Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Coronavaccinering på jobbet väcker farhågor

Fack och arbetsgivare vill öppna för coronavaccinering på jobbet. På det viset skulle man kunna vaccinera sig utan att ta ledig, samtidigt som smittspridningen minskar, anser de. På stålföretaget SSAB ser man dock flera problem.
Niklas Hallstedt Publicerad
Johan Nilsson / TT, Henrik Montgomery / TT
Är det en bra idé att vaccinera anställda på deras arbetsplatser? Johan Nilsson / TT, Henrik Montgomery / TT

Det är PTK, där Unionen ingår, som tillsammans med LO och Svenskt Näringsliv uppmanar regering och regionerna att låta vaccinering ske på eller nära arbetsplatserna.

– Risken är ju annars om det är krångligt att man helt enkelt struntar i att vaccinera sig, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till Sveriges Radio Ekot.

Budskapet är alltså att det är viktigt att vaccinera sig. På det här viset skulle både krånglet och trängseln på sjukvårdsinrättningar samt kommunala färdmedel minska. De anställda skulle också slippa ta ledigt och riskera löneavdrag.

Men att låta exempelvis företagshälsan sköta vaccineringen av de anställda skulle inte vara helt okomplicerat.

Det tror Anna Östlund, kommunikationsansvarig på SSAB i Borlänge. Här jobbar cirka 1 600 personer, varav omkring 500 är tjänstemän. Medan de som behövs i produktionen är på plats som vanligt har de flesta av tjänstemännen arbetat hemma i nästan ett års tid.

– För dem som bor i Borlänge skulle det nog kunna vara bra. Men vi har väldigt många anställda som pendlar in till jobbet och bor i andra kommuner. För dem skulle det antagligen vara lättare att boka in sig för vaccination på sina vårdcentraler.

Frågan har diskuterats i SSAB Borlänges ledningsgrupp, men i första hand avvaktar man myndigheternas beslut.

– Skulle det bli aktuellt måste vi fundera på om det skulle vara praktiskt genomförbart, om resurserna finns för att det ska fungera, säger Anna Östlund som anser att det finns en mängd frågor som först måste besvaras.

– Saker är sällan så enkla som man tror. Företagshälsan är ju inte samma sak som den offentliga vården. Hur säkerställer man registrering av dem som vaccineras och dokumentationen? Och ska företaget låta vaccinera alla anställda oavsett var de bor? Eller bara de som bor i Borlänge eller i regionen?

Foto på Anna Östlund: Hasse Eriksson

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.