Annons
Annons
  • EU-kommissionen, med ordförande Ursula von der Leyen i spetsen, kommer att lägga fram ett förslag om minimilöner under onsdagen. Foto: Yves Herman / AP /TT

Därför bråkar Sverige om minimilöner i EU

Publicerad 27 oktober 2020, kl 14:23

I morgon, onsdag, lägger EU-kommissionen fram ett förslag om reglering av minimilöner på Europanivå. Men arbetet med förslaget har stött på stort motstånd från de nordiska länderna.

I en stor majoritet av EU:s medlemsländer finns nationella minimilöner, alltså nivåer som lönerna inte får understiga.

Men dessa löner skiljer sig åt mellan länderna. I vissa länder går den knappast att leva på. Dit hör exempelvis Bulgarien, där en anställd är garanterad drygt 312 euro i månaden, Lettland och Rumänien. Allra högst är minimilönen i Luxemburg, drygt 2 100 kronor.

Så mot den bakgrunden är det inte konstigt att den europeiska fackföreningsrörelsen i stora drag har varit för en reglering av minimilönen på EU-nivå. I många länder ser man det naturligtvis som en väg mot höjda minimilöner.

Bara några få länder, däribland Sverige, Danmark och Finland, saknar minimilöner. Här regleras i stället lönerna via avtal mellan fack och arbetsgivare. Staten har i princip inget inflytande över lönesättningen.

Läs mer: "Europafacket har fel om minimilöner"

Därför har både den svenska regeringen och parterna på den svenska arbetsmarknaden haft starka invändningar mot att EU skulle lägga sig i frågan. Både fack och arbetsgivare menar att en EU-reglering skulle vara ett hot mot den svenska modellen och förstöra ett väl fungerande systemet för lönebildning.

Trots de nordiska invändningarna kommer nu EU-kommissionen med sitt direktivförslag. Förslaget presenteras i morgon, men enligt tidningen Arbetsvärlden, som har tagit del av det i förväg, löser kommissionen problemet genom att lägga bestämmelserna om hur minimilöner ska sättas i ett särskilt kapitel som enbart riktar sig till länder med lagstadgade minimilöner. På så vis kommer inte dessa regler kunna användas i de nordiska länderna där det finns en kollektivavtalad reglering.

Niklas Hallstedt
Niklas Hallstedt
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    "En tydlig uppvisning av svenska modellen"

    Ett historiskt avsteg, där den svenska arbetsmarknadsmodellen tar ny sats. Så betecknar Claes Stråth, tidigare generaldirektör för Medlingsinstitutet, det faktum att regeringen nu har valt bort den omtvistade las-utredningen.

  • Läs även...

    Amazon och Bezos kritiseras av EU

    Det brev som 37 fackföreningar, bland annat Unionen, skrev till EU-kommissionen och krävde en utredning av Amazons arbetsmetoder har fått resultat. Nu riktar ett gäng EU-parlamentariker skarp kritik mot handelsjättens vd Jeff Bezos.

  • Läs även...

    Corona påverkar inte Unionens lönekrav

    Avtalskraven kommer inte att påverkas av corona. Det konstaterar Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

  • Läs även...

    Riskerar konkurs: "Det tog tvärstopp"

    Nästan varannan egenföretagare tror att de snart kommer gå i konkurs på grund av coronakrisen, enligt en undersökning bland Unionens medlemmar. Johan Svälas har länge klarat sig bra – men nu har det tagit stopp.

  • Läs även...

    Unionen: ”Staten ska inte betala hela lönen”

    Både Svenskt Näringsliv och Almega vill att staten ska betala hela lönekostnaden för krisande företag. Men Unionen tycker att 80 procents arbetstidsminskning är tillräckligt.

  • Läs även...

    Så hög lön ger korttidsarbete i EU

    Anställda i Sverige som omfattas av korttidsarbete får ut stor del av lönen jämfört med anställda i många andra europeiska länder med korttidsavtal. Det menar Europafacket som kartlagt hur korttidsarbetet fungerar i olika länder.