Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Corona skjuter upp avtalsrörelsen

Industrins parter skjuter upp avtalsförhandlingarna till i höst. Orsaken är förstås coronaviruset och dess effekter på ekonomin.
Ola Rennstam Publicerad
AP, Izzabelle Nordfjell/TT
Avtalsrörelsen skjuts upp till hösten på grund av coronakrisen. AP, Izzabelle Nordfjell/TT

Det nya industriavtalet skulle varit klart 31 mars, men i torsdags föreslog medlarna att alla förhandlingar bör skjutas upp grund av det osäkra ekonomiska läget kring coronaviruset. Det är det en unik åtgärd som inte inträffat tidigare.

I dag, fredag, meddelade arbetsgivarna och Facken inom industrin, där Unionen ingår, att man går med på detta. Det innebär att Industriavtalet skjuts upp till i höst och att kollektivavtalens giltighetstid förlängs till den 31 oktober 2020. Fram till dess fortsätter det gamla avtalet att gälla.

Industriavtalet omfattar löner och villkor för runt en miljon personer. Avtalet sätter det så kallade märket, takten för löneökningarna i större delen av samhället. Att avtalet nu skjuts upp innebär att i princip hela avtalsrörelsen får vänta. Under 2020 påverkar det 2,8 miljoner personer, vars avtal skulle ha förhandlats om.

Unionens ordförande Martin Linder anser att beslutet var en nödvändighet.

– Vi har kommit fram till att det i den extrema situation vi befinner oss i inte finns förutsättningar att på ett ansvarstagande sätt teckna avtal som vinner acceptans hos våra medlemmar, företagen och övriga på arbetsmarknaden. Då är det mest ansvarsfulla att skjuta på förhandlingarna.

Vad får det för konsekvenser för medlemmarna?
– Konkret blir att det nuvarande avtalet löper på till 31 oktober och att vi med start 1 oktober går in i nya förhandlingar för att få till bästa möjliga nya avtal.

Var det ett svårt beslut att fatta?
– I dessa dagar när det är en sådan extrem situation i samhället och på arbetsmarknaden så är det många svåra beslut som måste fattas och detta har såklart varit det också. Men vi är helt trygga från Unionen och alla inblandade parter att detta är det mest ansvarsfulla att göra.

Kan det finnas någon fördel för medlemmarna att det skjuts upp?
– Detta är ett gemensamt ställningstagande och i det ligger inte några spekulationer att ena eller andra sidan skulle vinna på det.

Bild: Jessica Gow/TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.