Forskare i Sverige, Norge och Island har undersökt hur pappors uttag av föräldraledighet påverkar risken för separation i heterosexuella par. Forskarna tittade på par där pappan inte var föräldraledig alls, par där pappan använde sina reserverade månader och par där pappan tog ut mer än de reserverade månaderna.
Högst risk för separation fanns i familjer där pappan inte tog ut någon föräldraledighet alls.
– Vi tror att det kan bero på att dessa familjer kanske redan från början är mindre sammanhållna vilket lett till att papporna inte har investerat i tid med sina barn, säger Ann-Zofie Duvander, professor i demografi vid Stockholms universitet.
Studien visar också att separationsrisken är högre om papporna tar ut mer än sin reserverade del av föräldraledigheten, även om risken inte är lika hög som i par där pappor inte är föräldralediga alls.
– Vi tror att en förklaring till det kan vara att det kan vara slitigt att inte göra som de flesta andra gör. Normen är att papporna tar ut sina reserverade månader. Tar de ut mer ledighet kan det leda till mer diskussioner inom paret om hur ledigheten och om andra uppgifter ska delas. Det finns också en risk att arbetsgivare ifrågasätter de pappor som tar ut mer föräldraledighet än normen, säger Ann-Zofie Duvander.
Tidigare studier har visat att det är bra för kvinnors inkomstutveckling att vara i ett jämställt förhållande. Kan det vara en förklaring till den ökade separationsrisken?
– Det finns två skolor inom samhällsvetenskapen. Enligt den ena minskar separationsrisken när vi är beroende av varandra. Om den ena specialiserar sig på hemarbete och den andra på ekonomiskt arbete blir de beroende av varandra och separationsrisken minskar. Enligt den andra skolan minskar separationsrisken om jämställdheten ökar. Men vi är inte där ännu. Kvinnor arbetar i nästan lika hög utsträckning som männen, men tar fortfarande störst ansvar för hem och barn. Den ojämna fördelningen kan leda till fler separationer. Först när arbetsfördelningen blir jämn kommer separationsrisken att minska.
– Hittills vet vi inte vilken av skolorna som har mest rätt eller om en förklaring kan gälla för alla familjer. Det är inte heller helt lätt att se orsakssambanden och vad som påverkar vad, säger Ann-Zofie Duvander.
