Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Därför ska du våga använda Linkedin

Alla verkar ha fattat grejen med Linkedin, världens största karriärnätverk. Alla utom du. Men det är aldrig för sent att lära sig. Det menar experten Linda Björck.
Petra Rendik Publicerad
Shutterstock
På Linkedin finns över 610 miljoner potentiella kontakter. Shutterstock

Facebook och Instagram, kanske till och med Twitter, kan upplevas som lite snällare, alldagligare och mer förlåtande än det seriösare och affärsmässiga Linkedin, där alla användare verkar vara superproffs med gigantiska nätverk och gedigna cv:n som tål att synas.

Men det ena utesluter inte det andra – det handlar om olika plattformar som också ska användas olika. Rätt använt kan Linkedin, som är mycket mer än ditt cv på nätet, boosta din karriär, menar Linda Björck, social media manager och Linkedinproffs.

– Möjligheterna är många och bredden stor. Och alla har varit nybörjare en gång, snegla inte på andra som är på en helt annan nivå. De har också en gång börjat på noll, säger Linda Björck.

Vad innebär då ”rätt använt”?

A och O på Linkedin är att vara aktiv så att du blir synlig. Och för att vara aktiv krävs att du skaffar en profil. Men innan du börjar, bestäm dig för vad du vill ha ut av Linkedin. Varför vill du finnas där? Vilket är ditt syfte? Hur vill du uppfattas? Du kanske vill söka nytt jobb? Eller hitta nya kunder? Du vill marknadsföra dina kompetenser, stärka ditt varumärke, bygga nätverk. Eller hänga med i den bransch du befinner dig i. Vet du vad du vill blir det lättare att få ut maximalt av Linkedin.

– Det gäller bara att komma i gång. Lägg några minuter varje morgon på det. Gilla något inlägg. Släng i väg några kontaktförfrågningar och sedan är du i gång.

Vad ska jag tänka på när jag skapar min profil? Lindas råd är att inte lämna något åt slumpen, satsa på en hundraprocentigt komplett profil. Lär dig av proffsen, besök andras profiler och se hur andra gör.

Men låt oss börja med din profilbild.

– Det heter profilbild av en anledning. Det ska vara ditt ansikte på bilden, det ska tydligt framgå att du är du. Ett misstag som jag ser att många gör är att ta en bild rakt av från Instagram. Gör inte det, säger Linda.

Och inga bilder på barnen, husdjur eller från semestern. Bara jobb och karriär på Linkedin. Du behöver inte anlita en fotograf, det går bra att använda mobiltelefonen. Ställ dig mot en ljus vägg, tänk vad du vill förmedla till dem som läser din profil, le ditt mest professionella leende och ta bilden.

Vill du bli hittad av arbetsgivare gäller det att sticka ut

Rubriken. Här ska din yrkestitel framgå. Men inte bara. Du har två rader, använd dem, tipsar Linda. Tänk nyckelord eller sökordsoptimering. Vill du bli hittad av till exempel framtida arbetsgivare gäller det att sticka ut.

Är du ingenjör eller säljchef? Skriv det, men lägg till bransch, inriktning, specialkompetenser och annat som gör att du inte bara är en i mängden.

– Titel räcker inte. En gång sökte jag på vd – det dök upp flera hundra tusen. Använd utrymmet och jobba stenhårt på att hitta sökorden som visar vem du är och låt dem sedan genomsyra hela profilen, säger Linda Björck.

Sammanfattning, jobbeskrivning, utbildning och rekommendationer.

Nu har du chansen att bre ut dig lite mer. Var konkret och tydlig, beskriv vad du har gjort, vad du gör, vem du är och vad du kan. Skriv i jag-form. Var målande, rabbla inte bara en massa yrkestitlar. Känns det skrytigt? Inte alls, anser Linda.

– Jante fjante ska vi inte bry oss om, även om det är svårt. Precis som du väljer det bästa fotot av dig väljer du att visa ditt bästa jag i textform, det är ingen större skillnad.

Sökordsanpassa hela din profil men undvik generella och överanvända uttryck. Som sagt: du vill sticka ut.

Eftersom din profil är ditt digitala cv väger det tungt med rekommendationer från tidigare chefer, uppdragsgivare eller kollegor. Våga fråga – nästa gång är det din tur att ge.

Vilka misstag ska jag se upp med?

