Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chefer leder inte som de tror

Återkoppling. Det är vad dina medarbetare törstar allra mest efter. Många chefer tror att de är bra på det, men de allra flesta är tvärtom.
Johanna Rovira Publicerad
Illustration: Annika Huett
De flesta chefer tror sig vara bra på att ge återkoppling, men är i detta avseende tvärtom helt ute och cyklar. Allt enligt forskningen. Illustration: Annika Huett

Det finns några saker som utmärker en bra ledare, enligt forskningen. Att vara tydlig och ge sina medarbetare uppmärksamhet, uppföljning och utvärdering på utfört arbete räknas dit.

Men det allra mest grundläggande och viktiga för medarbetare, oavsett vad de jobbar med, är att få värderad och bekräftad återkoppling på utfört arbete.

– Jag vill veta om det jag gjort är bra eller dåligt och varför, säger Simon Elvnäs, arbetsterapeut, magister i ergonomi och doktorand vid KTH, som under sju år gjort åtskilliga studier på chefer och nu sitter på världens i särklass största databas baserad på observationer av utförande av ledarskap.

Många chefer ger ingen som helst återkoppling

De flesta chefer inbillar sig att de ägnar stor del av sin tid åt att ge återkoppling – eller feedback som det också kallas – men de misstar sig å det grövsta. Cheferna i en av Elvnäs studier skattade att de lade 40 procent av mötet med medarbetarna på att ge återkoppling, men i själva verket ägnade de max två procent åt det. Många gav ingen alls.

Som chef gör du alltså inte vad du ska göra. Du gör inte heller vad du vill göra och du leder inte som du tror att du gör. I själva verket är du helt ute och cyklar.

Nästan alla chefer misstar sig, oavsett ålder, kön och bransch, enligt Simon Elvnäs. De är felprogrammerade från början på grund av den mänskliga naturen – våra försvars-, skydd och flyktmekanismer är starkare än förmågan att känna glädje, se möjligheter och ta chanser.

– Det innebär att när du känner minsta tillstymmelse till att något är svårt, obehagligt, obekvämt eller tråkigt så undviker du det. Men chefer är faktiskt anställda för att utföra tråkiga arbetsuppgifter, ha obehagliga situationer och jobbiga samtal, säger Simon Elvnäs.

Den perfekta chefen är någon som har insett detta och kan ta sig an även det mindre lustfyllda. Och den chefen finns faktiskt. Enligt Simon Elvnäs har vi minst två sådana chefer i Sverige.

– Av de drygt 500 cheferna jag studerat har jag stött på två som gjort rätt från början. De har kommit fram till att ledarskapet inte ska utgå från dem själva utan från andra, och att frågor är bättre än instruktioner och information. De har fallenhet för att ge återkoppling och de styr när det behövs och inte tvärtom, vilket är det vanliga.

– De har också ett ödmjukt förhållningssätt och anser sig inte vara förmer än andra. Och de låter andra ta plats.

När ledarskapet inte funkar, som i de återstående 498 fallen, presterar inte arbetsgruppen på topp. Feltänk kan leda till produktionsbortfall på mångmiljardbelopp och till att människor mår dåligt på grund av sitt arbete.

En av de saker som driver Simon Elvnäs är att hindra felaktigheterna från att implementeras.

– Mitt andra motiv är att hitta ledare som bevisligen både kan och vill bli bra, men inte vet hur. Att hjälpa dem är en kick som överträffar allt, arbetsmässigt.

Simon Elvnäs talar inte om för cheferna han handleder vad de gör för fel. I stället filmar han dem och tittar tillsammans med dem igenom materialet, och går igenom olika beteenden sekund för sekund. Genom att ställa frågor till cheferna upptäcker de själva hur de agerar.

– Alla kan bli bättre på att leda – det tar bara olika lång tid, säger han.

ÅTERKOPPLA MED MAXIMAL EFFEKT

1. INNEBÖRDEN
Att ge feedback på en arbetsprestation är att värdera och bekräfta ett utförande av arbetsuppgifter. Att värdera innebär att berätta för medarbetaren om det den har utfört har varit bra eller dåligt. Att bekräfta betyder att du också förklarar varför. Tänk på att återkopplingen ska vara meningsfull – den ska syfta till att medarbetaren blir bättre på sitt jobb.

2. UPPFÖLJNING
Det är förstås viktigt att du inte bara har ett hum om vad medarbetaren har utfört för jobb utan vet exakt hur arbetet utförts innan du återkopplar. Därför måste du som ledare systematiskt och regelbundet följa upp och utvärdera vad medarbetarna gör.

3. ÄRLIGT
Om du vill få ut maximal effekt av återkopplingen måste mottagaren uppfatta den som genuin och ärlig. Det gör den inte om du försöker iklä dig någon roll när du ger feedback.

