Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Då har du rätt att vara ledig

Det finns en mängd situationer där du har lagstadgad rätt till ledighet. Ibland till och med utan löneavdrag. Här är de vanligaste tillfällena.
Niklas Hallstedt Publicerad 12 april 2016, kl 09:19
Brudpar.
Kanske kan ledighet med full lön vara ett skäl att fria? Foto: Shutterstock

Alla som arbetar har rätt till minst fem veckors betald semester, många har ytterligare en vecka. Men ibland dyker det upp tillfällen i livet som gör att du bara måste vara borta från jobbet. I allra bästa fall kan du till och med få ledigheten betald, i andra fall får du nöja dig med att få ledigt utan lön.

 

Då har du rätt till ledighet:

  • Om du ska göra FN-tjänst eller tjänstgöra inom totalförsvaret har du möjlighet att vara borta från ditt ordinarie jobb.
     
  • Du som har en fast anställning och tänker starta eget får ägna sex månader åt det. 
     
  • Om du jobbar fackligt får du enligt lag ledigt för förtroendeuppdraget. Rör det sig om facklig verksamhet på din arbetsplats har du också rätt att få din vanliga lön.
     
  • Du har rätt att slippa jobba om du ska gå en utbildning, oavsett inriktning och längd. Förutsättningen är att du har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Tips: Var tidigt ute med ansökan. Arbetsgivaren kan skjuta på ledigheten i upp till sex månader.
     
  • Har du politiska uppdrag får du vara borta från ditt ordinarie jobb.
     
  • För den som är på väg att bli eller är förälder finns olika former av föräldraledighet. Ersättningen står Försäkringskassan för.
     
  • Är du sjuk och har nedsatt arbetsförmåga i förhållande till ditt vanliga arbete kan du – under vissa förutsättningar – få ledigt för att prova på annat jobb.
     
  • När en svårt sjuk närstående behöver vård finns det möjlighet att vara ledig i upp till 100 dagar, i vissa specialfall 240 dagar. Med närstående avses inte bara anhöriga, det kan även röra sig om exempelvis vänner eller grannar. Med svårt sjuk menas ett livshotande tillstånd. Försäkringskassan står för ersättningen.
     
  • Vid sjukdom eller olycksfall i familjen där din närvaro är nödvändig ger lagen dig rätt att vara hemma. Unionens kollektivavtal ger också rätt till bibehållen lön under en begränsad tid.
     
  • Om du blir uppsagd har du rätt att söka jobb under uppsägningstiden. Med bibehållen lön.

BEGRAVNING, BRÖLLOP OCH LÄKARBESÖK ÄR OKEJ

  • Unionens kollektivavtal ger möjlighet till permission, det vill säga betald ledighet. Du kan få ledigt med lön för en kort tid, ofta enbart en del av arbetsdagen eller en enstaka arbetsdag. Det kan röra sig om exempelvis nära anhörigs begravning, eget bröllop, egen 50-årsdag eller läkar- och tandläkarbesök. Du måste dock alltid få ledigheten beviljad av arbetsgivaren. Ofta har företaget en lokal praxis för vad som gäller. Värt att notera är att några arbetsgivarorganisationer i årets avtalsrörelse arbetar för att få bort permissionsreglerna i avtalet.
     

… MEN DET HÄR KAN BLI KNEPIGARE 

  • Att få vara ledig i största allmänhet, kanske för att förlänga semestern, är inte lika lätt. Arbetsgivaren har ingen skyldighet att bevilja en sådan ledighet.
  • Du har ingen automatisk rätt att prova på ett nytt jobb och kunna gå tillbaka till ditt nuvarande arbete. För tjänstemän i privat sektor finns ingen sådan rättighet. Men det finns förstås inget som hindrar att du kommer överens med din arbetsgivare om den saken ändå.
Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.