Vanligaste felet är att det går för lång tid mellan uppdateringarna, menar Linda och påminner om att är du aktiv blir du också synlig i flödet – hela grejen med Linkedin.

Ett annat misstag är att man glömmer att man är synlig för alla. Men såvida du inte gör något jättedumt är smärre misstag inget att hänga upp sig på, tycker Linda.

– Ingen kommer ihåg ett stavfel. Ta bort, gör om eller be om ursäkt och gå vidare.

Ett tips för att hålla en yrkesmässig ton är att förstärka eller styrka det du är bra på genom att kommentera och gilla ämnen som hör till ditt yrke eller din bransch. Däremot bör du undvika att prata för mycket om dig själv eller dina produkter, det blir tjatigt och tröttsamt i längden.

Hur är det med sekretessen?

Avsätt tid för att gå igenom alla inställningar, tycker Linda. Känner du dig osäker så fråga en kollega eller vän som är van att använda Linkedin.

Eller sök på nätet, det finns en mängd tips att ta del av. På Linkedin kan du aktivt välja om du vill visa allt för alla, endast delar eller bara för ditt nätverk. Du kan vara helt anonym också så att ingen kan se att du besökt deras profiler.

Här finns inget rätt och fel. Men hur var det nu igen – vad är ditt syfte med att finnas på Linkedin? Vill du synas för potentiella arbetsgivare eller utöka ditt nätverk vinner du på att vara så synlig som möjligt.

– Jag ser ingen nytta med att inte vara synlig, vi lever i en transparent värld. Om du råkar titta in på någon profil eller någon på din – det syns, men är ingen stor sak.

Hur skaffar jag mig nya kontakter och kan jag säga nej till förfrågningar?

Det finns ingen ”regel” att du måste vara schysst och tacka ja till kontaktförfrågningar från människor du inte känner, förklarar Linda. Men Linkedin fungerar ungefär som ett mingelparty i verkliga livet. Du knyter kontakter och pratar med andra som du inte känner.

Detsamma gäller om du vill utöka ditt kontaktnät. Det är naturligt att skicka förfrågningar till människor som inte är dina bekanta. Det kan vara någon du har hört tala på ett event eller någon som du tror skulle ha nytta av att vara i ditt nätverk, och vice versa.

Men skriv alltid ett personligt meddelande, en eller max två meningar där du skriver varför du vill ha kontakt med personen. Då är chansen mycket större att du får ett ja.

– Jag har runt 5 000 kontakter och jag känner verkligen inte alla, säger Linda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

Hemmasittare blev elektroingenjör – Mamman: ”Jag grät av stolthet”

AnnSophie Forsells son var hemmasittare i fyra år och gick ut grundskolan med ett enda betyg. I dag är han utbildad elektroingenjör. Hon vet att det finns hopp om ett arbetsliv - både för dem som halkat efter och föräldrar som behöver avstå jobb.
Lina Björk Publicerad 9 november 2026, kl 06:00
Ann-Sophie Forsell
Ann-Sophie Forsell vet hur det är att ha ett barn som vägrar gå till skolan. Men numera vet hon också att arbetslivet inte är kört för det. Foto: Lina Björk

Hemmasittare – när barnets skolfrånvaro påverkar hela arbetslivet

När ett barn inte längre klarar att gå till skolan förändras ofta också föräldrarnas arbetsliv. Hur kombinerar man jobbet med ett barn som behöver vara hemma? Vilken rätt har man till vab, ledighet eller kortare arbetstid? Och vad händer när förståelsen på jobbet brister?


Du hittar artiklarna här

Sam gick ut nian med ett enda betyg, i engelska. Men för några veckor sedan tog han emot diplom och applåder i en stor aula, efter att ha klarat sin ingenjörsutbildning. Inte en enda omtenta och trebarnsfar under studierna. 

Men för tio år sedan såg det annorlunda ut. Mamma AnnSophie Forsell från Avesta märkte att någonting förändrades i fjärde klass. Sonen var som en tryckkokare, exploderade innanför tröskeln efter skolan. Sedan kom ångesten och den sociala fobin. 

Till slut vägrade han gå dit. 

– Kraven från skolan blev övermäktiga och ju mer han halkade efter desto tuffare blev det. Sedan fick han diagnoserna ADHD och Asperger. 

