Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dags för digital skyddsrond

En vanlig orsak till frustration och stress på jobbet är i dag strul med tekniken. IT-stress är en högst konkret arbetsmiljöfråga. Dessutom kostar det företagen 8,6 miljarder kronor om året. Är det läge att införa digitala skyddsronder?
Petra Rendik, Linnea Andersson Publicerad 22 november 2013, kl 11:08
Person vid dator i suddig miljö.
It-stress är ett allt vanligare arbetsmiljöproblem.

It-strul kostar företag i privat sektor 8,6 miljarder kronor om året, enligt en undersökning från Unionen. Det motsvarar 25 minuter om dagen per anställd i förlorad arbetstid.

Fackförbundet Vision ser it-stress som ett psykosocialt arbetsmiljöproblem och har börjat med digitala skyddsronder för att kartlägga och komma till rätta med problem där tekniken brister. (TCO-tidningen: Arbetsmiljöarbetet inte komplett utan digital skyddsrond.)

Vi har kollat hur Unionen jobbar för att motverka it-stress och om digital skyddsrond kan vara något att satsa på framöver. Dessutom har vi frågat arbetsmiljöombud om de anställda på deras arbetsplatser är it-stressade och hur man hanterar teknikstrul.  

Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöspecialist på Unionen,
Vad tycker du om digital skyddsrond?
- Det är en bra idé. Oavsett om det är den fysiska arbetsmiljön runt datorn eller den inre mjukvarumiljön som inte är anpassad efter människors förutsättningar, så behöver dåliga datamiljöer uppmärksammas. Det vore bra om man även vägde in den digitala arbetsmiljön och teknik när man gör riskbedömningar, till exempel inför en upphandling eller ett inköp eller när det dyker upp problem.

- Skydds- och arbetsmiljöronder inkluderar ofta fysiska och psykosociala aspekter av arbetsmiljön generellt sett. När man sedan har koll på det kan man djupdyka och göra riktade skyddsronder med särskilda teman, till exempel stress, ergonomi eller användarvänlighet i den digitala tekniken.

Kan det vara något för Unionen att jobba med?
- Absolut. En ogenomtänkt och instabil digital arbetsmiljö kan innebära många onödiga knapptryckningar, svår synergonomi, tidsödande procedurer och avbrott som leder till stress och frustration. Hittills har fokus främst legat på kompetensutveckling för att medarbetare ska behärska it-systemen och på att stressen är stor när man saknar kunskap, i stället för att stressen trots allt kvarstår om tekniken inte är användarvänlig.

Kan man upptäcka detta på något annat sätt än i samband med skyddsrond?
- Om man är uppmärksam kan man nog märka om det surras kring och suras över användarovänliga kontorsmaskiner och programvaror. Frustrationen över dåliga system pyser ut på fikaraster, under lunchen med kollegorna, genom utbrott i kopieringsrummet eller ilska vid tangentbordet. Ofta med ett skämt om att "detta borde arbetsmiljöombudet verkligen jobba för att åtgärda", men att man skämtar om det kan vara för att det ligger på en nivå där man varken som vanlig anställd eller avdelningschef har någon möjlighet att påverka.

På vilka andra sätt kan man komma till rätta med it-strul som stressar personalen?
- Man måste komma åt och övertyga de som äger frågan, en it-avdelning i bästa fall, men annars får man försöka påverka mjukvaruleverantörerna. Det är inget lätt jobb som arbetsmiljöombud, eller ens som fackförbund. Jag tror att frågan känns extra svår eftersom man inte kan styra över inköp och slutresultat.

Testa hur IT-stressad din arbetsplats är!

Prevent arbetar just nu med materialet "Hantera risker", i samarbete med Unionen och arbetsmarknadens övriga parter. I materialet tar man upp it-krångel som ett tänkbart arbetsmiljöproblem.

Arbetsmiljölagen (kap 2 §1) säger bland annat att teknik ska anpassas efter individens förutsättningar, samt att teknik varken får utgöra en fysisk eller psykosocial belastning som kan leda till ohälsa.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)