4. KONSTRUKTIVT
Försök alltid att återkoppla så nära inpå arbetsuppgiften som möjligt och var direkt, konstruktiv och tydlig, vare sig det handlar om att berömma eller om att justera. Tänk på att vi alla kan göra misstag emellanåt, och att de allra flesta sådana brukar gå att rätta till. Felaktiga beteenden rättas däremot inte till av sig själva.

5. FRAMFÖRANDET
Ställ hellre frågor än instruera och informera. Utgå inte från dig själv och ditt egenintresse – utgå enbart från de behov som finns i arbetet. Var specifik när du ger beröm och koppla det till medarbetarens prestationer. Ge däremot inte medarbetarna generellt beröm eller beröm för något som inte har med arbetet att göra.

6. RÄTT FORUM
Ge aldrig medarbetare kritik inför resten av gruppen, ta samtalet i enrum. Tänk också på att inte alla personer är helt bekväma med att få beröm inför hela gruppen – generellt är det därför bäst att ta all återkoppling på tu man hand.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Vd:n vann Jungle Ultra: ”Jag väljer aldrig flykt”

Jessica Fussey, vd för Moneywise, vann Jungle Ultra i Peru 2026, ett av världens mest extrema lopp i Amazonas djungel. Pannbenet är en del av hennes ledarskap.
Elisabeth Brising Publicerad 20 november 2026, kl 06:00
 Löpare med ryggsäck tar sig fram intill ett vattendrag i tät regnskog, bredvid ett porträttfoto.
Jessica Fussey sprang 230 kilometer genom Perus regnskog och vann Jungle Ultra 2026. ”Det brutalaste jag gjort”, säger vd:n för Moneywise.
Foto: BJØRN SØRENSEN & BEYOND THE ULTIMATE.

Varför sprang du ultralopp i regnskogen?

– Jag kände att jag måste hitta en ny utmaning och googlade världens tuffaste ultralopp. Jag har gjort några tidigare och gillar att se hur långt jag kan pressa mig själv. När jag spelade handboll i gymnasiet hade jag en coach som sade att när du tror att du inte orkar mer har du 50 procent kvar. Och ”välj: Kamp eller flykt?!” Det där har jag i bakhuvudet. Jag väljer aldrig flykt.

Jungle Ultra: 230 kilometer genom Perus regnskog

Berätta om loppet!

– Det är fem dagar, 230 kilometer i Perus djungel. 30 grader varmt genom lera, stup och floder. Jag bar all packning själv, en hammock, sovsäck och 10 000 kalorier. Jag packade nudlar, nötcreme och frukostkex. Vatten fick vi längs vägen.

Hur förberedde du dig?

– Jag sprang 90 kilometer i veckan med min väska. Testade att äta det jag skulle äta och att springa på det. Jag tog kontakt med andra som skulle göra samma lopp, många var också entreprenörer, så vi kanske gillar den typen av utmaningar. Efter loppet vägde jag fem kilo mer, ben och fötter var uppsvullna av inflammation och salt. Kroppen kändes helt paj, men det försvann efter ett par veckor.

Vad har du för relation till naturen?

– Jag älskar natur och berg. Maraton på väg ger inte lika mycket som att vandra en mil genom en flod och söka platser som nästan ingen varit på. I Amazonas var jag själv nästan hela tiden. Jag såg fjärilar, apor, jättestora myror. Sista dagen fick jag en stor spindel på handen, men orkade inte ens tänka på om den var giftig.

Utsatte du dig för faror?

– Vi fick reda på i efterhand av medicinteamet att de hade sett en orm som kan döda inom tjugo minuter – och vi var två timmar från närmaste sjukhus. Sedan var det stup, jag ramlade på ett ställe och skrapade upp hela kroppen. En kille fick ett bambuskott i ögat och en skar nästan av tummen. Sista dagen när jag gjorde 67 kilometer mådde jag så illa.

Kunde du sova i hängmattan?

– Ja, vi lade oss redan klockan sex i enkla tältläger. Jag fick väl fem timmars sömn per natt och jag har ju fem barn och har lärt mig att klara mig på lite sömn.

Så hjälper pannbenet Jessica Fussey som vd

Vad har loppet gemensamt med ditt ledarskap?

– Entreprenörskap är som att springa ett ultralopp. Man måste nog vara envis för att fortsätta när man får motgång efter motgång och försöka se det positiva. Mitt bolag hade kunnat gå i konkurs 2024. Delägare hoppade av. Jag vände på det och köpte deras andelar. Alla stöter på motgångar, det viktigaste är att ta sig upp och fortsätta framåt.

JESSICA FUSSEY

GÖR: Grundare, delägare och vd för lön- och redovisningsbyrån Moneywise med personal i Sverige och Spanien.

ÅLDER: 44 år.

BOR: Nära London. Uppväxt utanför Uppsala.

FRITID: Ultralopp, maraton, styrketräning, bestiga berg (som Kilimanjaro). Familj, man och fem barn.