Samtidigt hade AnnSophie Forsell och hennes man jobb som krävde fysisk närvaro. Turligt nog kunde de dela upp dagarna så att hennes man jobbade dagtid och hon själv gick över till kvällspass. På så sätt fanns någon alltid hemma.

En förstående chef var en viktig pusselbit

Ann-Sophie Forsells chef visade förståelse när hon ansökte om omvårdnadsbidrag (en ekonomisk ersättning till föräldrar som har ett barn med en funktionsnedsättning) och gick ner i arbetstid. 

Men till slut räckte inte det heller. Hon sjukskrevs för utmattningsdepression och fick hjälp av en stressterapeut.

– Jag var hemma drygt ett år. Det var inte jobbet utan livet kring NPF som gjorde mig sjuk. Samtidigt var det skönt att min chef var så förstående, annars hade det varit ytterligare en stressfaktor.

Sam såg ingen framtid

När situationen var som svårast såg Sam ingen framtid och upplevde att vägen framför honom var fylld av hinder. Nästan hela högstadiet och det första året på gymnasiet hade han ofrivillig skolfrånvaro. 

Sedan kom några avgörande vägskäl.

Det första var när en lärare bad Ann-Sophie Forsell att anmäla skolan till utbildningsnämnden eftersom han inte kunde ge Sam det stöd han behövde. Resultatet blev en tillfällig undervisningslösning i en lagerlokal utanför skolområdet.

– Där fick Sam studera i lugn och ro. Först introducerades historia, sedan matematik.

Det andra vägskälet kom när Sam utvecklade ett intresse för reptiler.

– Jag tänkte: Här har vi något att bygga vidare på. Som mest hade vi 22 reptiler hemma eftersom han ville bli reptilskötare. Jag tänkte att detta var en väg ur depressionen och minimera risken för suicid. 

Skansen-Jonas sträckte ut en hjälpande hand

Ann-Sophie Forsell kontaktade Jonas Wahlström på Skansen-Akvariet och frågade om sonen kunde få praktisera där en dag. Svaret blev ja.

Jonas Wahlgren
Jonas Wahlgren Foto: Robert Eklund/TT

– Där kände jag att det kunde gå åt vilket håll som helst. Men det var också där jag insåg att människor faktiskt vill hjälpa till om man bara vågar fråga.

Ytterligare en hjälpande hand kom genom ett sommarjobb. Ann-Sophie Forsell lyckades ordna en praktikplats med lön, men få arbetsgivare var intresserade av att anställa en ung kille som bara hade kapacitet att arbeta två timmar om dagen.

Till slut nappade en chef på ett industriföretag. Han lärde upp Sam och gav honom ansvar.

Jag vill vara den man ringer 
när något inte fungerar.

När handledaren ringde efter ett par veckor höll Ann-Sophie på att sätta kaffet i halsen.

– Jag tänkte: Vad har hänt nu? Men han ville bara berätta att de hade låtit Sam sköta maskinen själv. En maskin värd åtta miljoner kronor. Det fick honom verkligen att växa.

Efter gymnasiet började Sam arbeta på ett lager. Han stod vid ett rullband som ständigt gick sönder. Varje gång det hände fick någon annan kallas in för att reparera det.

En dag kom han hem och sa:

– Jag vill vara den man ringer när något inte fungerar.

De orden blev starten på något nytt. Först Komvux, sedan en ingenjörsutbildning.

Examen som elektroingenjör

I oktober 2026 tog Sam emot sitt examensbevis som elektroingenjör.

– Jag grät av stolthet. För när han tog emot diplomet såg jag inte bara den vuxna Sam utan också den lilla pojken. Han som gick sönder av skolan, då hans behov inte tillgodosågs, han som inte trodde att det fanns en arbetsmarknad där han platsade.

Även Ann-Sophie Forsells liv har förändrats till det bättre. I dag föreläser hon om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, i hopp om att få skolor, kommuner, näringsliv och politiker att samarbeta för att färre barn ska falla mellan stolarna.

– När det var som värst tvivlade jag på att det någonsin skulle bli bättre. Men även små insatser kan få stor betydelse på sikt. Det vill jag skicka med till andra föräldrar som kämpar med att få ihop arbetsliv och en tuff vardag: Det kan verkligen bli bättre.

Fotnot: Sam heter egentligen något annat