Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefen tar inte semester

Sex av tio chefer är tillgängliga på mobilen under sommarledigheten, trots att hälften inte vill. Fyra av tio är dessutom beredda att jobba under semestern, enligt en undersökning från Unionen.
Linnea Andersson Publicerad 2 juli 2014, kl 16:38
Kollega
Kent Persson (partisekreterare Moderaterna), Eva Hamilton (vd SVT), Mona Sahlin, Jonas Karlström (koncernchef Skanska), Carola Lemne (vd Svenskt Näringsliv) och Cecilia Fahlberg (förbundsordförande Unionen) i samtal om framtidens ledarskap i Almedalen. Kollega

- Det går visst att stänga av mobilen. Jag stänger av mejlen under semestern, hävdade Cecilia Fahlberg bestämt under ett seminarium om ledarskap som anordnades av Unionen Chef och Dagens Industri.

Svaret riktades till Eva Hamilton, avgående vd på Sveriges Television, när Hamilton sa att hon hoppades att en så hög chef som Unionens förbundsordförande inte stänger av mobilen på semestern.

Men Cecilia Fahlbergs förhållningssätt sticker ut bland chefer inom det privata näringslivet. Enligt Unionens undersökning är sex av tio chefer tillgängliga på mobilen under sommarsemestern, trots att hälften helst skulle vilja slippa.

Att inte känna sig avkopplad på grund av att man är uppkopplad är dubbelt så vanligt bland bossarna jämfört med medarbetarna.

- Chefen tenderar att glömma bort sin egen arbetsmiljö vilket är olyckligt på flera plan, säger Cecilia Fahlberg i en kommentar.

Mer än var fjärde chef känner att tillgängligheten under ledigheten går ut över tiden med familj och vänner och två av tio säger att det leder till konflikter på hemmaplan. Men chefens agerande kan även få konsekvenser hos medarbetarna. Risken är att stress och brist på tid till återhämtning leder till ohälsa även hos personalen eftersom chefen enligt henne sätter normen på arbetsplatsen och att dennes beteende smittar av sig.

För att komma till rätta med problemet förespråkar Unionen att varje arbetsplats ser till att ha en mail- och mobilpolicy för såväl medarbetare som chefer.

Uppkopplade chefer

Undersökningen bygger på webbintervjuer med 1046 tjänstemän i privat sektor varav 349 är chefer. Den är genomförd genom Novus Sverigepanel under perioden 15-23 maj 2014. Undersökningen är beställd av Unionen.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.