Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Därför störs du av kollegans samtal

När kollegan pratar i telefon sjunker din produktivitet. Och allra värst är det om du inte hör vad den hen pratar med säger.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Blir du störd av din kollegas telefonsamtal? Du är inte ensam ... Colourbox

Det finns goda skäl att hålla kontoret så tyst som möjligt. Flera forskningsstudier har visat att buller på jobbet sänker vår produktivitet och gör att vi sover sämre. Enligt Arbetsmiljöverket kan buller dessutom ge ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck och utsöndring av stresshormoner.  

Trots det finns det inga gränsvärden för störande ljud på kontor. I kommentarerna till bullerföreskrifterna nämns visserligen ett gränsvärde på 40 decibel om jobbet kräver koncentration – men då handlar det bara om buller från exempelvis kontorsmaskiner. För tangentborsknatter, prat och högljudda sörplingar finns med andra ord inga absoluta gränser.

Ändå är det just prat vi störs mest av. Forskare på högskolan i Gävle genomförde ett experiment där deltagarna fick utföra uppgifter samtidigt som de fick lyssna på prat av olika slag. Deltagarna blev bara störda om de förstod vad samtalet handlade om – och allra mest störda blev de av telefonsamtal där de bara kunde höra den ena parten prata.

– Om man bara hör den ena i ett telefonsamtal så väcks nyfikenheten, man undrar vad som saknas, och det triggar ett behov att försöka fylla i luckorna. Det blir också oväntat när personen man hör slutar eller börjar prata igen och vi vet att en plötslig förändring av tystnaden direkt drar till sig vår uppmärksamhet, säger John Marsh, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

I ett annat experiment skulle försökspersonerna ge ett signalement efter att de störts av telefonsamtal. Även här blev slutsatsen att samtal man förstår där man bara hör ena parten är mest störande.

– Om de hörde ett samtal de inte alls kunde förstå så påverkades inte deras minne och det är när man bara kan höra halva samtalet som man störs mest och båda våra studier pekar på detta, säger John Marsh.

Oavsett föreskrifter: ansvaret för ljudmiljön på kontoret ligger hos arbetsgivaren. John Marsh anser att kontor antingen ska vara tysta eller ha tysta zoner där man kan arbeta med koncentrationskrävande uppgifter. En nödlösning är att be kollegan slå på högtalartelefonen så att alla kan höra vad som sägs i luren.

Mät buller med Arbetsmiljöverkets app

Den som vill veta hur mycket det egentligen låter på jobbet kan ladda ner Arbetsmiljöverkets app ”Buller”. Den använder telefonens inbyggda mikrofon och är inte lika exakt som en professionell ljudmätare, men ger ändå en indikation på hur mycket det låter omkring dig.

Appen kan också ge ett genomsnittsvärde för mättiden.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så stressas du av olika sorters kontor – män och kvinnor olika

Hur kontor är utformade påverkar vår hälsa. Det kan till och med orsaka stress, visar en ny studie. De flesta mår bäst i eget rum – en trend som är på väg tillbaka. Men män och kvinnor reagerar olika.
Elisabeth Brising Publicerad 23 mars 2026, kl 06:02
Personer som arbetar i ett öppet kontorslandskap, en kontorstyp som enligt forskning kan öka stress och påverka arbetsmiljön.
Olika typer av kontorslandskap kan påverka både stress och arbetsro. Enligt forskare reagerar män och kvinnor olika på kontorsdesign. Foto Colourbox

Jobbar du på flexkontor utan eget skrivbord, eller har du en egen kontorsplats i ett öppet landskap – eller kanske eget rum? Det här är faktorer som kan påverka din psykiska hälsa och prestation på jobbet, enligt en ny studie från KTH.

Christina Bodin Danielsson.jpg
Forskaren och arkitekten Christina Bodin Danielsson. Foto: Privat

– Detta är den första studien som ser på kopplingen mellan kontors design och den psykosociala arbets miljön, säger Christina Bodin Danielsson, docent i arkitektur vid KTH och en av forskarna. 

De har studerat 4 300 svenskar som jobbar i olika sorters kontorsmiljöer. Resultatet visar att både psykosocialt arbetsklimat och emotionell utmattning kan kopplas till kontorsdesign.

Eget rum minskar stress – trend på väg tillbaka

Eget rum är bäst för vårt psykosociala välmående enligt studien. Det hänger ihop med lägre emotionell utmattning och är särskilt positivt för stresskänsliga.

