, men det hade varit bra att få veta det.

Margareta och chefen blev ofta osams och den dåliga relationen ledde till att arbetsglädjen till stor del försvann.

– Det var inte så illa att jag gick hemma och var deprimerad, men det blev ett dåligt arbetsklimat. Det tar väldigt hårt när någon inte hälsar. I perioder var det inte så roligt.

Ida och Margareta är långt ifrån ensamma om att ha haft dåliga chefer. Enligt en Novus-undersökning som Kollega låtit göra har sju av tio någon gång haft en chef som fått dem eller andra på arbetsplatsen att må direkt dåligt.

Två egenskaper framstår som värst: brist på empati och stort kontrollbehov. Andra dåliga egenskaper är brist på respekt och oförmåga att inspirera. Att chefen är självcentrerad och inte litar på medarbetarna hamnar också högt upp på listan över negativa egenskaper.

Det går inte att uppfostra en chef, och att gå högre upp funkar nästan aldrig

Undersökningen visar också att de flesta handskas med situationen genom att bita ihop eller prata med kollegor. Men över 30 procent har bytt jobb på grund av en dålig chef.

En chef har många uppgifter. I Kollegas undersökning framkommer tydligt att en uppgift anses viktigast: att motivera medarbetarna. På andra plats kommer ”att utveckla medarbetarna” följt av ”att se varje individ”.

Och det finns en hel del bra chefer. Sex av tio svarar att de flera gånger arbetat för bra chefer och bara tio procent svarar att de aldrig gjort det.

Att chefen kan vara helt avgörande för hur medarbetarna mår visade Anna Nyberg, psykolog och forskare vid Göteborgs universitet, i sin avhandling. Hon undersökte hur anställda uppfattade sina chefers ledarskap och jämförde det med hur många som tio år senare drabbats av hjärtinfarkt.

Resultatet var tydligt: bland män ökade risken för hjärtinfarkt med 25 procent om de under lång tid haft en chef utan ”skyddande egenskaper”. Exempel på sådana egenskaper är förmåga att vara tydlig med förväntningar och att ge mandat, lyssna, vara rättvis, stöttande och inspirerande.

Varför är chefen så viktig?

– Vi tillbringar väldigt mycket tid på jobbet. Det är den arena där vi får en stor del av vår identitet, vår status, vår inkomst. Mycket står på spel på jobbet. Chefen är i en maktposition, är den person som utvärderar dig och sätter din lön. En chef kan också påverka gruppklimatet, exempelvis genom att vara orättvis eller inte ta itu med mobbning.

I de nordiska länderna, med en tradition av medbestämmande, är det relativt ovanligt med ett aggressivt ledarskap, enligt Anna Nyberg. Här uppstår i stället problem när chefer inte tar sin ledarroll på allvar.

– Det leder till dålig gruppdynamik. Det är viktigt att chefen vågar ta konflikter, vågar vara tydlig.

Störst påverkan på hur medarbetarna mår har den närmaste chefen, enligt psykolog Anne Grefberg.

– Mellanchefens viktigaste uppgift är att skydda sina medarbetare från kraven uppifrån. Det handlar inte om att se till att medarbetarna inte behöver jobba utan att kraven uppifrån översätts, portioneras ut och operationaliseras. Om chefen misslyckas med det blir det ofta oklart för medarbetarna vad de ska göra och mandaten blir otydliga.

Vad kan man göra om man har en riktigt dålig chef?

– Först måste man ta reda på varför man mår dåligt. Handlar det om ens egen livssituation, om ens arbetsuppgifter, om chefen? Det är lätt hänt att gå vilse och lägga hela ansvaret på chefen. Men om det verkligen är chefen som gör att man mår dåligt är det bäst att lämna arbetsplatsen. Det går inte att uppfostra en chef. Och att gå högre upp funkar nästan aldrig. Chefer har oftast en annan fasad gentemot sina chefer, så chefens chef kommer inte att ha sett det du har sett.

Clara Lövenhamn är ledarskapsutvecklare och betonar att chefen inte bär hela ansvaret för arbetsklimatet. Men eftersom chefen har mer makt har hen det största ansvaret, säger hon. Hon anser också att de flesta kan träna sig till att bli en bra chef – om man förstår att det är en yrkesroll i sig.

Händer det att människor blir chef av fel anledning?

– Absolut. Det klassiska exemplet är att befordra en medarbetare till chef för att personen är riktigt duktig på det den gör. Men chefsrollen är en profession i sig. Visst kan man ibland ha fördel av att ha en specialistkompetens, men ett gott ledarskap handlar om så mycket annat. Viktigast är att man tillsammans med gruppen kommer fram till vad man ska uppnå och syftet med det och att sedan göra det tillsammans. Att vara närvarande och transparent som chef. Och att ge medarbetarna rätt förutsättningar för att göra ett bra jobb.

I dag mår Ida bra igen och arbetsglädjen är tillbaka på kontoret. Men trots att det nu har gått flera år sedan chefen fick sluta påverkar händelsen henne fortfarande.

– Jag får fortfarande stresspåslag om liknande situationer uppstår. Och de behöver inte ens beröra mig personligen, säger hon.

Margareta har bytt jobb och är i dag på en bra och trygg arbetsplats. Hon säger att hon har blivit försiktigare och frågar mer under anställningsintervjuer innan hon börjar en ny anställning.

– Det är bra att veta var man hamnar.

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory