Annons
Annons
  • Att ha förtroendearbetstid kan innebära både frihet men också en gränslöshet i antalet arbetade timmar. På stämpelklockans tid räknades arbetstiden på minuten. Foto: Jan-Erik Henriksson/TT

Civilsamhällets viktigaste avtalskrav

Publicerad 3 februari 2020, kl 11:02

Reglera arbetstiden så att de anställda hinner återhämta sig. Och öka kompetensen om att axla ett arbetsgivaransvar hos styrelsen. Det är några av de viktigaste frågorna för organisationer och föreningar inför årets avtalsrörelse.

Att jobba inom det civila samhället är många gånger gränslöst. Anställda som brinner för sitt jobb och arbetsuppgifter som aldrig tar slut är en utmaning för både medarbetare och chefer. En av de viktigaste frågorna i årets avtalsrörelse blir därför att begränsa så kallad förtroendearbetstid eller målstyrd arbetstid.

– Vi ser en risk att anställda utnyttjas och jobbar för mycket. Allt som oftast finns inga anteckningar hos arbetsgivaren om hur mycket tid en medarbetare faktiskt arbetar, vilket gör det omöjligt att följa upp och driva vidare i förhandling eller Arbetsdomstolen. Att säkerställa tillräcklig återhämtning och ersättning för jobbet blir därför en viktig fråga, säger Anders Sjöstrand, ordförande i branschorganisationen för organisationer.

En annan viktig fråga inom civilsamhället är att öka kunskapen om arbetsgivaransvaret hos organisationer och föreningar. Inom den ideella sektorn styrs ofta föreningen av en styrelse som också har arbetsgivaransvar, men inte alltid kompetensen att axla det ansvaret.

– De har inte koll på kollektivavtalen eller hur man genomför löneprocesser och agerar efter eget godtycke, vilket kan resultera i minimala eller inga löneökningar, eller rent taskiga arbetsförhållanden där man exempelvis förväntar sig att medarbetare ska göra vissa delar av jobbet obetalt.

Fler semesterdagar är en annan önskan, alternativt kortare arbetsdagar för att säkerställa återhämtaning. Här är dock dilemmat att de anställda inte hinner ta ut sina semesterdagar.

– Det i sig är en fråga om dåligt ledarskap. Generellt genomsyrar arbetsmiljöfrågorna allt. Många arbetar under stor press, leder många medarbetare, har långa och många resdagar, vilket måste kompenseras på något sätt, säger Anders Sjöstrand.

Inom idrotten, som också tillhör branschen, är försäkringar och utlåning till andra klubbar en ständigt het potatis. Den senaste tiden har jämställdheten inom sportens värld diskuterats flitigt, framför allt med fokus på löner och villkor. Det är en fråga man kommer att fortsätta driva.

 

Civilsamhällets tre viktigaste avtalskrav

  • Reglera förtroendearbetstiden
  • Öka styrelsernas kunskap om sitt arbetsgivaransvar
  • Fler semesterdagar

Förtroendearbetstid

Förtroendearbetstid är en oreglerad arbetstidsform, där du själv bestämmer när du jobbar, med hänsyn till dina arbetsuppgifter.

Arbetsmiljölagens skyddsregler gäller, vlket förutsätter en tät avstämning mellan chef och medarbetare för att säkerställa att du inte jobbar för mycket.

Ofta skrivs möjligheten till övertidsersättning bort i de här avtalen, till förmån för exempelvis högre lön. Det kan vara en fördel, men också en fara då det inte sysn hur mycket du faktiskt jobbar.

Lediga jobb
  • Läs även...

    Hockeyspelare har fått nytt avtal

    Större inflytande över hur namn och bild får användas och högre lägastalöner för nya spelare. Det är innehållet i det nya avtal som Unionen tecknat för elithockeyspelare.

  • Läs även...

    4 faktorer för bättre arbetsmiljö

    Vad har arbetet för betydelse för din psykiska hälsa? Mycket visar en ny rapport från Sveriges Företagshälsor.

  • Läs även...

    Fackliga framgångar för idrotten

    Idrotten är på frammarsch när det gäller fackliga framgångar. Senast i raden är damkronorna, där Sico förhandlat fram ett landslagsavtal, som reglerar ersättningar och försäkringar under landslagsspel.