Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dags för digital skyddsrond

En vanlig orsak till frustration och stress på jobbet är i dag strul med tekniken. IT-stress är en högst konkret arbetsmiljöfråga. Dessutom kostar det företagen 8,6 miljarder kronor om året. Är det läge att införa digitala skyddsronder?
Petra Rendik, Linnea Andersson Publicerad
Person vid dator i suddig miljö.
It-stress är ett allt vanligare arbetsmiljöproblem.

It-strul kostar företag i privat sektor 8,6 miljarder kronor om året, enligt en undersökning från Unionen. Det motsvarar 25 minuter om dagen per anställd i förlorad arbetstid.

Fackförbundet Vision ser it-stress som ett psykosocialt arbetsmiljöproblem och har börjat med digitala skyddsronder för att kartlägga och komma till rätta med problem där tekniken brister. (TCO-tidningen: Arbetsmiljöarbetet inte komplett utan digital skyddsrond.)

Vi har kollat hur Unionen jobbar för att motverka it-stress och om digital skyddsrond kan vara något att satsa på framöver. Dessutom har vi frågat arbetsmiljöombud om de anställda på deras arbetsplatser är it-stressade och hur man hanterar teknikstrul.  

Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöspecialist på Unionen,
Vad tycker du om digital skyddsrond?
- Det är en bra idé. Oavsett om det är den fysiska arbetsmiljön runt datorn eller den inre mjukvarumiljön som inte är anpassad efter människors förutsättningar, så behöver dåliga datamiljöer uppmärksammas. Det vore bra om man även vägde in den digitala arbetsmiljön och teknik när man gör riskbedömningar, till exempel inför en upphandling eller ett inköp eller när det dyker upp problem.

- Skydds- och arbetsmiljöronder inkluderar ofta fysiska och psykosociala aspekter av arbetsmiljön generellt sett. När man sedan har koll på det kan man djupdyka och göra riktade skyddsronder med särskilda teman, till exempel stress, ergonomi eller användarvänlighet i den digitala tekniken.

Kan det vara något för Unionen att jobba med?
- Absolut. En ogenomtänkt och instabil digital arbetsmiljö kan innebära många onödiga knapptryckningar, svår synergonomi, tidsödande procedurer och avbrott som leder till stress och frustration. Hittills har fokus främst legat på kompetensutveckling för att medarbetare ska behärska it-systemen och på att stressen är stor när man saknar kunskap, i stället för att stressen trots allt kvarstår om tekniken inte är användarvänlig.

Kan man upptäcka detta på något annat sätt än i samband med skyddsrond?
- Om man är uppmärksam kan man nog märka om det surras kring och suras över användarovänliga kontorsmaskiner och programvaror. Frustrationen över dåliga system pyser ut på fikaraster, under lunchen med kollegorna, genom utbrott i kopieringsrummet eller ilska vid tangentbordet. Ofta med ett skämt om att "detta borde arbetsmiljöombudet verkligen jobba för att åtgärda", men att man skämtar om det kan vara för att det ligger på en nivå där man varken som vanlig anställd eller avdelningschef har någon möjlighet att påverka.

På vilka andra sätt kan man komma till rätta med it-strul som stressar personalen?
- Man måste komma åt och övertyga de som äger frågan, en it-avdelning i bästa fall, men annars får man försöka påverka mjukvaruleverantörerna. Det är inget lätt jobb som arbetsmiljöombud, eller ens som fackförbund. Jag tror att frågan känns extra svår eftersom man inte kan styra över inköp och slutresultat.

Testa hur IT-stressad din arbetsplats är!

Prevent arbetar just nu med materialet "Hantera risker", i samarbete med Unionen och arbetsmarknadens övriga parter. I materialet tar man upp it-krångel som ett tänkbart arbetsmiljöproblem.

Arbetsmiljölagen (kap 2 §1) säger bland annat att teknik ska anpassas efter individens förutsättningar, samt att teknik varken får utgöra en fysisk eller psykosocial belastning som kan leda till ohälsa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.