– Jag har som praktiserande arkitekt fått mer förfrågningar om denna kontorstyp på senare år. Den är på väg tillbaka, konstaterar Christina Bodin Danielsson. 

Delat rum ger delad arbetsbörda

Ett delat litet kontor med en till två kollegor är inte heller dumt. Det ger störst känsla av kontroll över arbetet. Några få kollegor att bolla med ger socialt stöd och gör att belastningen upplevs som mer hanterbar.

Flexkontor utan fast plats ökar stress hos män

Men det finns stora könsskillnader i hur vi upplever kontoret. Männen i studien blev mest emotionellt utmattade av att arbeta i ett så kallat hot desk-kontor, utan en egen plats. 

I de kontoren måste man förvara sina tillhörigheter i ett skåp – som på högstadiet – och försöka hitta ett skrivbord för dagen. Dessutom saknas rum för tystnad, enskilt arbete och möten. 

Hot-desk-typen av kontor är en ”avart” av aktivitetsbaserat enligt arki tekten och ger en känsla av kontrollförlust, många avbrott och sämre samhörighet.

– Män har generellt svårt för kontors-typer där de inte har en egen arbetsstation, säger Christina Bodin Danielsson. 

Kvinnor påverkas negativt av öppna kontor med fasta platser

Enligt forskarna finns även problem med fasta skrivbordsplatser. Ett öppet litet kontor med 4-9 fasta platser var i studien kopplat till ökad stress bland kvinnor, liksom fasta platser i kontor med mycket öppna ytor för samarbete och kreativitet. 

– Det här visar att en egen arbetsstation inte alltid är positivt, säger Christina Bodin Danielsson. 

Att vi människor reagerar olika på kontorsdesign gör det svårt att hitta en universallösning för alla anställda. Arbetsgivare måste analysera behoven noggrant och inte falla för trender, tycker Christina Bodin Johansson. 

Så kan arbetsgivare minska stress i kontorsmiljö

Hon jobbar mycket med hur företag ska få anställda att komma in till kontoret mer, i stället för att jobba hemma och ger några tips. 

– Titta på vilka faktorer de gillar i hem miljön och försök jobba med sådana saker på kontoret. 

Avskalad trend inte trevlig

Arkitekten Christina Bodin Danielsson  tycker att det avskalade kontoret spelat ut sin roll. Särskilt om man vill att människor ska komma in och vara där mer. 

– Vi pratar om prestation och produktivitet men skapar kontor som inte stöder det. Vi har identitetslösa arbetsplatser som inte är trivsamma. Förr var de mycket mer personliga. Man saknar gröna växter. Många kan inte ens öppna fönstren för att få frisk luft utan måste åka flera våningar till en terrass, säger hon. 

Så påverkar olika kontorstyper stress och arbetsmiljö

1. Eget rum

Genomgående bäst resultat för de flesta psykosociala faktorer. 

2. Delat rum/kontor (två, tre personer)

Bäst när det gäller hur krävande arbetet upplevs. Kollegor kan ge socialt stöd, vilket dämpar stress och gör att arbetsbelastningen känns mer hanterbar. 

3. Traditionella kontorslandskap

Här finns en egen fast kontorsplats i öppet landskap. 

➧ Lilla kontorslandskapet, 4-9 plat ser. Kallas i studien ”små öppna kontor”. Kvinnor upplevde denna kontorsform som sämst på skalan emotionell utmattning i studien. 
➧ Mellanstort kontor, 10-24 platser. 
➧ Stora kontorslandskap. Mer än 25 platser.  

4. Aktivitetsbaserade kontor
Tanken är att man som anställd ska byta miljö beroende på uppgift. 
➧ Flexkontor. Utan egen arbetsstation men med stödmiljöer i form av olika sorters rum för olika uppgifter. 
➧ Kombikontor. Egen plats men mycket kreativa ytor omkring för grupparbete. Kvinnor mer stressade/störda pga den sociala miljön utan möjlighet att gå till en annan arbetsstation.  

➧ Hot desk-kontor. Egentligen inte ett riktigt aktivitetsbaserat kontor - eftersom det saknas stödytor. Anställda har ingen egen plats och saknar tillgång till andra sorters rum att växla till. Var sämst för män i studien. Störst problem både gällande psykosocial arbetsmiljö och emotionell utmattning i gruppen. 

OM STUDIEN 
Office design’s impact on psychosocial work environment and emotional health är ett samarbete mellan Christina Bodin Danielsson, arkitekt och forskare i arkitektur vid KTH och Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.