Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Dags för ny skattereform?

Sverige behöver en parlamentarisk skattereform, skrev folkpartiledaren Jan Björklund och Erik Ullenhag på DN Debatt igår. Ett bra initiativ, svarade finansminister Magdalena Andersson på di.se i dag. Samtidigt höll TCO ett seminarium som de hoppas ska innebära starten på diskussionen om hur det hela ska gå till.
Gabriella Westberg Publicerad 10 november 2015, kl 14:28
Kollega
TCO vill gärna agera brobyggare också vid det nya århundradets skattereform. Kollega

Två tredjedelar av skatteintäkterna kommer från skatten på arbete i dag. Medlemmarna under centralorganisationerna TCO, LO och Saco står för en stor del av det, förklarade TCO:s ordförande Eva Nordmark när hon inledde samtalet på seminariet med den blygsamma titeln: Ännu en underbar natt? Om en skattereform för ett nytt århundrade.

-  Dagens skattesystem är ett svåröverskådligt lapptäcke. Vad vi behöver är ett system som långsiktigt gynnar utbildning och ansvarstagande och samtidigt säkrar välfärden. Det har varit svårt att få gehör hos politikerna om behovet av en bred översyn av skattesystemet. Därför blev vi särskilt glada över Jan Björklunds och Erik Ullenhags utspel i går och ännu gladare i dag när Magdalena Andersson bejakade det, sa Eva Nordmark.

TCO medverkade 1991 vid det som kallats ”århundradets skattereform”. Då enades Socialdemokraterna, Folkpartiet och Centern om genomgripande förändringar av skatterna med bland annat en sänkning av marginalskatten från 80 procent till 50 procent och av bolagsskatten från 57 till 30 procent. Nu hoppas TCO återigen få spela rollen av brobyggare för ett blocköverskridande omtag av skattesystemet.

-  Jag har en längre tid tyckt att det är angeläget att se över skatterna mer samlat. Det skattesystem vi har är ett lapptäcke och det är problematiskt. Jag välkomnar därför Folkpartiets initiativ, säger Magdalena Andersson till di.se och lovar att hon kommer att diskutera frågan vidare med FP.

I Jan Björklunds och Erik Ullenhags debattartikel föreslås en växling från beskattning av arbete till konsumtion med fokus på tre områden: sänkta marginalskatter, sänkt skatt på lägre arbetsinkomster och sänkt skatt på företagande genom sänkt bolagsskatt.

I stora drag ligger FP-förslaget nära både TCO:s inspel till ny skattereform. Även Unionen vill se en blocköverskridande översyn av lapptäcket.

- Jag tror att tanken att beskatta arbete och företagande lägre är bra. Det innebär i sin tur att konsumtion och miljö rimligen måste beskattas hårdare. I dag har vi en mängd avsteg från till exempel enhetlig moms. Jag tror att man bör se över dem och även se om de mål man hade med dem – som att gynna låginkomsttagare med en låg moms på mat - kan nås bättre på något annat sätt – som med barnbidrag, bostadsbidrag etcetera, säger Lars Jagrén, Unionens chefsekonom.

Lars Jagrén delar också folkpartiets syn på att skatterna bör ge incitament till att ta på sig ett större ansvar, till exempel genom att ta en chefsposition, och att utbildning ska löna sig. Marginalskatterna bör därför inte överstiga 50 procent och färre än i dag bör omfattas av den högsta marginalskatten, menar han.

-  Systemet bör vara enkelt så att det blir tydligt hur skatterna ändras om man jobbar mer eller mindre, säger han.

Han håller också med om att lägre skatter på låga inkomster är ett bättre alternativ än sänkta ingångslöner. Men vad gäller fastighetsskatten tycker han att förslaget kunde vara tydligare.

- Jag saknar tydlighet i vad FP tycker om fastighetsbeskattningen och om skattedelen i arbetsgivaravgifterna. I dag innebär taken i systemen att många betalar arbetsgivaravgifter utan att få motsvarande försäkringsskydd. Vill, och i så fall hur vill, FP ändra på detta?

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.