Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefen läste allas e-post

När anställda på företaget i Småland tog emot mejl gick det samtidigt en dold kopia till vd:n. Ända tills en Unionenmedlem satte stopp för lagbrottet.
Johanna Rovira Publicerad
Allra säkrast är att aldrig använda jobbdatorn för privata ärenden. Även om det finns ett regelverk för vad arbetsgivaren får göra. Illustration: Mattias Käll

Europadomstolen har i en dom slagit fast att staten är skyldig att skydda arbetstagarnas personliga integritet. Enligt LO-TCO rättsskydd innebär domen att det som huvudregel inte är okej för arbetsgivare att läsa personalens mejl utan att det finns en tydlig policy som säger att det kommer att ske. I praktiken har det sett annorlunda ut.

– Det är tillåtet att gå in i mejlen när det finns misstankar om att någon sprider företagshemligheter, sa Anders Nordström, arbetsrättsadvokat, vid ett seminarium när en panel med experter från både arbetsgivarhåll och fack försökte bena ut mejlfrågan.

En vd för ett företag i Småland måste ha haft väldigt mycket misstankar om läckande företagshemligheter för han såg till att få dolda kopior på samtliga mejl som skickades till de anställda. Avsändarna, och troligtvis inte alla anställda, hade ingen aning om att vd:n läste deras mejlkonversationer. Men en IT-anställd reagerade så småningom på kopiorna och satte på eget bevåg stopp för dem.

Under mina 13 år som ombudsman har jag aldrig varit med om något liknande

– Vår medlem menade att det inte var lagligt och ville inte vara delaktig i olaglig mejlövervakning. Han ville också få till en IT-policy där det tydligt skulle framgå vad som gällde, berättar Ted Pellikaan, ombudsman på Unionen och den som företrädde medlemmen när det blev diskussion om kopiorna.

Arbetsgivaren kontrade då med att det fanns en policy om att man inte fick skicka privata mejl till och från företaget och ansåg att det i och med den skrivningen var tillåtet för honom att läsa allas mejl. Han krävde för övrigt också att få kopior på den mejlkonversation han gått miste om under det år då tvisten om hans rätt att läsa mejlen pågick.

– Medlemmen var skeptisk till detta och kände sig övervakad. Enligt Unionens jurister hade arbetsgivaren inte rätt att kolla mejl retroaktivt. Och för att en policy ska gälla ska den vara skriftlig och inte särbehandla någon, säger Ted Pellikaan.

– Dessutom ska arbetsgivaren sluta läsa om han ser att det är mejl av privat karaktär. Den här arbetsgivaren erkände att han läst sådana mejl.

Numera finns det en skriftlig policy på företaget – och medlemmen som blåste i visselpipan betraktar det som en seger att företaget fick rätta sig efter reglerna och att det över huvud taget blev en policy. Vd:n fortsätter dock att läsa mejlen – med den skillnaden att alla nu är medvetna om det.

– Jag fattar inte hur han ens har tid! Under mina 13 år som ombudsman har jag aldrig varit med om något liknande – det är en sak att kolla mejlen om någon misskött sig eller om det finns legitima skäl. Men man ska kunna känna sig trygg på jobbet, och det skapar ju inget bra arbetsklimat om man känner sig övervakad, säger Ted Pellikaan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält