Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Mensen kan vara efterlängtad eller inte. Oregelbunden eller regelbunden. Komma som en störtflod eller som några kladdiga stänk. Den kan kännas som knivar i magen eller inte kännas alls. Och en dag upphör den att komma helt.
I Sverige får en flicka i genomsnitt sin första mens när hon är runt 13 år och sedan kommer den tillbaka hundratals gånger fram till att hon går in i menopausen någonstans vid 50 år. Mens borde alltså vara den mest naturliga sak att prata om. Men så är det inte.
Kvinnor i Sverige har tillgång till rent vatten, toaletter och mensskydd, något som kvinnor på många håll i världen saknar. Miljontals kvinnor och flickor kan inte låsa dörren om sig eller tvätta sig och många tillverkar provisoriska mensskydd som läcker inom några minuter. Mens kan vara så tabu i vissa länder att flickor tror att de håller på att dö när de får sin första blödning. Eller så anses de orena och får därför inte vistas på vissa platser i hemmet eller ute i samhället.
– Här i Sverige har det hänt mycket vad gäller att prata om mens, som bidragit till att göra ämnet mindre tabubelagt. Men många upplever det fortfarande som svårt att prata om mens, inte minst sig egen, så vi måste fortsätta prata, säger Kerstin Isaxon, sexualupplysare på RFSU.
För många kvinnor påverkar mensen jobbet varje månad. Sex av tio lider av mensvärk och två av fem har så ont att de måste stanna hemma från jobbet, enligt en undersökning från förra året.
Kerstin Isaxon tycker att arbetsgivare måste ta allvarligare på att många kan bli kraftigt påverkade såväl fysiskt som psykiskt av sin mens. Som det är nu kan mensbesvär ibland nästan bagatelliseras.
– Många lider i tysthet. Som arbetsgivare kan man därför föregå detta genom att signalera att mensrelaterade problem tas på allvar och är skäl för att sjukskriva sig. Och till dig som har stora besvär, mitt råd är att vara tydlig med din chef och förklara hur mensen påverkar och begränsar dig.
Borde arbetsgivare erbjuda gratis mensskydd?
– Det tycker jag! Mensskydd är nödvändigt för personer som har mens och det blir dyrt i längden. En kvinna lägger mellan 15 000 och 17 000 konor på mensskydd under sin livstid. Gratis mensskydd på jobbet skulle också hjälpa anställda som oväntat får mens under arbetsdagen, säger Kerstin Isaxon.
På Epicenter i Stockholm med 350 medlemsföretag och 4 000 medlemmar erbjuds gratis mensskydd på toaletterna. Där resonerar man som så att precis som att huvudvärk kan behöva lindras med en värktablett kan man plötsligt behöva mensskydd.
– Mensskydd borde finna på alla toaletter och företag. De borde vara lika självklart som att det finns toalettpapper. Det är viktigt att de är tillgängliga och synliga. Då blir det säkert också mindre tabubelagt, säger Olivia Mezquida, servicechef på Epicenter.
... som är chef
... som har mens
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket