Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Därför ska du prata lön med dina kollegor

Att tala om vad ni tjänar för varandra på jobbet ökar möjligheten att få både högre och rättvisare löner. Så här kan du dra nytta av en öppen löneklubb.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Att vara öppna med vad ni tjänar kan vara bra för att få till rättvisa löner. Shutterstock

Du kanske tillhör dem som varit med om att chefen vid lönesamtalet har sagt att du gjort ett jättebra jobb och därför ska belönas med ett extra lönepåslag. Kanske är du också en av dem som aldrig upptäckte att hen for med osanning, utan att kollegorna fick precis samma påslag.

Det är sådana saker man upptäcker med hjälp av en öppen löneklubb.

En öppen löneklubb innebär att anställda på en arbetsplats går ihop och delar sina löner och villkor med kollegorna. Syftet är att få en bättre bild av var man som individ ligger i förhållande till andra, och på det viset höja lönen både för sin egen del och kollektivets. Det senare sker med automatik eftersom högre individuella löner höjer potten som fördelas till kollektivet.

Hur klubben ser ut kan se väldigt olika ut. Daniel Alenius är ombudsman på Unionen i Västerås och hjälper ofta både klubbar och anställda utan klubb i samband med löneförhandlingar.

– Likväl som det kan vara fyra kollegor med ungefär samma jobb som pratar lön kan det vara en stor klubb med medlemskap och Excelark med löner, säger Daniel Alenius.

Läs mer: Lön - känsligt ämne för många

– Jag kan heller inte se att det skulle finnas något som skulle hindra att det ingår medlemmar från olika fackförbund och även oorganiserade i samma löneklubb beroende på hur löneklubben har initierats.

Finns det något hinder för att delge kollegorna sin lön?
– Nej. Jag tror inte det finns någon arbetsgivare som uppmuntrar de anställda att prata lön med varandra. Men det är svårt för dem att förbjuda det, min uppfattning är att det inte går. Inte ens om det skulle stå i anställningsavtalet att man inte får prata om sina villkor i och med att inkomst av tjänst blir offentliga uppgifter till slut.

Varför är det bra att göra det?
– De som är fackligt förtroendevalda vet ju vad alla tjänar, men de får inte berätta det för de övriga anställda. För de flesta på företaget är det här det enda sättet att få insyn i lönerna. Och ju fler som har insyn, desto större tryck går det att sätta på arbetsgivaren om det är löner som måste rättas till.

Hur kan jag som individ utnyttja kunskapen om de andras löner?
– Man kan använda sig av att man känner till löneläget för andra utan att namnge dem. Om man vet att kollegor tjänar mer kan man fråga chefen: Hur ska jag bära mig åt för också få den lönen?

Finns det något negativt med öppna löner?
– Inte utifrån ett medarbetarperspektiv. Det skulle vara att det kan skapas avundsjuka på en arbetsplats om lönerna spretar för mycket. Men man måste komma ihåg att det är arbetsgivarens sak att se till att lönerna sätts korrekt och rättvist.

Som medarbetare måste man veta hur man hanterar uppgifterna och vara medveten om att det kan finnas orsaker som man inte känner till bakom löneskillnader, menar Daniel Alenius. Det kan exempelvis vara en före detta chef som har behållit sin högre lön, men i gengäld inte får samma utdelning vid lönerevisionerna under ett antal år, en annan kollega kan ha högre lön eftersom hen har varit på arbetsplatsen längre tid än kollegorna och således fått mer erfarenhet.

– Man måste försöka förhålla sig objektiv till det man får reda på, och inte gå och vara sur på en kollega som har högre lön.

Fördelar med öppna löner

  • Är solidariskt mot dem som tjänar sämst.
  • Sätter tryck på arbetsgivaren att rätta till skevheter.
  • Gör att du får veta om du själv har en låg lön.
  • Kan på sikt ge mer pengar att fördela till kollektivet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Så vill regeringen minska löneskillnaden

I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska lönespann anges i annonser. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
David Österberg Publicerad 15 januari 2026, kl 13:49
Nina Larsson, liberal jämställdhetsminister
I dag presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ett lagförslag om hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Anställda ska, genom ökad lönetransparens, få ökad insyn i hur företag sätter löner. Jessica Gow/TT

För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.

Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.

Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste ange ingångslön eller ingångslöneintervall i platsannonser. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.

Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.

DO får extra pengar för tillsynen

De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år. 

Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.

Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.