• Foto: Paul Kleiven/NTB scanpix/TT

Dansk modell kan mildra kritik mot Industriavtalet

Publicerad 18 mars 2019, kl 10:02

Industriavtalet leder till orättvisa löner, menar kritiker. Men missgynnandet skulle kunna motverkas med en dansk modell där löneökningarna anges i kronor i stället för i procent. Det konstaterar Cecilia Hermansson, forskare vid KTH, som utrett Industriavtalets betydelse.

Sedan tjugo år tillbaka sätter Industriavtalet det så kallade märket, en procentsiffra, för löneökningarna för hela arbetsmarknaden. En av de fördelar som inte minst arbetsgivarna och facken brukar framhålla med modellen är att den har minskat konflikterna på arbetsmarknaden.

Så långt instämmer också Cecilia Hermansson, ekonomie doktor och forskare vid KTH. Lika säker är hon dock inte när det gäller att avtalet också ska ha bidragit till höga reallöner och en hög sysselsättning, eftersom andra reformer som genomfördes under 1990-talet kan ha spelat stor roll när det gäller det.

I en rapport där hon på, uppdrag av Svenskt Näringsliv, utrett Industriavtalets betydelse sammanfattar Cecilia Hermansson också den kritik som förts fram mot modellen på senare tid. Avtalet anses orättvist genom att det procenttal som sätts på löneökningarna missgynnar dem som arbetar inom kvinnodominerade och lågavlönade branscher, som då får mindre kronor i lönepåslag än redan högre avlönade grupper. Ett sätt att motverka den kritiken skulle kunna vara att man gjorde som i Danmark, där kollektivavtalen i stället anger löneökningarna i kronor.

– Det kan i alla fall vara något som borde diskuteras, säger Cecilia Hermansson.

Anita Täpp
Anita Täpp
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Arbetsgivarna dissar löneförväntningar

    En majoritet av landets löntagare förväntar sig att deras lön kommer att öka i samma takt i år som tidigare, trots coronakrisen. Förväntningarna får kritik av Svenskt Näringsliv som inte utesluter ett bud på noll kronor i årets avtalsrörelse.

  • Läs även...

    Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

    Fler undantag från turordningslistan och lättare att säga upp den som missköter sitt jobb. Det är två av förslagen i las-utredningen. Utredaren vill också att arbetsgivare som inte erbjuder kompetensutveckling ska betala skadestånd.

  • Läs även...

    Corona skjuter upp avtalsrörelsen

    Industrins parter skjuter upp avtalsförhandlingarna till i höst. Orsaken är förstås coronaviruset och dess effekter på ekonomin.

  • Läs även...

    Las: Det förhandlar parterna om

    Slopa anställningsformen allmän visstid och tillåt undantag i turordningsreglerna baserat på antalet uppsagda. Det är två frågor som arbetsgrupperna i las-förhandlingarna mellan fack och arbetsgivarna tittar på.

  • Läs även...

    Unionen: ”Staten ska inte betala hela lönen”

    Både Svenskt Näringsliv och Almega vill att staten ska betala hela lönekostnaden för krisande företag. Men Unionen tycker att 80 procents arbetstidsminskning är tillräckligt.

  • Läs även...

    Nytt avtal om korttidsarbete

    Unionen och Svenskt Näringsliv har enats om ett centralt kollektivavtal om korttidsarbete. Det innebär att 500 000 privata tjänstemän kan ta del av regeringens stödpaket för att rädda jobben.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.